Debatt: Världen behöver ledarskap – Europa har svaret

Vi behöver en ny europeisk vision som går längre än den ursprungliga; om att göra krig mellan europeiska stater otänkbart. Den bör inte stanna vid en gemensam marknad eller uppgiften att värna Europa mot dess fiender. Europeiska Unionens vision måste nu handla om att vara den fria världens ledare.

Det är en enkel slutsats och ett svårt mål. Det enkla ligger i att när USA abdikerar från rollen som ledare för den fria världen, och centrum för globala ekonomin, är det bara vi som kan göra anspråk på att leda den fria världen.

Det svåra ligger i att ge denna roll innehåll –en reformagenda som gör EU till en ledande geopolitisk kraft, med en konkurrenskraftig kunskapsekonomi, globalt ledande innovationer, dynamiskt företagande och en säkerhetspolitik som sträcker sig utanför Europas gränser.

Trump-administrationens angrepp mot den internationella rättsordningen och mot rättsstaten bygger på ett förakt för frihetens värden. Det signalerar ett mörker som kräver andras ledarskap.

• När amerikanska företrädare förhandlar om Ukraina utan dess medverkan och företräder ryska ståndpunkter innebär det att man i praktiken har allierat sig med uppfattningar som står i strid med Europas grundläggande säkerhetspolitiska intressen.

• När USA genomför krig mot frihandeln för att underkuva vänner och allierade, underminerar det inte bara den globala ordning som gett decennier av tillväxt – det försvagar också det liberaldemokratiska regelsystem som burit världsekonomin.  

EU behöver nu ett globalt perspektiv som sträcker sig bortom den inåtblickande debatt om europeisk integration och institutionella former som länge dominerat.

Europa måste lägga grunden för ett globalt partnerskap med världens demokratier – baserat på marknadsekonomi, fri handel, forskningens frihet samt respekt för internationell rätt och rättsstatens ideal.  

Genom ett sådant partnerskap kan EU utveckla handel som sammanbinder samhällen, ekonomier och forskning, och skapa ett klimat där företagande och innovationer får blomstra. På det viset kan vi stärka demokratiernas inflytande.

I en tid av ekonomisk oro, där USA bidrar till finansiell instabilitet, blir euron avgörande både som säkerhetspolitisk gemenskap och som grund för utvecklingen av europeisk konkurrenskraft.

Sverige måste bidra till att eurozonen står stark och att vi själva som del av den står starka i EU. De ekonomiska argumenten som vid folkomröstningen anfördes mot euron har visat sig vara irrelevanta samtidigt som verkligheten radikalt har förändrats. I dagens finansiella klimat innebär det stora risker att stå utanför en valutagemenskap. Sverige bör därför ta ett första steg och likt Danmark låsa kronan till euron. Det är en förutsättning för att Sverige i en tid av finansiell instabilitet ska kunna vara drivande för den konkurrenskraftsagenda som nu måste genomföras.

EU ska behålla sin försvarsförmåga inom Nato men stärka sin självständiga kapacitet. En fungerande ledningsstruktur måste etableras för att möta hot även om USA står passivt - eller överger sina åtaganden. Europas försvar måste kunna möta ryska hot på egen hand och upprätthålla närvaro på Arktis.

De gemensamma insatsförbanden ( Battle Groups) bör ökas och stå beredda och den brittiskledda Joint Expeditionary Force integreras under en gemensam kommandostruktur av ”coalition of willings”. Europeisk kärnvapenavskräckning måste lösas med delat ansvar för finansiering och en samrådsstruktur kring en ökad fransk och brittisk kapacitet.

EU bör bjuda in Storbritannien och Norge till fördjupad relation, som så långt möjligt uppfyller medlemskapets villkor. Ett första steg är ett utvidgat EES-avtal som erbjuds även Kanada, Australien och Nya Zealand, med former för gemensamma beslut om den inre marknadens villkor och regelförenkling. Japan, Sydkorea och Singapore bör erbjudas liknande partnerskap. Samtidigt bör länder som inte delar unionens syfte, som Ungern, ges möjlighet att lämna.  

Stödet till Ukraina blir avgörande för Europas framtid. Förhandlingarna om Ukrainas medlemskap bör drivas som en EU- intern fråga under ett direktorat direkt underställt EU-kommissionens ordförande. Moldavien bör erbjudas motsvarande snabbspår. Ukrainas försvarsindustri bör integreras i Europas och ges en särskild roll för att utveckla den moderna krigföringens teknologier. Stödet till Ukraina bör motsvara 1 procent av BNP- en rysk seger skulle kosta Europa långt mer än så.

Under det kommande halvåret bör EU slutföra alla aktuella handelsavtal. EU bör även inbjuda till en global handelskonferens i Bryssel, med målet att avskaffa handelshinder som inte grundas i nationella intressen.

Europa måste bli världens ledande kunskapsekonomi. Något annat mål kan vi inte ha. Det kräver att målet för forskningssatsningar höjs från dagens 3 procent av BNP till 5 procent ,och att den gemensamma forskningspolitiken öppnas för samarbete med amerikanska forskare och företag i Europa.  Europa kan som fyrtorn för akademisk frihet bli världsledande i forskning.

Två områden är avgörande:  en försvarsindustriell integritet och en egen strategisk digital kapacitet. Europa behöver alternativ till amerikanska molntjänster och andra digitala tjänster av strategisk betydelse.

Europa har i dag världens största konsumentmarknad, världsledande företag, forskning och industriell bas men en underdimensionerad militär kapacitet. Vi har en vilja till handel och en demokratisk mjuk makt som världen behöver. Nu är tid att utveckla den styrka som är vår. Den fria världen behöver ett starkt Europa. 

Gunnar Hökmark
Ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M).