Europa leder global upprustning – historiska försvarsökningar 2024

Världens samlade militära utgifter nådde 2 718 miljarder dollar under 2024, en ökning med 9,4 procent jämfört med föregående år, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, i sin senaste rapport.

– Över 100 länder runt om i världen höjde sina militära utgifter 2024. När regeringar i allt högre grad prioriterar militär säkerhet, ofta på bekostnad av andra budgetområden, kan de ekonomiska och sociala konsekvenserna få betydande effekter på samhällen under många år framöver, sade Xiao Liang, forskare vid Sipris program för militära utgifter och vapenproduktion.

Den globala ökningen drevs framför allt av Europa där de militära utgifterna steg med 17 procent till 693 miljarder dollar. Alla europeiska länder förutom Malta ökade sina försvarsutgifter under 2024.

Rysk upprustning betydande
Den ryska upprustningen är den enskilt största faktorn bakom Europas ökade försvarsutgifter, enligt rapporten. Rysslands militärutgifter steg med 38 procent till uppskattningsvis 149 miljarder dollar, vilket motsvarar 7,1 procent av landets BNP och nästan en femtedel av alla ryska statsutgifter. Ryssland står nu för mer än en femtedel av Europas totala militära utgifter.

– Ryssland ökade återigen sina militärutgifter avsevärt vilket vidgade utgiftsklyftan till Ukraina, sade Diego Lopes da Silva, seniorforskare vid Sipri.

Ukrainas militära utgifter växte med 2,9 procent till 64,7 miljarder dollar, vilket motsvarar 34 procent av landets BNP – den högsta andelen av BNP som går till militären i världen.

– Ukraina lägger för närvarande alla sina skatteinkomster på militären. I ett så snävt finanspolitiskt utrymme kommer det att bli utmanande för Ukraina att fortsätta öka sina militära utgifter, sade Diego Lopes da Silva.

Historiska ökning i Tyskland
Flera länder i Centraleuropa och Västeuropa har genomfört rekordstora ökningar av sina försvarsbudgetar. Tysklands militära utgifter steg med 28 procent till 88,5 miljarder dollar, vilket gör landet till den största militära aktören i Västeuropa och den fjärde största i världen. Ökningen är en direkt följd av den särskilda försvarsfond på 100 miljarder euro som aviserades 2022.

– För första gången sedan återföreningen är Tyskland Västeuropas största militära aktör, tack vare den särskilda försvarsfonden som beslutades 2022. De senaste politiska besluten i Tyskland och många andra europeiska länder tyder på att Europa har gått in i en period med höga och ökande militära utgifter som sannolikt kommer att fortsätta under överskådlig framtid, sade Lorenzo Scarazzato, forskare vid Sipri.

Den största procentuella ökningen i Europa stod Rumänien för med 43 procent under 2024. Även Sverige utmärker sig med en ökning på 34 procent till 12 miljarder dollar, vilket innebär att landet för första gången når Natos mål om 2,0 procent av BNP. (Artikeln fortsätter under kartan.)

Rekordmånga Natoländer når tvåprocentsmålet
Av Natos 32 medlemsländer uppnådde 18 länder målet att spendera minst 2 procent av BNP på försvaret under 2024, enligt Sipris metod. Detta är en markant ökning från föregående år då endast 11 länder nådde målet och den högsta siffran sedan Nato antog riktlinjen 2014.

Polen toppar listan bland europeiska Natoländer med försvarsutgifter motsvarande 4,2 procent av BNP, följt av Grekland (3,1 procent), Storbritannien (2,3 procent) och Rumänien (2,3 procent). Även Sverige, som gick med i försvarsalliansen i fjol, nådde exakt 2,0 procent.

– De snabba ökade satsningarna bland europeiska Nato-länder beror främst på det fortsatta ryska hotet och oro för att USA ska dra sig tillbaka från alliansen, sade Jade Guiberteau Ricard, forskare vid Sipri.

Totalt stod Natos medlemsländer för 1 506 miljarder dollar, motsvarande 55 procent av världens militära utgifter. De europeiska Natoländerna lade tillsammans 454 miljarder dollar att jämföra med Rysslands 149 miljarder dollar.

Nya utmaningar med finansieringen
Den omfattande upprustningen innebär nya utmaningar för hur länderna ska finansiera de ökade försvarsutgifterna. Många europeiska regeringar flyttar medel från andra nationella prioriteringar eller förlitar sig på lån.

Polen har exempelvis inrättat en särskild fond för att stödja de väpnade styrkorna som finansieras genom att utfärda obligationer.

Jade Guiberteau Ricard, forskare vid Sipri, påpekade dock att ökade utgifter inte nödvändigtvis innebär starkare försvar.

– De snabba utgiftsökningarna bland europeiska Natomedlemmar drevs främst av det pågående ryska hotet och oro över möjlig amerikansk tillbakadragning från alliansen. Det är värt att säga att ökade utgifter ensamt inte nödvändigtvis kommer att översättas till betydligt större militär kapacitet eller oberoende från USA. Det är mycket mer komplexa uppgifter, sade Guiberteau Ricard.