Debatt: Så kan EU konkurrera med USA och Kina

EU:s svårigheter att sparka loss innovation och tillväxt är numera allmänt erkända. Det beror på för lite initiativ och fokus kring det som möjliggör innovation samt det som stimulerar innovation att växa vidare samt naturligtvis det som är direkt innovationshämmande.

I en ny rapport av tankesmedjan Frivärld pekar vi på ett antal områden som Europa och EU behöver ta itu med för att ha en chans att konkurrera i framtiden med både USA och Kina.

Faktum är att EU har stor potential som innovationsunion. Den europeiska ekonomin kan fördubbla sin tillväxt under en tioårsperiod. Tillskottet som detta skulle ge motsvarar fem gånger så mycket som EU-länderna i dag satsar på försvaret och skulle - förutom att säkra Ukraina - täcka både klimatomställningen, välfärden och en rejäl försvarssatsning.

De framgångsrika amerikanska techföretagens tidiga utveckling byggde på visionärers förmåga att satsa på sådant som få ännu tror på, att uppmuntra de som tänker annorlunda och betala för lyckad innovation.  En resultatorienterad innovationspolitik vore ett väldigt bra första reformsteg för EU.

Ett sällsynt, men glädjande, svenskt exempel på hur det bör göras är att FMV genom det militära stödet till Ukraina satsar på en så kallad ”innovationsutmaning” för systemlösningar som neutraliserar hotet från hypersoniska robotar och glidbomber. Enbart företag som lyckas med innovationen får betalt. Det påminner i sin tur om Ukrainas interna innovationsmodell där förband själva får utveckla och beställa drönarteknik. De som bevisligen är mer framgångsrika med sin teknik genom att skjuta ned fler ryska drönare får ökade resurser för vidare teknikutveckling.

Innovation i sig räcker dock inte. Framgångsrika bolag utsätts sedan för utmaningen att byggas i ett EU med 27 olika regelverk. Här finns öppningen för en ny modell. Enligt en sådan bör innovationsbolag kunna välja att registrera sig direkt hos EU enligt ett “28 - Regleringsalternativ” för arbetsmarknadsregler, konkursregler och beskattning.

Även Sveriges regelförenkling går i snigelfart och äts delvis upp av nya regelkrångel. Men bredvid svulstiga tillståndsprocesser och energi- och infrastrukturfiaskon är Sverige också en Europaledande grogrund för start-ups och så kallade enhörningar. Detta tack vare tidigare reformer av villkoren för aktieägande och riskkapital samt avskaffade skatter på förmögenhet och arv.

Mot bakgrund av denna framgång borde Sverige därför nu hårt driva att innovationsbolag släpps fram inom hela EU enligt ett liknande regelverk i stället för 27 olika. Det kanske hade ansetts politisk omöjlig för ett par år sedan. Men nu börjar allt fler europeiska politiker inse att det inte bara handlar om att övervintra handelskrigen gentemot USA och Kina. Bortom det måste Europa förbereda sig för andra större kriser som en möjlig kreditkris i USA, och utvidgat krig i Europa.

Istället för att nöja oss med att vara följare ska vi bli innovationsledare och leda utvecklingen av framtidens globala företag, produkter, tjänster och tekniker. Det skulle göra våra näringsliv, samhällen och länder långsiktigt både rikare och säkrare.

Stefan Fölster
Nationalekonom, senior fellow Frivärld

Anna Rennéus Guthrie
chef Frivärld