Inför Strasbourg: Slutspurt i handelsbråk med USA och misstroende mot von der Leyen

Den 9 juli löper tidsfristen ut för när de nuvarande amerikanska tullarna på 10 procent på europeiska varor riskerar att höjas kraftigt, i vissa fall upp till 50 procent. Intensiva förhandlingar pågår i Washington, där EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič försöker nå en överenskommelse med Trump-administrationen.

Den svenske EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M), som är gruppledare för den största partigruppen EPP i handelsutskottet, varnar för en uppgörelse som bryter mot internationella spelregler.

– Vi vill inte ha ett handelskrig med amerikanerna, sade Jörgen Warborn under en pressträff på fredagen.

Enligt Jörgen Warborn är utgångsläget i förhandlingarna svårt. Han bedömer att USA inte kommer att göra avsteg från de grundläggande tullarna på 10 procent. Snarare handlar diskussionen om huruvida de kommer att höjas till 20, 30 procent eller mer, beroende på vilka eftergifter EU är berett att göra i andra frågor. Från amerikanskt håll uppges man bland annat kräva att EU ska köpa mer flytande naturgas och anpassa sina datalagar. Warborn underströk att EU dock inte kommer låta USA påverka innehållet i EU:s digitala lagar.

Han är dock starkt kritisk till att acceptera en permanent tioprocentig tullnivå, eftersom det skulle strida mot grundläggande principer inom Världshandelsorganisationen (WTO). Enligt dessa regler får ett land inte ge ett annat land bättre villkor än övriga handelspartner.

– Skulle vi gå med på ett avtal som direkt bryter mot de här reglerna, ja då skulle vi ställa till det med vår handelsrelationer med många andra länder, sade Jörgen Warborn.

Skulle förhandlingarna misslyckas har EU förberett sig. Två listor med motåtgärder i form av tullar på amerikanska varor är under framtagande, varav den ena redan är klar. Jörgen Warborn framhöll dock en betydande obalans: värdet på de amerikanska tullarna väntas vara ungefär fyra gånger högre än värdet på EU:s samlade motåtgärder. Urvalet av amerikanska produkter som ska beläggas med tullar görs dessutom noggrant för att minimera skadan på den egna ekonomin. Målet är att välja varor där det finns alternativ från andra länder, för att undvika att åtgärderna blir inflationsdrivande för europeiska företag och konsumenter.

Misstroende kan "stärka" von der Leyen
Parallellt med handelsdramatiken förbereder sig Europaparlamentet för en misstroendeomröstning mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Förslaget debatteras på måndag och går till omröstning på torsdag. För att fälla kommissionen krävs en bred majoritet med två tredjedelar av rösterna.

Jörgen Warborn bedömer dock att Ursula von der Leyen "sitter säkert". Han menar att initiativtagarna saknar det stöd som krävs och att omröstningen snarare kommer att ge henne ett stärkt mandat.

– Om man nästan är säker på att man förlorar en misstroendeförklaring, så har man ju nästan stärkt den personen. Jag förstår inte hur de [som stödjer misstroendevotumet] resonerar, sade han.

Tung dagordning i Strasbourg
Utöver handel och misstroende finns flera andra frågor på dagordningen under parlamentsmötet i Strasbourg. På tisdag presenterar Danmarks statsminister Mette Frederiksen prioriteringarna för det danska ordförandeskapet i ministerrådet, med fokus på konkurrenskraft, försvar och stöd till Ukraina.

Relationen med Kina står också i fokus. Inför ett kommande toppmöte ska parlamentet diskutera landets exportrestriktioner på kritiska råvaror. Ledamöterna ska även ta ställning till åtgärder för att hantera det växande inflödet av billiga och potentiellt farliga varor från nätbutiker utanför EU. Ett förslag är att varorna först ska skickas till lager inom unionen för enklare kontroll.

Klimat, krig och utvidgning
På den klimatpolitiska fronten ska parlamentet debattera kommissionens förslag om ett nytt utsläppsmål för 2040: en minskning på 90 procent jämfört med 1990 års nivåer. Med tanke på de senaste årens värmeböljor och bränder ska även EU:s beredskap inför sommarens torka och skogsbränder diskuteras.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter att prägla arbetet. På onsdag väntas parlamentet i en resolution fördöma deportationerna av ukrainska barn till Ryssland samt avrättningar och tortyr av krigsfångar. Även den spända situationen i Mellanöstern kommer att debatteras.

Slutligen ska parlamentet utvärdera fyra kandidatländers väg mot medlemskap: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien och Georgien. Dessutom väntas ledamöterna ge sitt godkännande till att Bulgarien inför euron den 1 januari 2026.