EU-kommissionen sänker tillväxtprognos på grund av handelsoro

EU-kommissionen presenterade på måndagen sin vårprognos över ekonomin i medlemsländerna. Nedskrivningen av tillväxten, från tidigare 1,5 procent till 1,1 procent,  sker efter att USA tidigare i våras införde tullar mot både EU och Kina vilket har skapat stor osäkerhet på de globala marknaderna.

– Ökad global osäkerhet och handelsspänningar tynger EU:s tillväxt [men] EU:s ekonomi är fortsatt motståndskraftig trots de utmanande omständigheter vi står inför, sade EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis vid presentationen av prognosen.

Ovissheten kring handelspolitiken får särskilt stora konsekvenser för EU som är en av världens mest öppna ekonomier. Tyngst drabbas Europas största ekonomi, Tyskland, där kommissionen nu spår nolltillväxt för 2025, en markant nedskrivning från höstens prognos på 0,7 procent.

Handelsoro och amerikanska tullar bromsar tillväxten
Till skillnad från höstprognosen, som varnade för risker relaterade till energipriser och konflikten i Ukraina, präglas vårprognosen av oro kring USA:s handelspolitik. I april införde USA tillfälliga tullar på 10 procent på de flesta varor från EU med högre tullar på 25 procent för stål, aluminium och bilar.

– Sedan den nya amerikanska administrationen tillträdde i januari har de höjt tullar på varuimport från ett ökande antal handelspartner. De oförutsägbara och till synes godtyckliga skälen bakom USA:s tullmeddelanden har drivit den globala ekonomiska ovissheten till nivåer som inte setts sedan de mörkaste ögonblicken av covid-19-pandemin, sade Dombrovskis.

I kommissionens prognos har man antagit att de flesta tullarna mot EU kvarstår på 10 procent vilket har varit nivån sedan början av april efter att USA tillfälligt sänkt tidigare aviserade tullar på 20 procent. Prognosen tar inte hänsyn till eventuella kommande motåtgärder från EU:s sida.

Tullarna skadar USA mer än EU
En särskild simulering som kommissionen genomfört visar att de amerikanska tullarna som tillkännagavs fram till början av april skulle orsaka en betydande nedgång i global handel och ekonomisk aktivitet. Enligt modellen skulle världens BNP minska med 0,4 procent och världshandeln falla med 2,9 procent jämfört med ett scenario utan tullar.

– I enlighet med grundläggande ekonomisk teori visar resultaten att alla skulle förlora på införandet av sådana åtgärder. USA:s tillväxt skulle dock drabbas betydligt hårdare, med över 1 procent lägre sammanlagd tillväxt under 2025 och 2026 jämfört med scenariot utan tullar. EU skulle uppleva en betydligt mildare nedgång på omkring 0,2 procent, sade Dombrovskis.

Han påpekade också att dessa beräkningar inte inkluderar indirekta effekter på förtroende och marknadsstämning eller följdverkningar från potentiell marknadsoro.

Positiva ljusglimtar trots oron
Trots nedskrivningarna finns flera positiva inslag i prognosen. Inflationen fortsätter att minska och väntas komma nära Europeiska centralbankens mål på 2 procent redan i år. För 2026 spås inflationen sjunka till 1,7 procent i euroområdet och 1,9 procent i EU som helhet.

– Inflationen fortsätter att minska, drivet av lägre energipriser. Detta är goda nyheter för europeiska konsumenter som har sett sin köpkraft kraftigt urholkas av stigande inflation under de senaste åren, sade Dombrovskis.

Arbetsmarknaden förblir också robust i hela EU. Trots den dämpade ekonomiska tillväxten väntas sysselsättningen öka med cirka 1 procent under perioden 2025–2026, vilket motsvarar ytterligare 2 miljoner jobb. Arbetslösheten i EU spås sjunka till 5,7 procent 2026, en ny historisk lägstanivå.

Sveriges ekonomi: långsam återhämtning väntar
För Sverige förutspår kommissionen en tillväxt på 1,1 procent i år, följt av en starkare uppgång på 1,9 procent nästa år. Den svenska arbetslösheten väntas dock öka något till 8,7 procent i år innan den sjunker till 8,4 procent under 2026 vilket alltjämt är den tredje högsta nivån i EU.

"Den svenska ekonomin visar tecken på en konjunkturuppgång, stödd av lägre räntor och avtagande pristryck. Men återhämtningen förväntas fördröjas av de globala handelsstörningarna", skriver kommissionen i sin landsrapport för Sverige.

