Militära transporter inom EU ska underlättas

I dagsläget regleras militära gränspassager av ett lapptäcke av nationella regler som skapar flaskhalsar, enligt kommissionen. Det kan handla om allt från långdragna tillståndsprocesser till helgförbud för tung trafik och tullformaliteter.

För att komma till rätta med detta presenterade EU-kommissionen under onsdagen ett nytt lagpaket. Kärnan i förslaget är en bindande förordning som sätter ett tak på handläggningstiderna.

– Vårt mål är att uppnå ett EU-omfattande område för militär rörlighet senast 2027 – ett ”militärt Schengen”, som skulle möjliggöra en effektiv förflyttning av militära transporter, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius i ett uttalande.

Gräns på tre dagar
 Enligt det nya förslaget ska medlemsländerna vara skyldiga att bevilja tillstånd för gränsöverskridande militära förflyttningar inom maximalt tre arbetsdagar. I dag varierar väntetiden kraftigt. Enligt uppgift är genomsnittet tio dagar, men i vissa medlemsländer kan det ta upp till 45 dagar att få grönt ljus.

Systemet bygger på en harmonisering där en enda tillståndsansökan ska gälla för samtliga 27 medlemsländer. Det ska även bli enklare att transportera farligt gods, som ammunition och bränsle, genom att civila regler harmoniseras med militära behov.

Lärdomar från Ukraina
 Rysslands krig mot Ukraina har visat att krigföring i dag sker i ett tempo som EU:s nuvarande byråkrati och industri inte är redo för. Det handlar inte bara om logistik utan även om teknikutveckling.

Höga tjänstemän på kommissionen pekar på hur snabbt den ukrainska armén tvingas anpassa sig på slagfältet, särskilt gällande drönare och elektronisk krigföring.

– I Ukraina ersätts nya tekniker var fjärde till sjätte vecka. Och detta är takten i moderna konflikter, sade en hög tjänsteman.

För att möta detta hot föreslår kommissionen även en färdplan för att transformera den europeiska försvarsindustrin. Syftet är att bryta upp de hinder som finns mellan civil teknikutveckling och försvarssektorn. Det handlar om att importera den snabbhet och anpassningsförmåga som ukrainarna visat prov på, menar kommissionen.

Nödläge ger fri lejd
 Förslaget innehåller också en ”nödbroms” för byråkratin. Om säkerhetsläget försämras drastiskt ska ett nytt system kallat EMERS kunna aktiveras.

I ett sådant läge, där massiva truppförflyttningar krävs omedelbart, slopas tillståndskravet helt. Istället ska det räcka med att medlemsländerna notifierar varandra, varpå transporter ska kunna ske i princip omgående. Detta skulle ge militära transporter förtur framför civil trafik på vägar och järnvägar samt undantag från vissa miljöregler och bullerkrav.

Infrastrukturen håller inte måttet

 Det är inte bara pappersexercisen som är ett problem. Den fysiska infrastrukturen i Europa – broar, tunnlar och järnvägar – är ofta inte byggd för att bära tunga stridsvagnar eller hantera militära konvojer av den storlek som krävs vid en konflikt.

Kommissionen vill därför öka investeringarna i så kallad infrastruktur som fungerar för både civilt och militärt bruk. I förslaget till nästa flerårsbudget äskar kommissionen om närmare 18 miljarder euro för detta ändamål, en tydlig ökning jämfört med dagens nivåer. Pengarna ska bland annat gå till att förstärka cirka 500 identifierade "flaskhalsar" längs strategiska transportkorridorer i Europa.

Lagförslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och ministerrådet. Givet det säkerhetspolitiska läget hoppas kommissionen på en snabb process.