EU-granskning: Sverige får bakläxa på klimat, bostäder och kompetensbrist – men ljuspunkter finns

EU-kommissionen presenterade på onsdagen sin analys av medlemsländernas ekonomiska och sociala utveckling såväl som landsspecifika rekommendationer. Huvudbudskapet från kommissionen är ett starkt fokus på att rusta EU för framtiden genom ökad konkurrenskraft och säkerhet i ett alltmer osäkert geopolitiskt sammanhang.

– Om jag ska sammanfatta dagens paket med två ord så är de "konkurrenskraft" och "säkerhet", sade EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis under presskonferensen.

Rekommendationerna syftar till att ge politisk vägledning för att stärka EU:s och medlemsländernas ekonomier.

Flera länder pekades ut för att antingen ha makroekonomiska obalanser eller för stora budgetunderskott. För Sveriges del konstaterar kommissionen att landet fortsatt har makroekonomiska obalanser, främst kopplade till bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning.

Sveriges utmaningar i fokus
När det gäller Sverige ägnar EU-kommissionen stor uppmärksamhet åt flera problemområden. Enligt kommissionens landsrapport och rekommendationer är Sverige inte i fas med EU:s klimatmål för 2030, bland annat på grund av ökade utsläpp från transportsektorn efter politiska beslut om sänkta bränsleskatter och minskad inblandning av biodrivmedel.

"Med nuvarande politik är Sverige inte på väg att nå sina EU-mål för 2030 att minska utsläppen av växthusgaser", konstateras det i kommissionens rekommendation till Sverige.

Bostadsmarknaden beskrivs som en fortsatt sårbarhet. Trots en viss nedgång är bostadspriserna övervärderade och hushållens skuldsättning bland de högsta i EU. Kommissionen påpekar att "sårbarheter relaterade till fastighetsmarknaden och hög privat skuldsättning förblir relevanta trots viss minskning på sistone och de identifierade sårbarheterna kvarstår i avsaknad av kraftfulla åtgärder." Bristande konkurrens inom byggsektorn och en ineffektiv hyresmarknad pekas ut som bidragande orsaker.

Utbildningssystemet får också kritik. Resultaten från PISA-undersökningen 2022 visar på en kraftig nedgång i svenska elevers grundläggande färdigheter, särskilt i matematik och för elever med utländsk eller socioekonomiskt utsatt bakgrund. Den ihållande bristen på kvalificerade lärare, speciellt i skolor med många utsatta elever, riskerar att ytterligare försämra resultaten.

Kompetensbristen, särskilt inom yrken kopplade till den gröna omställningen, lyfts som ett hinder för tillväxt och innovation. EU:s sysselsättningskommissionär Roxana Mînzatu kommenterade den svenska situationen under presskonferensen.

– Våra bedömningar av arbetslösheten [i Sverige] och dess orsaker är ganska lika för medlemsländerna. De rör först och främst kompetensglappet [som] är det jag anser att vi bör prioritera att åtgärda, sade Mînzatu.

Slutligen uttrycker kommissionen oro för att Sverige inte ska hinna utnyttja alla sina öronmärkta medel från EU:s coronafond innan den löper ut i augusti 2026. Genomförandet av Sveriges plan på hur man ska använda pengarna – totalt cirka 3,5 miljarder euro, bedöms vara försenad.

Ljuspunkter och rekommendationer
Trots utmaningarna ser kommissionen även positiva aspekter i den svenska ekonomin. Landsrapporten framhåller att "den svenska ekonomin är mycket konkurrenskraftig och innovativ tack vare god infrastruktur, effektivitet i näringslivet och höga nivåer av [investeringar i forskning och utveckling]".

Landet har också "gott om finanspolitiskt utrymme" trots ett väntat budgetunderskott och nettoutgifterna för 2024 och 2025 bedöms hålla sig under det nya rekommenderade taket.

Kommissionen ger Sverige en rad rekommendationer för att tackla de identifierade utmaningarna. För det första uppmanas Sverige att säkerställa att klimatmålen nås, med särskilt fokus på att minska utsläppen från vägtransporter.

Vidare bör bostadsmarknadens effektivitet förbättras genom åtgärder som reformer på hyresmarknaden, stimulans av bostadsbyggande och en gradvis minskning av ränteavdragen eller en höjning av fastighetsskatten.

En annan central rekommendation är att förbättra utbildningsresultaten, framför allt för elever från utsatta grupper, genom att åtgärda lärarbristen och säkerställa likvärdig tillgång till skolsystemet. Kommissionen betonar också vikten av att utveckla arbetskraftens kompetens genom riktade åtgärder, speciellt för personer med utsatt socioekonomisk och utländsk bakgrund.

Slutligen rekommenderas Sverige att påskynda och förenkla tillståndsprocesserna för förnybar energi, i synnerhet för vindkraft. Utöver detta uppmanar kommissionen Sverige att förstärka de övergripande försvarsutgifterna och beredskapen i linje med Europeiska rådets slutsatser.

Arbetet inom planeringsterminen fortsätter nu med diskussioner i ministerrådet där medlemsländerna förväntas anta de slutgiltiga rekommendationerna.