Natochefen: Skynda på ratificeringen av Sveriges ansökan
BRYSSEL 25 november 2022Inför måndagens Natomöte uppmanar Jens Stoltenberg Ungern och Turkiet att så snart som möjligt godkänna Sveriges och Finlands Natoansökan. Samtidigt lämnar Natochefen länderna en ospecificerad säkerhetsförsäkran om stöd vid en "attack eller aggressiv handling". På mötet står Ukraina högst upp på dagordningen men även Kina ska diskuteras.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppmanade på fredagen Turkiet och Ungern att så snart som möjligt ratificera de två nordiska ländernas medlemsansökan.
– Det är dags att slutföra anslutningsprocessen och välkomna [Sverige och Finland] som fullvärdiga medlemmar i vår allians. Detta kommer att göra dem säkrare, Nato starkare och det Euratlantiska området säkrare, sade Stoltenberg.
Jens Stoltenberg kastade även ut en säkerhetsförsäkran till Sverige och Finland, som numera deltar i nästan alla Natos aktiviteter, såväl civila som militära.
– Det står helt klart: om det skulle ske någon attack eller aggressiv handling mot Finland eller Sverige är det otänkbart att Nato inte skulle reagera, sade han.
“Vi betalar i pengar – Ukraina i blod”
Sveriges och Finlands utrikesministrar är även på plats när Natos utrikesministrar på måndag träffas för ett tvådagarsmöte i Bukarest där den stora frågan på bordet är Rysslands krig mot Ukraina.
Mötet sker samtidigt som Ryssland intensifierat sina missilattacker mot ukrainska städer och den civila infrastrukturen vilket lett till att många ukrainare står utan värme, ljus och mat.
Stoltenberg pekade på att det är en tuff tid även för resten av Europa och runt om i världen, med stigande energi- och livsmedelspriser.
– Vi betalar alla ett pris för kriget i Ukraina. Men priset vi betalar är i pengar medan priset som Ukraina betalar är i blod, påminde Stoltenberg.
Ökat Nato-stöd
Jens Stoltenberg vill se mer Natostöd till Ukraina.
– De allierade ger militärt stöd utan motstycke och jag förväntar mig att utrikesministrarna också kommer att gå med på att öka det icke-militära stödet, sade Jens Stoltenberg och nämnde bränsle, medicinsk försörjning och vinterutrustning.
Vi måste komma ihåg vad den här kriget handlar om, påminde Stoltenberg.
– Ryssland är angriparen. Ukraina är aggressivitetens offer. Och naturligtvis har Ukraina rätt att försvara sig. Vi hjälper Ukraina att upprätthålla den rätten, sade han.
– Om vi låter Putin vinna kommer vi alla att betala ett mycket högre pris under många år framöver. Om Putin och andra auktoritära ledare ser att våld belönas kommer de att använda våld igen för att uppnå sina mål. Det kommer att göra vår värld farligare, sade han.
Minska beroendet av Kina
Utrikesministrarna ska även diskutera relationen till Kina.
Kina är ingen motståndare underströk Stoltenberg men pekade samtidigt på att landet “trappar upp den militära moderniseringen, ökar sin närvaro från Arktis till västra Balkan, från rymden till cyberrymden och försöker kontrollera den kritiska infrastrukturen hos Nato-allierade”.
– Kriget i Ukraina har visat vårt farliga beroende av rysk gas. Så vi måste bedöma vårt beroende av andra auktoritära regimer, inte minst Kina. Vi måste hantera risken, minska våra sårbarheter och öka vår motståndskraft, sade Stoltenberg.