Historiskt försvarsmål på agendan när Nato möts

Ledarna för de 32 länderna i försvarsalliansen Nato samlas denna vecka i Haag för ett toppmöte som beskrivs som avgörande. På agendan står ett huvudnummer: att enas om ett nytt, ambitiöst mål för medlemsländernas försvarsutgifter på fem procent av bruttonationalprodukten, BNP. Förslaget är en direkt reaktion på ett ultimatum från Donald Trump, som hotat att inte försvara allierade som inte betalar tillräckligt.

För att säkerställa att den amerikanske presidenten inte tappar tålamodet och lämnar i förtid, som vid G7-mötet nyligen, har hela toppmötets format gjorts om. Istället för flera dagars förhandlingar har mötet kokats ned till en enda, två och en halv timme lång session på onsdagen, helt fokuserad på försvarsutgifterna.

– Det här toppmötet handlar om att se till att hela Nato, en miljard människor, kommer att vara säkra inte bara idag, utan också om tre, fem, sju år, sade Natos generalsekreterare Mark Rutte på en presskonferens i Haag på måndagen.

Spansk oenighet skapar sprickor
Trots de noggranna förberedelserna har enigheten redan krackelerat. I helgen meddelade Spaniens premiärminister Pedro Sánchez att han förhandlat fram ett undantag från femprocentsmålet. Spanien, som idag är det medlemsland som spenderar minst på försvar i förhållande till sin ekonomi, anser sig kunna uppfylla sina åtaganden med en budget på 2,1 procent av BNP.

Undantaget har enligt tidningen Financial Times åstadkommits genom en subtil ändring i toppmötets slutkommuniké, där formuleringen "vi förbinder oss" bytts ut mot "allierade förbinder sig". Detta har fått andra länder att reagera. Polen har kallat undantaget "skadligt för alliansens enighet" och Belgien väntas begära en liknande speciallösning.

Mark Rutte försökte tona ned dramatiken och insisterade på att det inte finns några specialavtal.

– Nato har inga undantag, och Nato känner inte till några sidoavtal, sade Rutte. Han vidhöll att alla länder kommer att granskas årligen och att en större utvärdering sker 2029.

Rysk hotbild driver på
Bakgrunden till det föreslagna försvarslyftet är det kraftigt försämrade säkerhetsläget. Enligt Mark Rutte finns en utbredd oro inom alliansen för att Ryssland, inom "tre, fem, sju år", kan ha förmågan att framgångsrikt attackera ett Nato-land om inte investeringarna ökar nu.

– Det är därför det är brådskande att vi på detta möte inte bara beslutar om högre försvarsutgifter, sade Rutte.

Det nya målet innebär en massiv satsning. Pengarna ska bland annat gå till en femfaldig ökning av luftförsvarskapaciteten, tusentals nya stridsvagnar och pansarfordon samt miljontals artillerigranater. Samtidigt ska försvarsindustrins produktionskapacitet på båda sidor av Atlanten byggas ut.

Ukraina och Iran i periferin
För att hålla fokus på ekonomin har andra brännande frågor medvetet placerats i bakgrunden. Stödet till Ukraina är enligt Rutte orubbligt, och han meddelade att de europeiska allierade och Kanada i år hittills utlovat stöd för över 35 miljarder euro. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer dock inte att delta i själva toppmötet med ledarna, utan närvarar vid en middag på tisdagskvällen.

Även den upptrappade konflikten mellan USA och Iran, efter amerikanska anfall mot iranska kärnteknikanläggningar i helgen, ligger utanför den formella agendan. Mark Rutte medgav att frågan lär dyka upp i diskussionerna.