Gästkrönika: Riskera inte hela ekonomin i en handelskonflikt med Trump

69 procent av de svenska företag som exporterar till USA är allvarligt oroade för tullar och handelspolitiska konflikter mellan EU och USA enligt Svenskt Näringslivs senaste företagspanel. Det är inte konstigt med tanke den snabba och omvälvande men också oförutsägbara utvecklingen i USA. 

Alternativen när det gäller hur Europa ska hantera Trumpadministrationen beskrivs ofta som att antingen göra ett ”deal” med USA eller dras in i ett handelskrig. 

Ett ”deal” kanske låter som något man kan föredra, men det beror förstås på vad det är för slags avtal. Ett avtal som tar bort en del av de tullar Trump retat upp sig på i EU, inte minst för motorfordon, vore positivt. Att köpa mer amerikansk naturgas, istället för rysk naturgas, vore kanske också av godo. 

Risken är dock överhängande för att Trump vill ha ett helt annat slags avtal och det kan vara kopplat till EU-lagstiftning, inom hållbarhet eller reglering av de digitala marknaderna, som vi varken kan eller vill förhandla bort för att gå USA till mötes. Reformer i EU behövs, och pågår, men vi kan inte ge bort rätten att reglera vår egen ekonomi. De gröna och digitala omställningarna i EU är för viktiga för att dikteras, eller saboteras, utifrån.  

Ytterligare ett problem med att försöka nå ett avtal är att det inte går att lita på Trump. Det visade han tydligt med sitt agerande redan första dagarna på nygamla jobbet, när han höll på att införa massiva tullar mot Kanada och Mexiko. Två länder som är ekonomiskt integrerade med USA genom USMCA-avtalet, ett avtal han själv förhandlade fram under sin första mandatperiod.  

Men om vi säger nej till ett avtal med honom får vi alltså en handelskonflikt? Ja, det är sannolikt att så blir fallet, och det gäller nog även om vi får till något slags avtal, De potentiella konfliktytorna mellan USA och EU är så många och stora att det knappast går att undvika. Näringslivet står mitt i skottgluggen för dessa konflikter. 

Så hur bör EU agera i en handelskonflikt? Svaret är att vi måste vara intelligenta. Vi måste inse att i en handelskonflikt finns bara förlorare, och vår strategi bör vara att agera för att förlora så lite som möjligt. Medan USA:s tullar troligen införs utmed hela linjen kommer EU behöva svara med riktade tullar mot varor som är politiskt känsliga men som inte skadar Europas handelsberoende näringsliv mer än absolut nödvändigt.  

Risken är dock stor att det inte ”bara” blir tullar som används utan även att andra politikområden används som vapen för att skada varandra: offentlig upphandling, immaterialrätt och skattepolitik för att ta några exempel. Här gäller det att hålla huvudet kallt och inte eskalera mer än nödvändigt för att inte dra hela ekonomin i en ekonomisk konfrontation med USA.  

Det är fullt möjligt att Trumps politik, som håller på att sätta USA på kollisionskurs med nästan hela världen, kommer slå tillbaka kraftfullt och ganska snabbt på USA. Tecknen finns redan där. Om så blir fallet kan EU vänta ut USA:s självdestruktiva agerande och behöver inte svara på allt USA gör. 

Europeiska företag, beroende av såväl öppen handel som en teknologidriven fortsatt klimatomställning, kan behöva se sig om efter andra affärspartners än amerikanska. För att underlätta det måste EU föra rätt slags politik. Det betyder bland annat fler frihandelsavtal, fortsatt stöd för det multilaterala handelssystemet inom WTO, men också att stå fast vid klimatambitionerna i Parisavtalet. 

Om man lägger USA i ena vågskålen och övriga världen i andra vågskålen så väger övriga världen tyngre, rent ekonomiskt. Goda ekonomiska relationer med såväl övriga västvärlden, som utvecklingsländer som Kina och Indien, är av avgörande betydelse när vi inte längre kan utgå från att USA ska fortsätta vara världens ekonomiska ankare och motor.

Henrik Isakson
Gästkrönikör
Policyansvarig för handelspolitik, Svenskt Näringsliv