Enligt kommissionen återhämtar sig den svenska tillväxten gradvis under 2026, främst tack vare starkare tillväxt i privat konsumtion. Inflationen i Sverige väntas ligga något över 2 procent under 2025 för att sedan sjunka till 1,6 procent nästa år.

Stor variation mellan medlemsländerna
Tillväxtförväntningarna varierar kraftigt mellan EU:s medlemsländer. Medan Tyskland står stilla i år väntas flera andra länder visa betydligt starkare tillväxt. Spanien spås växa med 2,6 procent, Irland med 3,4 procent och Kroatien med 3,2 procent.

Österrike är det enda landet som förväntas ha negativ tillväxt i år med -0,3 procent. Bland de stora ekonomierna antas Frankrike växa med 0,6 procent och Italien med 0,7 procent – båda siffrorna är nedjusterade från höstprognosen.

Tyskt jättestimulanspaket kan lyfta ekonomin
Tyskland planerar ett omfattande stimulanspaket på 500 miljarder euro för infrastruktur och försvar som skulle kunna ge betydande effekter för både Tysklands och EU:s ekonomi. Paketet har dock inte inkluderats i kommissionens grundprognos eftersom detaljerna ännu inte är tillräckligt specificerade.

Kommissionen har ändå genomfört beräkningar som visar att dessa ytterligare investeringar skulle kunna öka Tysklands BNP med omkring 1 procent fram till 2028 och med hela 2,6 procent fram till 2035.

– De tyska planerna är potentiellt mycket betydelsefulla men vi behöver se mer detaljer från den nya tyska regeringen om deras medelfristiga finansiella planer. Dessa kommer att specificera både Tysklands finanspolitiska bana och investeringsplanerna under detta tilläggsstimulanspaket, sade ekonomikommissionär Dombrovskis.

Budget och skulder
I strid mot EU-regler på högst 3 procent budgetunderskott väntas det genomsnittliga budgetunderskottet i EU öka något från 3,2 procent av BNP 2024 till 3,3 procent i år och 3,4 procent nästa år. Elva medlemsländer rapporterade underskott över 3 procent förra året, och detta antal väntas sjunka till nio länder 2026. 

Även ländernas skuldsättning antas fortsätta öka över de 60 procent av BNP som regelverket fastslagit sedan 1999.

– Efter att ha stabiliserats 2024 på omkring 82 procent väntas skuldkvoten öka till cirka 83,2 procent av BNP i år och 84,5 procent nästa år. Denna måttliga ökning drivs av mindre gynnsam skillnad mellan räntenivåer och ekonomisk tillväxt, sade Dombrovskis.

Sverige fortsätter att tillhöra länderna med starkare offentliga finanser. Det svenska budgetunderskottet väntas ligga stabilt på 1,5 procent av BNP i år för att sedan minska till 0,8 procent 2026. Den svenska statsskulden förväntas förbli stabil på omkring 33–34 procent av BNP.

Ökade försvarsutgifter kan stärka tillväxten
En annan positiv potential för framtiden ligger i medlemsländernas planerade ökningar av försvarsutgifterna. Kommissionen har genomfört en analys av de ekonomiska effekterna av högre försvarsutgifter i EU.

Baserat på tillgänglig information räknar prognosen med en ökning av EU:s försvarsutgifter från 1,4 procent av BNP 2024 till 1,6 procent i år och 2026. Genom aktivering av den så kallade nationella undantagsklausulen kan medlemsländerna öka försvarsutgifterna med upp till 1,5 procentenheter av BNP årligen mellan 2025 och 2028.

– En linjär ökning av försvarsutgifterna i alla medlemsländer till maximalt 1,5 procent av BNP fram till 2028 skulle lyfta BNP i EU med omkring 0,5 procent till 2028. Det är viktigt att notera att den positiva effekten skulle bli större om utgifterna riktas mot europeisk forskning och utveckling, infrastruktur och produktion, och mindre förlitar sig på import, framhöll Dombrovskis.

Hittills har 14 medlemsländer beslutat att begära aktivering av den nationella undantagsklausulen: Belgien, Bulgarien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien och Finland. Sverige kommer inte att ansöka om undantaget.

Risker och osäkerheter
Kommissionen betonar att riskerna för prognosen är övervägande negativa. Ytterligare eskalering av USA:s handelskrig skulle kunna dämpa tillväxten ytterligare och öka inflationstrycket.

På den positiva sidan skulle en nedtrappning av USA:s handelskrig mot omvärlden eller en snabbare expansion av EU:s handel med andra länder kunna stödja tillväxten. Även ökade försvarsutgifter i medlemsländerna skulle kunna bidra positivt till tillväxten.