EU-prognos visar ökad tillväxt – mer i Sverige

EU-kommissionen presenterade på måndagen sin höstprognos över ekonomin i medlemsländerna. Uppskrivningen av tillväxten från 1,1 procent i våras till 1,4 procent sker efter att ekonomin presterat bättre än väntat under de första nio månaderna av året, trots tullar och handelsosäkerhet.

– EU:s ekonomi har fortsatt växa även i ett ogynnsamt läge. Med tanke på det utmanande externa sammanhanget måste EU nu ta resoluta åtgärder för att frigöra inhemsk tillväxt. Det innebär att påskynda arbetet med konkurrenskraftsagendan – bland annat genom att förenkla regelverk, fullborda den inre marknaden och öka innovationen, sade kommissionens ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis vid presentationen av prognosen.

Bättre än väntat i årets början
Den starkare utvecklingen i början av året drevs delvis av att företag levererade varor i förväg innan amerikanska tullar trädde i kraft. Men tillväxten fortsatte även under tredje kvartalet vilket enligt kommissionen visar på EU-ekonomins motståndskraft.

För 2026 behålls tillväxtprognosen på 1,4 procent, medan den för 2027 höjs något till 1,5 procent.

Inhemsk efterfrågan väntas bli den viktigaste drivkraften för tillväxten framöver. En robust arbetsmarknad, förbättrad köpkraft och gynnsamma finansieringsvillkor förväntas stödja den ekonomiska aktiviteten. Även återhämtningsfonden och andra EU-medel bidrar till att dämpa effekterna av åtstramningar i flera medlemsländer.

Amerikanska tullar påverkar handeln
Prognosen utgår från att alla tullar som USA infört eller aviserat kvarstår under hela prognosperioden. Den genomsnittliga tullen som EU-exportörer möter på den amerikanska marknaden ligger nu runt 10 procent, något högre än i våras och betydligt över nivåerna innan Donald Trump tillträdde.

Globalt har handelshinder nått historiska nivåer. Men kommissionens analys visar att EU:s exportörer möter lägre tullar än flera andra stora aktörer vilket ger unionen en relativ fördel trots svag global handel och en stark euro.

– Globala handelshinder har nått historiska höjder. EU möter nu högre genomsnittliga tullar på export till USA än vad som antogs i vårprognosen. Ändå förblir tullarna på EU-export lägre än de som tillämpas på flera andra stora globala aktörer, sade Dombrovskis.

Han betonade samtidigt att EU:s starkt öppna ekonomi förblir sårbar för pågående handelsrestriktioner och osäkerhet.

Inflationen nära målet
Inflationen i euroområdet förväntas fortsätta sin nedgång och ligga nära Europeiska centralbankens mål på 2 procent under hela prognosperioden. För i år spås inflationen hamna på 2,1 procent, för att sedan ligga runt 2 procent under 2026 och 2027.

Den gradvis sjunkande inflationen beror främst på lägre pristryck för tjänster och livsmedel, medan energiinflationen väntas öka något mot slutet av prognosperioden.

Arbetsmarknaden i EU förblir stark trots den måttliga tillväxten. Arbetslösheten väntas sjunka från 5,9 procent 2025 och 2026 till 5,8 procent 2027. Sysselsättningen förväntas öka med 0,5 procent i år och nästa år, innan den mattas av till 0,4 procent 2027.

Sverige: stark tillväxtuppgång 2026
För Sverige förutspår kommissionen en tillväxt på 1,5 procent i år, följt av en kraftig uppgång till 2,6 procent nästa år och 2,3 procent 2027. Det innebär att Sverige hamnar över EU-snittet i prognoserna för 2026 och 2027.

Den svenska ekonomiska aktiviteten väntas ta fart från andra halvåret i år, främst driven av en återhämtning i den privata konsumtionen. Hushållens reala disponibla inkomster förväntas öka genom skattesänkningar, reallöneökningar, lägre räntor och sjunkande inflation.

Sveriges arbetslöshet ligger dock kvar på höga nivåer. Arbetslösheten förväntas nå 9,0 procent i år – den högsta nivån i EU efter Spanien, Finland och Grekland – men sedan sjunka till 8,4 procent 2026 och 7,9 procent 2027.

Inflationen i Sverige väntas bli 2,5 procent i år, för att sedan falla kraftigt till 0,6 procent 2026 – den lägsta i unionen. Den låga inflationen nästa år förklaras främst av den tillfälliga momssänkningen på livsmedel från 12 till 6 procent som träder i kraft i april 2026. Inflationen väntas sedan stiga igen till 1,6 procent 2027.

Försämrade offentliga finanser
Sveriges budgetunderskott förväntas öka från 1,7 procent av BNP i år till 2,4 procent 2026, innan det minskar något till 2,0 procent 2027. Ökningen beror enligt kommissionen på budgetåtgärder som uppgår till nästan 2 procent av BNP – bland de största paketen under det senaste decenniet, bortsett från de exceptionella coronabudgetarna. Ökade utgifter för försvar och stöd till Ukraina samt skattesänkningar och den tillfälliga momsminskningen på mat driver upp underskottet.

Statsskulden väntas öka från 34,5 procent av BNP i år till 35,3 procent 2026 och stabiliseras kring 35,8 procent 2027. Trots ökningen ligger den svenska skuldsättningen fortfarande långt under EU-gränsen på högst 60 procent av BNP.

Stora skillnader mellan länderna
Tillväxten varierar kraftigt mellan medlemsländerna. Bland de stora ekonomierna förväntas Tyskland växa med bara 0,2 procent i år, medan Spanien spås nå 2,9 procent. Irland sticker ut med en exceptionell tillväxt på 10,7 procent 2025, främst driven av exportaktivitet i läkemedelssektorn, men tillväxten väntas bromsa kraftigt till 0,2 procent 2026.

Offentliga finanser försämras
Det genomsnittliga budgetunderskottet i EU väntas öka från 3,1 procent av BNP 2024 till 3,4 procent 2027. Ökningen drivs främst av stigande försvarsutgifter och räntekostnader. Försvarsutgifterna beräknas öka från 1,5 procent av BNP 2024 till 2 procent 2027.

Tolv medlemsländer förväntas ha underskott över 3 procent av BNP 2027 – ett fler än 2025. Polen, Rumänien och Belgien spås ha de högsta underskotten på nära eller över 6 procent av BNP.

Även skuldsättningen fortsätter öka. EU:s samlade statsskuld väntas stiga från 82 procent av BNP 2024 till 84,5 procent 2027. Fyra medlemsländer – Belgien, Grekland, Frankrike och Italien – förväntas, som tidigare, ha skulder över 100 procent av BNP i slutet av 2027.

Stora osäkerheter kvarstår
Kommissionen betonar att prognosen omgärdas av betydande osäkerhet. Fortsatt hög handelspolitisk osäkerhet tynger den ekonomiska aktiviteten och tullar och handelshinder kan komma att begränsa EU:s tillväxt mer än väntat.

Geopolitiska spänningar förblir höga, med Rysslands krig mot Ukraina som särskilt påverkar närliggande länder. En omvärdering av risker på aktiemarknader, särskilt i den amerikanska tekniksektorn, skulle kunna påverka investerarnas förtroende och finansieringsvillkor. Även inhemsk politisk osäkerhet kan tynga förtroendet.

På den mer positiva sida skulle reformer inom konkurrenskrafts, högre försvarsutgifter med fokus på EU-produktion och nya handelsavtal kunna stärka den ekonomiska aktiviteten mer än beräknat.