Naturvårdsverket: Största ökningen av Sveriges klimatutsläpp på 15 år

Sveriges klimatutsläpp ökade preliminärt med 7 procent under 2024 jämfört med föregående år, enligt färsk statistik från Naturvårdsverket. Ökningen på drygt 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till totalt 47,5 miljoner ton är den största sedan 2010 då det skedde en återhämtning efter finanskrisen.

Enligt Naturvårdsverket berodde ökningen främst på ökad användning av fossil diesel inom vägtrafiken och arbetsmaskiner, efter att regeringen minskade reduktionsplikten i januari 2024.

– Utsläppsökningen från vägtransporter och arbetsmaskiner är större än vad vi tidigare bedömt i vårt underlag till regeringens klimatredovisning, vilket kommer göra det svårare för Sverige att nå klimatåtagandet inom EU, sade Roger Sedin, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

EU-kommissionen varnade tidigare
Redan i början av juni kritiserade EU-kommissionen Sverige för bristande klimatarbete. I sin årliga granskning konstaterade kommissionen att "med nuvarande politik är Sverige inte på väg att nå sina EU-mål för 2030 att minska utsläppen av växthusgaser".

Kommissionen pekade särskilt på ökade utsläpp från transportsektorn efter politiska beslut om sänkta bränsleskatter och minskad inblandning av biodrivmedel.

Sverige har bindande EU-åtaganden till 2030 inom den så kallade ESR-sektorn, som omfattar utsläpp utanför EU:s utsläppshandelssystem. Naturvårdsverket bedömer att det "med nuvarande styrmedel blir svårt för Sverige att nå klimatmålen både nationellt och inom EU".

Hård oppositionskritik
Oppositionspartierna reagerade skarpt på de nya siffrorna. Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Kajsa Fredholm anklagade regeringen för att "slå sönder klimatpolitiken".

– De sänkte reduktionsplikten, man bygger motorvägar istället för järnvägar. Man slår sönder klimatpolitiken och då ökar utsläppen, sade Fredholm till TT.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén kallade utvecklingen ett "historiskt misslyckande".

– Vad vi har fått med den här regeringen är en stagnerad ekonomi och den största utsläppsökningen på 15 år. Det här är ett historiskt misslyckande för Ulf Kristersson, sade han.

Centerpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin menade att de ökade utsläppen är "ett enormt svek".

– Man gör det fossila billigare, ökar beroendet av rysk olja samtidigt som man gör det förnybara dyrare. Ren el beskattas i dag högre än fossil diesel. Vansinne, kommenterade Nordin.

Ministern: Utsläppen minskar igen 2025
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) försvarade regeringens politik och hävdade att utsläppen kommer att minska igen.

– Regeringen har tagit emot Naturvårdsverkets rapport som visar, precis som tidigare, att utsläppen ökade tillfälligt under 2024. Regeringen arbetar med flera åtgärder för att få ned utsläppen, och de beräknas minska igen år 2025 och framåt, sade Pourmokhtari.

Ministern menade att Sverige fortfarande har "goda möjligheter att nå EU:s 2030-mål för transportsektorn". Regeringen analyserar nu "vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att sluta det kvarstående gapet inför budgetpropositionen 2026".

Transportsektorn drev ökningen
Enligt Naturvårdsverkets statistik ökade utsläppen från vägtrafik med 24 procent och från arbetsmaskiner med 32 procent jämfört med 2023. Ökningen berodde främst på att reduktionsplikten minskades i januari 2024, vilket gav lägre andel biobränslen i dieseln.

El- och fjärrvärmesektorn hade också ökade utsläpp med 5 procent, främst på grund av ökade utsläpp från avfallsförbränning. Däremot minskade utsläppen från industrin med 5 procent, främst på grund av underhållsstopp i järn- och stålindustrin samt fortsatt låg efterfrågan på cement.

Historisk utsläppstrend visar blandade framsteg
Trots den senaste ökningen har Sveriges utsläpp minskat med 33 procent sedan 1990.

Statistiken visar att de största utsläppsminskningarna sedan 1990 har skett inom uppvärmning av bostäder där utsläppen har minskat med 94 procent. Industrins utsläpp har också minskat med cirka 32 procent sedan 1990.

Transportsektorn, som nu är den enskilt största utsläppskällan i Sverige, har visat mer blygsamma framsteg fram till nyligen. Från 1990 till 2023 hade transportutsläppen minskat med cirka 28 procent men ökningen under 2024 har raderat en betydande del av dessa framsteg.

Sverige har traditionellt förlitat sig starkt på sin skogssektor för att fungera som kolsänka och kompensera för utsläpp. Skogarnas och markanvändningens koldioxidupptagningsförmåga har dock minskat med cirka 47 procent sedan 1990, från att absorbera cirka 59 miljoner ton 1990 till cirka 31 miljoner ton 2023.