Ranking: Svenska EU-politiker har svagt inflytande
BRYSSEL 18 oktober 2022Ingen svensk finns bland de hundra mest inflytelserika EU-parlamentarikerna, enligt en ny ranking.
Organisationen EUmatrix.eu har sammanställt en ranking över de politiskt mest inflytelserika EU-parlamentarikerna under det senaste året. Med politiskt inflytande avses ledamöternas förmåga att ändra lagstiftning, vinna omröstningar och forma debatten.
– Detta är en objektiv, kvalitativ och kvantitativ analys som syftar till att belysa vilka parlamentsledamöter som utformar lagarna för över 440 miljoner EU-medborgares räkning, sade Doru Peter Frantescu, chef för EUmatrix.eu och tidigare chef för organisationen VoteWatch som tidigare gjort liknande rankingar.
Rankingen bygger på fyra olika områden som ledarskap och lagstiftningsansvar. I topp hamnar inte oväntat parlamentets talman, maltesiskan Robert Metsola. På andra plats ligger Manfred Weber, ledare för den största partigruppen EPP. Finländska miljöpartisten Heidi Hautala kommer på plats tre.
Första svenska EU-parlamentarikern på listan kommer först på plats 114 – Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke. De flesta andra EU-länder har åtminstone en ledamot som rankas högre än så. Endast fyra andra EU-länder – Cypern, Litauen, Slovenien och Ungern – har inga ledamöter som rankas högre än Sveriges topp.
Två respektive tre på svensklistan är Socialdemokraternas Heléne Fritzon och Liberalernas Karin Karlsbro.
De minst inflytelserika svenska EU-parlamentarikerna enligt sammanställningen är Kristdemokraternas David Lega och Sara Skyttedal, på plats 603 respektive 606 av totalt 703 ledamöter i sammanställning. (Artikeln fortsätter under tabellen.)
Under EU-snittet
Sett till antalet ledamöter som varje EU-land har står Maltas (som har talmansposten), Luxemburgs och Finlands EU-parlamentariker ut med de högsta snittpoängen för inflytande. Sverige ligger under EU-snittet.
De svenska EU-parlamentarikerna får jämförelsevis låga poäng i kategorin nätverk – bara två länders parlamentariker har ett lägre snitt. Många av de svenska ledamöterna sitter sin första mandatperiod och har därmed inte hunnit få det inflytande som mer erfarna ledamöter har kunnat skaffa sig. Men detta är inte hela förklaringen eftersom de svenska ledamöterna ligger under snittet i de tre andra kategorierna.