EU-kommissionen: Blygsam tillväxt i alltmer utmanande läge

EU-kommissionen presenterade på fredagen sin årliga höstprognos över ekonomi, finanser och arbetsmarknad i medlemsländerna. I EU väntas ekonomin växa med 0,9 procent i år, en liten nedskrivning från den förra prognosen då kommissionen räknade med en procents tillväxt.

– EU:s ekonomi har återgått till en blygsam tillväxt i ett alltmer utmanande läge, sade unionens ekonomikommissionär, den italienske socialdemokraten Paolo Gentiloni.

Tillväxten drivs främst av inhemsk efterfrågan när konsumtionen ökar och investeringarna återhämtar sig. För första gången gör kommissionen beräkningar även för 2026 då tillväxten väntas bli 1,8 procent.

Kommissionen beskriver Sveriges ekonomiska tillväxt under de senaste 2,5 åren som "glanslös". I år går Sverige mot att få en relativt låg tillväxt med 0,3 procent. Kommissionen räknar med en något starkare ekonomisk återhämtning de kommande åren. Dock ser man risker med bland annat den svenska arbetsmarknadens motståndskraft.

I Tyskland, EU:s klart största ekonomi, minskar BNP i år och tillväxten under nästa år beräknas till 0,7 procent. 

Minskande arbetslöshet
Arbetslösheten i både EU som helhet och i Sverige beräknas minska något under 2025 och 2026. I EU rör sig arbetslösheten mot historiskt låga nivåer. Kommissionär Gentiloni pekade på att runt åtta miljoner nya jobb skapats i EU-länderna sedan coronapandemins start.

Sverige väntas alltjämt även 2026 ha den tredje högsta arbetslösheten av de 27 medlemsländerna.

Inflationen fortsätter nedåt
Kommissionen räknar med att den genomsnittliga inflationen i EU-länderna kommer minska till 2 procent under 2026 driven av lägre energipriser och avtagande tjänsteinflation. Reallönerna väntas gradvis återhämta sig när inflationen sjunker.

Budgetunderskott på gränsen
I snitt väntas EU-ländernas budgetunderskott minska till 3 procent av BNP under nästa år och 2,9 procent under 2026. Flera medlemsländer fortsätter dock bryta mot EU-gränsen på högst tre procents budgetunderskott. Sverige håller sig som tidigare tydligt till de länder som har låga underskott i sina statsbudgetar. Enligt kommissionen bidrar satsningen på det svenska försvaret och stödet till Ukraina till underskottet som under 2026 väntas uppgå till 0,3 procent av BNP.

Ökade skuldsättning
Även de samlade offentliga skulderna i medlemsländerna kommer att öka, enligt kommissionens prognos. Detta efter en minskning sedan coronakrisens stora upplåningar. Stigande räntekostnader som länderna behöver betala på tidigare lån såväl som den svaga ekonomiska tillväxten bidrar till ökningen.

Många medlemsländer bryter alltjämt mot EU:s gräns som är högst 60 procent av BNP. I Sverige, som har redan en av de lägsta offentliga skulderna, fortsätter skulderna att minska.

Risker för prognosen
Kommissionen identifierar en rad risker för att prognoserna för de två kommande åren ska slå fel. Riskerna är störst för att tillväxten blir mindre än beräknat än att den blir högre. Sådana risker är den geopolitiska utvecklingen såsom ryska kriget och situationen i Mellanöstern, nya globala handelskonflikter, plötsliga prisförändringar på energi och strukturella utmaningar för inte minst EU:s stora fordonssektor. Klimatkatastrofer som de nyliga översvämningarna i Spanien kan också ha negativa konsekvenser för prognosen. En möjlig positiv utveckling vore om inflationen minskar snabbare än beräknat.