EU presenterar Arktis-plan efter Trumps nya tullhot

I ett tal vid Världsekonomiskt forum i Davos på tisdagen lade Ursula von der Leyen fram unionens svar på USA:s president Donald Trumps krav på att få kontroll över Grönland. Förslaget innehåller fyra huvuddelar och kombinerar solidaritet med Danmark, ekonomiska investeringar och militära satsningar.

– Danmarks och Grönlands territoriella suveränitet och integritet är inte förhandlingsbara, sade von der Leyen.

Ny isbrytarförmåga
Den mest konkreta militära nyheten är att EU ska använda en del av sina kraftigt ökade försvarsutgifter till att bygga upp en europeisk isbrytarförmåga och annan utrustning som är nödvändig för säkerhet i Arktis.m

– Jag anser att vi bör använda vår ökning av försvarsutgifterna till en europeisk isbrytarförmåga och annan utrustning som är avgörande för säkerhet i Arktis, sade von der Leyen.

Hon pekade på att Finland redan säljer sin första isbrytare till USA.

– Detta visar att vi har förmågan här i isen, så att säga. Det visar att våra nordliga Natomedlemmar har arktisberedda styrkor just nu och framför allt att säkerhet i Arktis bara kan uppnås tillsammans, sade hon.

Massiva investeringar i Grönland
von der Leyen lovade också att EU ska arbeta fram ett paket för en massiv europeisk investeringsoffensiv i Grönland. Unionen ska arbeta hand i hand med Grönland och Danmark för att se hur den kan stödja den lokala ekonomin och infrastrukturen ytterligare.

Samtidigt betonade hon att EU ska stärka sina säkerhetspartnerskap med regionala aktörer som Storbritannien, Kanada, Norge och Island.

Kommissionsordförande meddelade också att EU arbetar med en egen säkerhetsstrategi som ska presenteras senare i år och som en del av den kommer unionens Arktis-strategi att uppdateras.

– I hjärtat av detta kommer den grundläggande principen att ligga: det är upp till suveräna folk att besluta om sin egen framtid, sade hon.

von der Leyen riktade också en tydlig uppmaning till Trump om att respektera den handelsuppgörelse som EU och USA slöt förra sommaren.

– EU och USA kom överens om ett handelsavtal i juli förra året och i politik, liksom i affärer, är en överenskommelse en överenskommelse. När vänner skakar hand måste det betyda något, sade von der Leyen.

EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas underströk samma dag unionens hållning i ett tal till Europaparlamentet.

– Vi har inget intresse av att välja strid, men vi kommer att hålla vår ställning, sade Kallas.

Hon betonade att Grönland tillhör sitt folk och att suveränitet inte är något man kan förhandla om.

– Tullhot kommer inte att pressa Danmark till att överlämna Grönland. De riskerar bara att göra både Europa och USA fattigare och undergräva vårt gemensamma välstånd, sade Kallas.

Hon avslöjade också att EU-kommissionen har föreslagit att fördubbla det finansiella stödet till Grönland i unionens nästa flerårsbudget.

Varning om tullar
Kommissionsordföranden var också tydlig med att EU kommer att svara om USA inför de tullar som Trump hotat med.

– Vårt svar kommer att vara orubbligt, enat och proportionellt, sade hon.

Hon varnade samtidigt för att tullar är ett misstag, särskilt mellan långvariga allierade.

– EU och USA kom överens om ett handelsavtal i juli förra året och i politik, liksom i affärer, är en affär en affär. När vänner skakar hand måste det betyda något, sade von der Leyen.

Hon betonade att EU betraktar USA:s folk inte bara som allierade utan som vänner.

– Att störta oss in i en nedåtgående spiral skulle bara gynna just de motståndare som vi båda är så engagerade i att hålla borta från det strategiska landskapet, sade hon.

Finansministrar: "Allt på bordet"
Samtidigt som Ursula von der Leyens tal träffades EU-ländernas finansministrar i Bryssel. På väg in på mötet gjorde flera av dem klart att unionen måste vara beredd att svara om Trump verkligen inför tullar den 1 februari.

