EU-kandidat Jonas Sjöstedt (V): Ny EU-politik kan göra Sverige världsledande på grön teknik

I januari stod det klart att Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets kanske mest erfarne profil, vill tillbaka till politiken och Europaparlamentet där han tidigare varit ledamot. 

Han slutade med politiken och partiledarskapet 2020 då han lämnade riksdagen och flyttade till Vietnam. Men sedan Tidöpartierna tagit över regeringsmakten har det börjat klia i fingrarna på Sjöstedt, inte minst när det gäller klimatpolitiken. Han tycker att regeringen gör tvärt emot vad de borde för att Sverige ska uppnå klimatmålen för 2030. 

– De började med att lägga ned miljödepartementet, medvetet öka utsläppen och [de] skjuter utsläppsminskningar på framtiden. Det är ju ingen riktig klimatpolitik, det är en flykt från klimatansvar, säger Jonas Sjöstedt.

Han vill nu försöka förändra klimatpolitiken på EU-nivå istället - för där har han, den gamle EU-motståndaren, fortfarande hopp.

Men EU:s väg till att nå 2030-målet och minska utsläppen är inte heller spikrak. 2022, då det återstod åtta år till målet 2030, hade Sverige uppnått ungefär 70 procent av sitt så kallade ECR-mål. Men de i särklass största utsläppsländerna Tyskland, Frankrike och Italien hade hittills bara uppnått 30-40 procent av sina mål. Och Polen hade till och med ökat utsläppen med 9 procent. 

Hur ska du få dessa länder att öka takten i sina klimatarbeten? 

– Jag tycker det är viktigt att säga att Polens regeringsbyte gör att det finns hopp om bättre klimatpolitik i Polen. Och sen tycker jag att EU ska sätta upp årtal: Här slutar vi använda kol, här slutar vi använda olja, här slutar vi använda fossilgas. Då blir det väldigt tydligt vad vi måste göra för någonting.

Men Tyskland, Italien och Frankrike har inte ens nått halvvägs till sina mål och Polen går baklänges.

– Det fina nu, det är ju att det förnybara när det gäller elproduktion växer lavinartat. Idag är sol och vind billigare än kol, kärnkraft, olja och gas. Och om man då stödjer den här utvecklingen med investeringar så kan det väldigt snabbt bli så att det förnybara och rena tränger ut det fossila. 

Klarar man det innan 2030? 

– Jag kan inte lova att vi får klara alla mål, men vi måste försöka. Det är inte omöjligt. 

Jonas Sjöstedt vill ha ett generellt undantag för att kunna ge statsstöd till den gröna omställningen. Detta för att EU-länderna ska kunna konkurrera med länder som USA och Kina, där gröna företag kan få stora summor i stöd. Det är tillåtet med visst statsstöd i EU och mer är på väg genom med den nya lagen om netto-nollindustrin. Men Jonas Sjöstedt vill ha en ännu mer långtgående politik för att öka takten i EU och för att minska beroendet av andra länder.

– EU har ju en ganska negativ syn på statsstöd. Där tycker jag att EU idag är naiv inför den globala konkurrensen där andra länder gynnar sin egen industri. Och det handlar också om marknadsdogmatismen, man låtsas att det är en fri marknad, men det är inte det om man ser globalt, säger Sjöstedt.

EU:s vetenskapliga klimatråd har beräknat att investeringarna måste mer än fyrdubblas, från nuvarande 200–300 miljarder euro per år till 1250–1400 miljarder euro årligen, för att klimatmålen ska nås. Jonas Sjöstedt tror här att mycket av pengarna i slutändan måste komma från privata aktörer, om bara EU får gröna företag att stanna kvar.

– Det finns väldigt mycket privat kapital som går in till exempel i elbilsbatterier eller fordonsindustrin. Och då måste vi kunna matcha [statsstöden som finns i] USA så att inte vi halkar efter. Jag skulle vilja att Sverige var världsledande i elfordon, i transmission, i grön stål, i vätgaslagring och sådana saker. Men då måste vi ha rätt villkor för det.

Klimatbördan vill Sjöstedt inte lägga på individen, inte heller vill han att det ska ses som en börda. Istället för piskan, vill han använda moroten: göra det billigt eller gratis att välja kollektivtrafik, se till att hushållen själv tjänar på att installera solceller och förbättra tågkommunikationen. 

Ska inte ansvaret för den gröna omställningen också ligga på individen?

– Ja, men så är det på ett plan. Men varken du eller jag kan ställa om ett stålverk eller bygga en ny stambana.

Förutom miljöutskottet hoppas Jonas Sjöstedt få sitta med i EU-parlamentets Ukrainadelegation eftersom han tycker att stödet till Ukraina mot Rysslands aggression är en avgörande fråga för Europa de kommande åren. 

– Jag har besökt landet under kriget och känner starkt för Ukrainas frihet och folk, säger Jonas Sjöstedt och pekar på behovet av ökat stöd, skärpta sanktioner mot Ryssland och att Ukrainas skulder till omvärlden avskrivs. 

När Jonas Sjöstedt ser tillbaka på tiden sedan förra EU-valet konstaterar han att det bästa beslutet som fattats är vässningen av utsläppshandeln och Ukrainastödet på 50 miljarder euro. Det sämsta, å andra sidan, är att EU-länderna i rådet varit för “snälla” mot Ungern.

– Man borde ha tagit ifrån Ungern rösträtt i ministerrådet. Man har låtit sig utpressas av Orban. Det var ju tydligt den senaste mandatperioden att det är först när man vrider om armen på honom som han fogar sig.

Men kritiker menar att det blir fel att ta rösträtten från Ungern för att de fattar ett beslut som de har rätt att fatta.

– Ja, men jag tycker det är viktigt att säga att skälet till att ta ifrån Ungern rösträtten inte är hur de röstar i rådet. Utan det är att de inte lever upp till kraven på demokrati och rättsstat.

 Så oavsett hur de röstar, vill du ta ifrån dem rösträtten?

– Ja, men precis. Det är skälet, säger Jonas Sjöstedt. Efter en kort tystnad lägger han till: Sen kan man säga att det vore en bonus om de inte längre kunde sabotera Ukrainahjälpen. 

En fråga som ännu inte blivit löst är det nya plattformsdirektivet som på EU-nivå ska ge gigarbetare samma rättigheter som anställda har. EU-länderna har inte kunnat enas om hur direktivet ska utformas, vilket kan göra detta till en valfråga.

Det är även en del av EU-politiken som Sjöstedt tycker är extra viktig.

– Gigarbetare är helt beroende av sin plattform, men plattformen tar inte ansvar som arbetsgivare. Och här tycker jag att det är självklart att EU ska hjälpa till så att de får de rättigheter som arbetstagare har, säger han.

En kontroversiell fråga som han får ta ställning till som nyvald EU-parlamentariker är hur han ska förhålla sig till de så kallade kontorspengarna. Detta är ett skattefritt bidrag från parlamentet på över 600 000 kronor per år för att täcka eventuella utgifter för politikerns EU-verksamhet i hemlandet som exempelvis hyra av kontor.  

Kontorsbidraget har fått mycket kritik eftersom ledamöterna inte behöver redovisa kvitton för pengarna, och dessutom kan de stoppa eventuellt överskott i egen ficka. 

Kommer du att redovisa vad du gör med kontorspengarna?

– Ja, vi kommer att föra en öppen bok som du som journalist kan komma och titta på i vårt kontor. Vi vill att våra väljare ska veta att vi använder dem till rätt saker, säger Jonas Sjöstedt.