Rättsstaten i EU: Inga större försämringar under 2022

Hotet mot rättsstatens principer – grundläggande demokratiska spelregler som domstolars oberoende och pressfrihet – i medlemsländerna har under de senaste åren blivit en allt viktigare fråga i EU. I länder som Ungern och Polen har regeringarna enligt kritiker monterat ned flera sådana grundläggande regler. Samtidigt har EU:s verktygslåda för att komma till rätta med problemet stärkts. I dag onsdag lägger EU-kommissionen fram ett av dessa verktyg – den årliga rättsstatsrapporten. Dess syfte är att förebygga och på ett tidigt stadium kunna varna för utvecklingar i medlemsländerna där rättsstaten på olika sätt undermineras.

– Inget av [EU-]länderna är immunt mot problem, sade ansvariga EU-kommissionär Věra Jourová i samband med att rapporten presenterades.

En av de bärande slutsatserna i rapporten enligt Jourová är att det under 2022 skett en stabilisering för rättsstatens principer i medlemsländerna.

– EU är en stabil demokrati. Baserat på resultatet i rättsstatrapporten ser vi ingen radikal försämring i något av medlemsländerna, sade Věra Jourová.

Fyra rekommendationer för Sverige

I rapporten granskar kommissionen fyra områden inom rättsstaten (se faktaruta). Sedan förra året utfärdas samtidigt rekommendationer till alla medlemsländer på saker som bör åtgärdas eller beaktas. För Sveriges del ger kommissionen fyra rekommendationer varav tre i det närmaste identiska med fjolårets. Den nytillkomna är att se till att nomineringen av nämndemän garanterar deras oberoende.

Liksom i fjol ligger Ungern och Polen överst när det gäller antalet rekommendationer på åtgärder för att stärka rättsstaten. Tillsammans med Malta och Rumänien har de sju vardera. Bland dessa återfinns dock inte de flertal rättsliga EU-förfaranden som inletts mot Ungern och Polen. Estland och Lettland är ”bäst i klassen” med bara två rekommendationer vardera.

Länderna agerar på tidigare rekommendationer

Fjolårets rättsstatsrapport var den första där EU-kommissionen förutom en lägesbeskrivning även utfärdade konkreta rekommendationer till medlemsländerna. Det har nu gått ett år sedan den rapporten såg dagens ljus och kommissionen konstaterar nu att EU-länderna, i större eller mindre utsträckning, har reagerat på en majoritet av rekommendationerna. I en fjärdedel av rekommendationerna ser kommissionen ett fullständigt genomförande eller betydande framsteg. På runt två av fem rekommendationer ser man vissa framsteg. På den kvarvarande tredjedelen noterar man att medlemsländerna inget gjort.

”Rapporten har blivit en verklig drivkraft för positiva reformer - årets utgåva visar att viktiga insatser pågår i medlemsstaterna för att följa upp föregående års rekommendationer och ta itu med de utmaningar som identifierats”, skriver rapportförfattarna.

På de fyra rekommendationerna som Sverige fick i fjolårets rapport ser kommissionen att Sverige fullföljt en helt och hållet – att den kommitté som tillsatts för att stärka domstolsväsendets oberoende i Sverige skulle bli klar med sitt arbete och utfärda sina rekommendationer. På de tre övriga rekommendationerna (se faktaruta). På de kvarvarande tre rekommendationerna ser kommissionen ”vissa framsteg”:

”I Sverige har ansträngningar gjorts för att åtala i fall av utländska mutor, men hittills har de begränsade juridiska definitionerna av utländska mutor förblivit oförändrade”, heter det i rapporten.

Mest hörsamma för EU-kommissionens rekommendationer från 2022 var Sloveniens Estland och Litauen. Ungern och Polen ligger åter sämst till i att försöka åtgärda kommissionen orosmoln när det gäller rättsstatens principer.