Revisorer: EU:s återhämtningsfond gav begränsad effekt på arbetsmarknaden

EU:s återhämtningsfond på 650 miljarder euro, som inrättades under coronapandemin, har inte fullt ut levererat de arbetsmarknadsreformer som utlovats. Det visar en färsk granskning från Europeiska revisionsrätten. Strukturella problem på arbetsmarknaden kvarstår i många medlemsländer, trots omfattande ekonomiskt stöd.

– Bryssel använder medel från [fonden] som incitament för EU-länderna att genomföra viktiga strukturreformer och göra deras ekonomier mer motståndskraftiga, sade Ivana Maletić, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten, i ett uttalande.

– Men på arbetsmarknadsområdet har man förbisett ett antal strukturproblem som är särskilt viktiga för EU:s invånare.

Bara delvis åtgärdade problem
Granskningen visar att medlemsländerna har angett närmare 100 arbetsmarknadsreformer i sina nationella återhämtningsplaner, men deras ambitionsnivå och omfattning varierar kraftigt. Vissa reformer, som till exempel reformen av arbetslöshetsförsäkringen i Frankrike, har potential att lösa strukturella problem, medan andra – som den tillfälliga "Social garanti 2021" i Tyskland – troligen inte kommer att ha någon större påverkan.

Enligt revisionsrätten tog reformerna på ett betydande sätt itu med endast 40 procent av de utmaningar som EU tidigare påpekat i sina landsspecifika rekommendationer till medlemsländerna om hur de kan förbättra sin ekonomi och arbetsmarknad. För 26 procent av utmaningarna bidrog reformerna delvis till lösningar, medan 34 procent inte alls hanterades.

– För omkring hälften av reformerna finns det dessutom inga bevis på att de har lett till konkreta resultat eller haft någon effekt på medlemsländernas arbetsmarknader, sade Maletić.

Nya lagar med begränsad effekt
En central kritik i rapporten är att många reformer har lett till att nya lagar antagits utan att det nödvändigtvis gett faktiska förbättringar på arbetsmarknaden.

Granskningen visar också att det saknas tillförlitliga mätmetoder för att bedöma effekterna av reformerna. För medlemsländerna Belgien, Grekland, Spanien och Portugal, som granskades närmare, kunde länderna endast uppvisa konkreta resultat för hälften av de slutförda reformerna.

Strukturella utmaningar kvarstår
Bland de viktiga utmaningar som medlemsländerna inte fullt ut tagit itu med nämner revisionsrätten:

• Integrering av utsatta grupper på arbetsmarknaden
• Växla beskattning på arbete till andra intäktskällor
• Åtgärder för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män

Rapporten visar att inget av de 26 medlemsländer som fick arbetsmarknadsrelaterade rekommendationer 2019 och 2020 helt och hållet har tagit itu med alla utmaningar genom reformer inom faciliteten. Sverige var det enda EU-land som inte fick några rekommendationer. Bara fyra medlemsländer – Grekland, Spanien, Kroatien och Finland – har i stor utsträckning åtgärdat de problem som EU har identifierat.

Kommissionen har annan syn
EU-kommissionen, som ansvarar för att godkänna medlemsländernas planer och utbetalningar, har en mer positiv syn på resultaten. I sitt svar på revisionsrättens rapport menar kommissionen att återhämtningsplanerna faktiskt tar itu med omkring två tredjedelar av medlemsländernas strukturella utmaningar på arbetsmarknaden.

Kommissionen betonar också att det är för tidigt att bedöma den faktiska effekten av många reformer, eftersom genomförandet av faciliteten fortfarande pågår och långsiktiga effekter tar tid att materialiseras.

När kommissionen senare har bedömt genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna har de slutförda arbetsmarknadsreformerna hittills bara haft begränsad effekt.

Rekommendationer för framtiden
Revisionsrätten uppmanar nu EU-kommissionen att:

• Säkerställa att viktiga utmaningar får tillräcklig täckning i medlemsländernas planer
• Se till att åtgärderna omfattas av tydliga delmål och mål
• Fastställa en ram för att bedöma resultaten av reformerna
• Bedöma hur åtgärderna inom återhämtningsfonden bidrar till att genomföra de landsspecifika rekommendationerna

Ivana Maletić från revisionsrätten påpekar att det finns ett tydligt behov av uppdaterad information och en vidare bedömning av hur ändamålsenliga reformerna faktiskt är.