EU söker vägar runt Orbán i Ukrainastödet

För andra toppmötet i rad valde Ungern att hindra en EU:s gemensam linje om Ukraina. I ett separat uttalande bekräftade de övriga 26 EU-länderna sitt "fortsatta och orubbliga stöd för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser".

– Min enkla slutsats [av att Ungern ställer sig utanför] är att vi har rätt och Ungern har fel. Men faktum kvarstår att det är gemensamt beslutsfattande på EU:s toppmöten, sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson efter mötet.

Han tillade att det alltjämt är oklart huruvida det ungerska motståndet kommer innebära att landet faktiskt stoppar ytterligare sanktioner mot Ryssland, beslut som kräver enhällighet.

– Uttalanden är ju viktiga men de ändrar ju inte saker på marken. Sanktionsbeslut är ju viktiga på riktigt och där finns ju en uppenbar risk, sade Kristersson som tillade att frågan om att gå över från krav på enhällighet till majoritetsbeslut uttryckligen dryftades under mötet.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som haft täta kontakter med Rysslands diktator Vladimir Putin, har länge bromsat EU:s olika stöd till Ukraina. 

I uttalandet som Ungern inte står bakom bekräftar de 26 länderna sitt stöd för en "heltäckande, rättvis och varaktig fred" baserad på FN-stadgan och internationell rätt. De välkomnar också Ukrainas och USA:s gemensamma förslag om vapenvila och uppmanar Ryssland att "visa verklig politisk vilja att avsluta kriget".

Zelenskyj vädjade – stöd uteblev
Under toppmötet deltog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj via videolänk och varnade för att de ryska luftangreppen fortsätter trots Putins påståenden om motsatsen.

– Så inget har förändrats, sade Zelenskyj och vädjade om ytterligare stöd.

– Vi behöver medel för artillerigranater och skulle verkligen uppskatta Europas stöd med minst fem miljarder euro så snart som möjligt.

Europeiska rådets ordförande António Costa sade att EU-länder tillsammans har utlovat 15 miljarder euro i stöd till Ukraina.

Det tidigare förslaget från EU:s utrikeschef Kaja Kallas om en 40-miljardersfond för militärt stöd till Ukraina har dock tappat fart. Flera länder, såsom Frankrike, Italien och Spanien, har varit ovilliga att bidra med större summor, enligt finländska Yle.

Statsminister Ulf Kristersson, som stod bakom Kallas initiativ, varnade för att viljan att stödja Ukraina riskerar att minska om det blir en vapenvila och på sikt en reell fredsförhandling.

– Då var ju många som underströk att det får inte ske. För Ukraina måste komma i en bättre position, sade Kristersson.

En talesperson för EU-kommissionen sade på fredagen att man fortfarande hoppas att Kaja Kallas 40-miljardersplan kommer kunna bli verklighet. Enligt talespersonen motsätter sig vissa medlemsländer att rikare länder ska bidra med mer till stödpaketet.

Europeiskt försvarssamarbete utan USA går vidare
Flera EU-ledare bekräftade att de kommer att delta i ett möte i Paris den 27 mars, där den så kallade koalitionen av villiga länder ska fortsätta planeringen för ett eventuellt framtida militärt stöd till Ukraina.

Frankrikes president Emmanuel Macron har lett initiativet.

– Nästa torsdag kommer vi att hålla ett toppmöte för koalitionen av villiga länder i Paris i närvaro av president Zelenskyj. Vi kommer då att slutföra vårt arbete med kortsiktigt stöd till den ukrainska armén, med en modell för en hållbar ukrainsk försvarsmakt och de säkerhetsgarantier som europeiska arméer kan ge, sade Macron.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson bekräftade att han räknar med att delta i Paris-mötet och att Sverige har militära resurser att bidra med.

– Vi tittar självklart noga på om förutsättningarna är de rätta och vi tycker att det finns ett mandat, att det finns en "backstop" som man brukar säga, att det finns ett ledningssystem som gör att förutsättningarna är sådana som Sverige brukar tycka är rimliga när vi går in med allvarliga saker. Vi pratar ju ytterst om soldaters och officerares liv, då vet vi ungefär vad vi skulle kunna bidra med, sade Kristersson som tillade att han först vill samordna detta med andra länder innan det blir offentligt.

Strid om EU-budgeten inledd
Under toppmötet diskuterades även för första gången på högsta politiska nivå EU:s kommande flerårsbudget som ska ta vid 2028.

Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz påpekade att frågan om hur återbetalningen av EU:s stora coronafond från 2020 först måste lösas innan man kan gå vidare.

– Under återhämtningen efter pandemin skulle fonden finansieras genom egna medel. Men ingenting har hänt. Trots att alla vet att vi från 2028 behöver 20–25 miljarder euro årligen för att betala tillbaka lånen, beroende på ränteläget, sade Scholz.

– Jag råder alla att innan de börjar fantasifulla diskussioner [om nästa flerårsbudget], att de först löser denna fråga med verkliga förslag, sade Scholz.

Frankrikes president Emmanuel Macron argumenterade för en mer expansiv hållning och menade att EU måste ta nya gemensamma lån för att klara de utmaningar man står inför.

– När man tittar på euroområdet jämfört med USA är vi kraftigt underskuldsatta. Vi använder inte den finansiella hävstången tillräckligt, sade Emmanuel Macron.

Nederländernas premiärminister Dick Schoof och Sveriges statsminister Ulf Kristersson framhöll sitt tidigare kända motstånd mot nya EU-lån.

– Vi har inte ändrat vår uppfattning till att ha stora EU-lån för att sedan skänka bort pengar till olika länder i Europa. Där är vi i gott sällskap med andra länder. Och det har inte förändrats, sade Kristersson.

Belgiens premiärminister Bart De Wever uttryckte en personlig skepsis mot nya gemensamma lån men betonade landets kompromissvilja.

– Min personliga åsikt är att vi bör undvika att upprepa de misstag vi redan har gjort. Men vi måste nå en europeisk konsensus i denna fråga. Och Belgien är inte ett land som brukar blockera europeiska konsensus, sade Bart De Wever efter EU-toppmötet.