Stor osäkerhet om Ukraina-stöd inför avgörande EU-toppmöte

I dag onsdag förankrade statsminister Ulf Kristersson (M) den svenska linjen inför årets sista EU-toppmöte i riksdagens EU-nämnd. Budskapet var tydligt men oroande: trots månader av förhandlingar och ett enormt tryck på Belgien kan beslutet om att använda 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar till förmån för Ukraina fortfarande falla.

Ukrainas pengar är på väg att ta slut. Enligt Ulf Kristersson är läget akut.

– Tidigt nästa år tar pengarna till Ukraina i princip slut. Jag tror alla kan föreställa sig vad det skulle betyda för försvarsförmåga, men också för alla de civila funktioner som krävs för ett land i krig eller inte i krig. Allt detta vet också Ryssland, sade Ulf Kristersson i EU-nämnden.

Om den tillräckliga enigheten nås kring att använda de frysta ryska tillgångarna så kommer ekonomiska garantier från alla medlemsländer behöva ställas ut. Det är regeringen beredd att göra, givet att alla andra länder också tar sin del, sade Kristersson.

Toppmötet i Bryssel, som inleds på torsdagen, beskrivs som avgörande för Ukrainas framtid och EU:s trovärdighet. Europeiska rådets ordförande António Costa har signalerat att mötet kan bli det längsta någonsin och att ledarna inte lämnar Bryssel förrän ett beslut är fattat.

– Resultatet från mötet i morgon är långt ifrån klart, sade statsministern.

Belgien i blickfånget
I centrum för dramat står Belgien, där cirka 90 procent av de frysta ryska centralbankstillgångarna på runt 210 miljarder euro finns i värdepapperscentralen Euroclear i Bryssel. Den belgiske premiärministern Bart De Wever kräver garantier från samtliga medlemsländer om att Belgien inte ensamt ska stå risken om beslutet utmanas av Ryssland i rättsliga processer.

EU-kommissionen lade för ett par veckor sedan fram två alternativ. Det ena är att kommissionen lånar upp medel på marknaden med en garanti från EU-budgeten, vilket kräver enhällighet och därmed riskerar att blockeras av EU-länder som står Ryssland nära: Ungern och Slovakien. Det andra är ett så kallat reparationslån som ges till Ukraina, finansierat av de frysta ryska tillgångarna. Ett lån som Ukraina inte behöver betala tillbaka förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd.

Detta andra alternativ skulle i princip kunna fattas med kvalificerad majoritet, det vill säga utan Belgiens godkännande. Men Kristersson var tydlig med att detta är en känslig väg att gå.

– Det är svårt, närmast omöjligt att fatta ett sådant beslut utan belgisk accept, sade statsministern som tillade att trycket från Sverige och andra EU-länder som Frankrike och Tyskland på Belgien "mycket, mycket stort".

Amerikanskt tryck komplicerar
Enligt nyhetssajten Politico har situationen komplicerats ytterligare av att tjänstemän inom Trump-administrationen försöker påverka enskilda EU-huvudstäder att motsätta sig förslaget. Italien, Bulgarien, Malta och Tjeckien har anslutit sig till gruppen av tveksamma länder.

Tankesmedjan ECFR:s expert Jana Kobzova varnar för att Vladimir Putin räknar med Trumps tryck, Ukrainas trötthet och europeiska splittringar för att försvaga Ukraina och marginalisera Europa.

– Det som står på spel är mycket mer än ett beslut om [de frysta ryska tillgångarna]. Det handlar om huruvida européerna kan forma säkerhetsmiljön på sin egen kontinent efter sina egna intressen eller inte, sade Kobzova.

Bred enighet i riksdagen
I EU-nämnden var stödet för regeringens linje total. Socialdemokraternas Matilda Ernkrans kallade beslutet om de frysta tillgångarna för "ett måste" och betonade att Ukraina behöver ett stabilt finansiellt stöd.

– Det vore ett misslyckande om det inte nås en lösning på EU-toppmötet. Vi har länder inom unionen som går Rysslands ärenden och blockerar möjlighet till stöd till Ukraina, sade Ernkrans.

Sverigedemokraternas Martin Kinnunen konstaterade att hans parti stödjer regeringens fokus på att säkerställa ett robust stöd för ukrainsk motståndskraft. Moderaternas EU-nämndsordförande Erik Ottoson framhöll det allvarstyngda läget och konstaterade att julstämningen lyser med sin frånvaro. Europeiska rådets ordförande António Costa, som leder mötet, har sagt att det kommer pågå till dess man har ett beslut.

Även Vänsterpartiets Håkan Svenneling uttryckte stöd för arbetet med de frysta tillgångarna, men vädrade oro för att amerikansk påverkan kan undergräva möjligheten till en överenskommelse.

Fredssamtal ger försiktigt hopp
Parallellt med förhandlingarna om de frysta tillgångarna pågår diplomatiska ansträngningar för att inleda fredsförhandlingar. Kristersson deltog på måndagskvällen i ett möte i Berlin tillsammans med president Volodymyr Zelenskyj, USA:s utsedda förhandlare och flera europeiska ledare.

– Min bedömning är att det nu finns ett visst momentum. I samtalen i måndags kväll blev det tydligt att frågan om säkerhetsgarantier för Ukraina har kommit betydligt längre än tidigare vilket i sig är en förutsättning för att något fredsavtal ska bli trovärdigt, sade Kristersson.

Han underströk dock att många andra frågor är fortsatt helt utestående, inte minst den helt avgörande frågan om territorier och gränser. Statsministern sa sig inte ha sett några tecken på att Ryssland är berett att förhandla på ett anständigt sätt.

– Vi talar alltså om ett krig som börjar närma sig andra världskrigets längd. Det ger lite perspektiv, sade Kristersson.

Väntan på beslut
När EU-ledarna samlas på torsdagen, först för att höra president Zelenskyj och sedan fortsätta diskussionerna med stats- och regeringscheferna, är utgången oviss. Kristersson var tydlig med att förhandlingarna pågår närmast dygnet runt.

– Jag delar alltså helt den oro som finns i frågan. Och det har nog framgått att vi lägger ner enormt mycket möda på att övertyga Belgien och andra länder, sade statsminister Ulf Kristersson som varnade för att hela idén med att använda de ryska tillgångarna riskerar att falla under EU-toppmötet.