Körkortsreform och klimatmål på agendan när EU-parlamentet samlas

I nästa vecka ska Europaparlamentet att ge sitt slutliga godkännande till uppdaterade körkortsregler som möjliggör att svenska ungdomar även fortsättningsvis får köra A-traktor från 15 år. Hastighetsgränsen höjs dessutom från 30 till 45 kilometer i timmen.

– Detta är en viktig fråga för alla de ungdomars möjlighet att röra sig i delar av Sverige och Europa där avstånd är långa, vintrarna kalla och kollektivtrafiken inte fungerar, sade Danielsson vid en pressträff inför sessionen på fredagen.

De nya körkortsreglerna inför också obligatorisk provperiod på minst två år för nya förare, digitala körkort samt möjlighet för 18-åringar att få yrkeskörkort för lastbil. För att bekämpa straffrihet måste körkortsindragningar i ett EU-land framöver meddelas till det land som utfärdade körkortet.

Skogsövervakningslag väntas fällas
På tisdagen väntas också parlamentet rösta om en lag om skogsövervakning som Emma Wiesner (C) förhandlat fram. Trots att lagen omarbetats för att sätta svenska myndigheters data i centrum istället för EU-kommissionens satellitövervakning väntas den inte få tillräckligt stöd i plenum.

Lagen skulle ha skapat ett gemensamt system för insamling av skogsdata där svenska riksskogstaxeringens 100-åriga erfarenhet skulle vara grund för EU-nivån. Istället riskerar EU-kommissionen nu att fortsätta förlita sig enbart på satellitbilder som enligt Wiesner ger "rakt förkastlig data" där potatisåkrar och sjöar har rapporterats som skog.

– Det är en en missad chans helt enkelt att stärka svenska intressen, sade hon.

Sista chansen för Parisavtalet
Den största frustrationen från båda ledamöterna gäller klimatpolitiken. När parlamentet på torsdag röstar om sin resolution inför FN:s klimattoppmöte COP30 i Belém i Brasilien i nästa månad saknas fortfarande ett EU-mål för 2040. Samtidigt meddelade Världsmeteorologiska organisationen i veckan att halten värmeskapande koldioxid i atmosfären nått nya rekordnivåer. 

– Det här är faktiskt sista chansen att rädda Parisavtalet på det här klimattoppmötet, sade Emma Wiesner, som är en av parlamentets förhandlare och ingår i delegationen till klimattoppmötet.

EU missade tidsfristen i februari för att skicka in sitt klimatmål till 2035. EU-kommissionen har lagt ett förslag på 90 procents utsläppsminskning till 2040 men det riskerar att inte få tillräckligt stöd i parlamentet.

– Jag tycker mig se en saknad av politiskt ledarskap på klimatområdet. Klimatledarskapet finns inte där, sade Wiesner med hänvisning till att fler länder nu misslyckas med sina klimatåtaganden.

Parlamentets resolution uppmanar EU att fortsätta vara en ledande kraft i det internationella klimatarbetet och att hålla fast vid en ambitiös klimatpolitik. Resolutionen betonar också behovet av att snabbt minska EU:s beroende av fossila bränslen och påskynda energiomställningen.

Tidsomställningen ska utvärderas
Johan Danielsson, som är parlamentets huvudförhandlare för frågan om att avskaffa tidsomställningen, kommer på torsdagen att delta i en debatt där parlamentet frågar ut kommissionen och det danska rådsordförandeskapet om varför frågan fastnat i ministerrådet.

Parlamentet röstade redan 2019 för att avsluta omställningen av klockor på våren och hösten senast 2021, som svar på ett offentligt samråd där 84 procent av de 4,6 miljoner som deltog var för att avskaffa tidsomställningen. Men bland medlemsländerna i ministerrådet är intresset för frågan minst sagt sval. Danielsson menar att en av anledningarna till detta är att EU-länderna vid ett sådant beslut dessutom måste bestämma vilken tid man ska ha och samordna detta med övriga medlemsländer.

– Medlemsstater måste ju samtidigt koordinera sig så vi inte får ett lapptäcke av tidszoner. Det är det som gör att det blir komplicerat för medlemsstaterna, sade Danielsson som tillade att även andra frågor står högre på dagordningen.

Debatten ska ses som ett försök från parlamentet att stötta den ansvarige EU-kommissionären Apostolos Tzitzikostas som försöker få fart på arbetet igen.

– Någonstans så börjar det väl närma sig sista chansen för den här frågan också, sade Danielsson som räknar med att kommissionen kommer dra tillbaka sitt ursprungsförslag under nästa höst om inget händer i frågan.

Arbetsprogram och regelförenklingar
När EU-kommissionen på tisdagen presenterar sitt arbetsprogram för 2026 förväntar sig Johan Danielsson konkreta åtaganden inom sitt ansvarsområde som gruppledare för socialdemokraterna i transportutskottet.

– Vi förväntar oss att det kommer en rad konkreta förslag för hur vi sedan ska nå våra ambitiösa klimatmål också i kommissionens arbetsprogram, sade han.

Han vill bland annat se en revidering av EU:s upphandlingsregler där lägsta pris inte längre ska vara enda kriteriet. EU-länderna upphandlar för motsvarande 13 procent av BNP årligen.

– Vi köper ju enormt mycket skit och kriminalitet för de här pengarna varje år, sade Danielsson.

Båda ledamöterna är kritiska mot de så kallade omnibusprocesserna där EU-kommissionen lagt fram en rad paket där man ska förenkla eller ta bort delar av tidigare antagen lagstiftning. Emma Wiesner konstaterade att det varit svårt att ta ställning eftersom förslagen blandar genuina regelförenklingar med att "montera ner krav".

– Det har gjort att det har varit svårt. Man vill ställa sig bakom delar av förslaget, de som är rena regelförenklingar och rapporteringsförändringar är bra. Men det som också är att man plockar bort andra gränser för vilka företag som ska ingå riskerar att ställa till det för svenska företag som redan gör det här och implementerat det, sade hon.

Johan Danielsson konstaterade att den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP, där svenska moderater och kristdemokrater ingår, alltmer samarbetar med högerextrema grupper.

– Det här är ett växande problem för vår politiska grupp. I grunden handlar det om att ta bort regler, ofta regler som vi antog under förra mandatperioden. Vi hamnar ganska ofta i en situation där vi möts av förhandlare från den stora EPP-gruppen som ställer oss inför fullbordat faktum: antingen accepterar ni kommissionens förslag mer eller mindre oförändrat, eller så tar vi bort ännu mer regler med den högra sidan, sade Johan Danielsson och syftade på de partigrupper som befinner sig längre höger ut från EPP i EU-parlamentet.

Emma Wiesner pekade på att den förväntade nedröstningen av skogsövervakningslagen är ett exempel på de nya maktförhållandena:

– Det här blockerades av den konservativa högen som brukar säga att man värnar om medlemsländernas intressen och att man vill att skogen ska vara på nationell nivå. Men det var ju precis det vi hade gjort. Vi hade ändrat förslaget så att det var den nationella myndigheten som var i centrum och inte EU-kommissionens satelliter. Nu blockerar man den här lagen, sade hon.

Nästa veckas session bjuder också på debatt om fredsavtalet i Mellanöstern, EU:s budget för 2026 och tillkännagivande av årets Sacharovpristagare på onsdagen.