Bred meny för EU-parlamentet: Ukraina, fiskekontroll och insektsprotein

EU-parlamentarikerna ska under nästa veckas plenarsession debattera och rösta fram en text om hur de ser på Hamas terroristattacker mot israeliska mål och hur unionen bör ställa sig. Stora knäckfrågorna väntas bli huruvida parlamentet ska förespråka eldupphör och kräva indraget EU-stöd till Palestina eller ej.

– Vi tycker inte att allt bistånd ska frysas. Är det någonting som terrororganisationen Hamas göds av så är det ett sönderfallet samhälle. Jag ser det som ett motgift mot den terror som Hamas bedriver, sade Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk på fredagen.

Även Centerpartiets Emma Wiesner är kritisk till att stoppa allt stöd till Palestina.

– Vi är skeptiska till att allt bistånd [till Palestina] måste frysas, sade Wiesner som samtidigt kritiserade kommissionen för hur den tidigare i veckan först kommunicerade ut att allt bistånd skulle stoppas och sedan att så inte var fallet utan att man skulle göra en översyn.

– Det bli nästan löjeväckande att man missade så pass mycket i sin kommunikation, sade Wiesner.

Den text som parlamentet ska rösta om är dock bara en viljeyttring eftersom det är medlemsländernas som beslutar om EU:s utrikespolitik.

Uppdaterade EU-regler mot människohandel

Malin Björk har varit ansvarig för att samla en majoritet bakom hur EU-parlamentet ska ställa sig till ett förslag om skärpta regler mot människohandel. Ledamöterna vill bland annat reglerna ska utvidgas till att omfatta olagliga adoptioner och tvångsgifte.

– Rättsväsendet får bättre möjligheter att gripa in och lagföra traffickingbrott, sade Björk.

Den andra delen i lagförslaget är enligt henne att minska på efterfrågan på personer som utsätts för människohandel, inte sällan för att tvingas in i prostitution.

– Där har vi fått in väldigt tuffa skrivningar [om att] man måste gå efter [sex-]köparna och hallickarna, sade Malin Björk som hoppas få med ett förbud om köp av sexuella tjänster från offer för människohandel i lagen.

Nya pengar till Ukraina

Vid årsskiftet upphör EU:s stöd till Ukraina. För att kunna fortsätta bistå landet måste EU-parlamentet och medlemsländerna dessförinnan enas om ett nytt stödpaket på 50 miljarder euro. Parlamentet antar sin ståndpunkt i veckan.

– Jag förväntar mig ett väldigt stort stöd, sade Malin Björk.

Ledamöterna ska samtidigt ta ställning till EU-budgeten för nästa år. De väntas vilja se mer pengar till EU-budgeten än medlemsländerna är redo att betala. Efter onsdagens omröstning inleds en tre veckors förlikningsperiod för att nå en kompromiss mellan parlamentet och medlemsländerna.

Fiske och protein

En långkörare är frågan om uppdaterat regelverk för kontroll av att EU:s fiskeregler efterlevs från 2018 ska gå till slutomröstning. Lagen ska bland annat göra det lättare att spår var fisken dragits upp, tydligare rapportering och krav på GPS på fiskebåtar.

– Det är positivt att den nu äntligen är klar. Den kommer leda till mindre fusk och bättre kontroll av vilken fisk som fiskas i Östersjön, sade Emma Wiesner.

Hon är ansvarig för att hitta en majoritet bakom en resolution om hur EU-parlamentet skulle vilja hur en europeisk strategi för protein skulle se ut.

– Vi pekar på […] både fodertillgång och nästa generations mat- och mattekniker. Det handlar om alltifrån hur jordbruksstöden är organiserade [och] insekter, både för mänsklig konsumtion men framförallt kanske för foder, sade Emma Wiesner.

Vinnare av EU-pris meddelas

På torsdag i nästa vecka meddelar också EU-parlamentets talman Roberta Metsola vem som vinner årets Sacharovpris för tankefrihet. Vinna väntas iranska Mahsa Amini som dog efter att ha gripits av landets moralpolis för att inte ha täckt sitt huvud göra.