Danmarks ekonomiminister Stephanie Lose betonade att frågan handlar om hela den transatlantiska relationen, inte bara om Danmark.

– Just nu anser vi inte att vi ska utesluta något som helst. Detta är en allvarlig situation som, även om vi gärna vill, inte kan lösas av oss ensamma. Därför måste vi hålla alla alternativ på bordet när vi går framåt, sade Lose.

Hon underströk samtidigt att Danmark har ett mycket tätt samråd med sina europeiska vänner och allierade.

– Den uppbackning som Danmark och Grönland upplever från våra europeiska vänner och allierade betyder verkligen, verkligen mycket, sade Lose.

Sverige vill se enighet
Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson kallade situationen för "absurd".

– Det handlar om att USA:s president vill ha Grönland. Sen använder han tullar som ett hot för att få det. Det är en sån absurd situation. Det är svårt att uttrycka sig på ett annat sätt. Det är verkligen inte ledarskap, sade Svantesson.

Hon betonade vikten av att EU står enat.

– Mitt budskap i dag kommer att vara: låt oss stå tillsammans, låt oss sätta press på USA, sade Svantesson.

Hon sade att EU måste svara på ett sätt som påverkar den amerikanska ekonomin hårt, men samtidigt undvika att skada svenska företag och svenska jobb för mycket.

Handelsbazookan kan användas
Flera ministrar nämnde möjligheten att använda EU:s antitvångsinstrument, den så kallade handelsbazookan. Svantesson sade att instrumentet kom till just för den här typen av situationer.

– Den kom till för just den här situationen och för kanske ännu svårare situationer. Jag tänker att man ska fatta beslut som påverkar den amerikanska ekonomin hårt. Det är det vi ska lägga krut på, sade hon.

Hon tillade att instrumentet alltid är laddat men bara ska användas när det krävs.

– Jag hoppas inte att vi ska behöva göra det nu, sade Svantesson.

Litauens finansminister Kristupas Vaitiekūnas sade däremot att antitvångsinstrumentet är för tidigt att aktivera ännu och att andra åtgärder bör användas först.

Tysk-fransk oenighet
Bakom kulisserna kompliceras EU:s svar av spänningar mellan unionens två största länder. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har lovat att hitta en gemensam hållning med Frankrikes president Emmanuel Macron inför toppmötet på torsdag, men relationerna är ansträngda, skriver Politico.

Merz har spelat upp möjligheten att prata Trump till rätta genom diplomati. Macron däremot har omedelbart förespråkat att EU ska slå tillbaka hårt med sina handelsverktyg. Merz erkände på måndagen att Tyskland och Frankrike har olika syn på hur man ska bemöta Trump.

– Frankrike ville reagera lite hårdare än vad vi gör, sade Merz enligt Politico.

Samtidigt kompliceras bilden av att Tysklands koalitionsregering är internt splittrad. Finansminister Lars Klingbeil stöder Macrons linje om att använda handelsbazookan, medan Merz är mer försiktig. För fransmännen är det frustrerande att olika tyska politiker säger olika saker, enligt en europeisk diplomat som Politico talat med.

Splittringen har djupare orsaker. Tyskland bygger upp en betydligt större armé än Frankrike och förväntas vara den enda EU-ekonomin bland världens tio största år 2050. Merz har alltmer tagit en ledande roll i europeisk politik, något som oroar Paris. Samtidigt är Tyskland irriterat över att Frankrike blockerade handelsavtalet med Sydamerika och bidrar med mindre militärt stöd till Ukraina än vad Tyskland gör.

Trump håller fast
Trump själv håller fast vid sin målsättning att få kontroll över Grönland. På tisdag skrev han på Truth Social att det "inte finns någon återvändo" när det gäller Grönland.

Han publicerade också konstgjorda bilder som visar honom själv i Grönland med en amerikansk flagga och en skylt med texten "US territory EST 2026", enligt Financial Times.

Trump meddelade också att han efter ett "mycket bra" telefonsamtal med Natos generalsekreterare Mark Rutte kommit överens om ett möte med "olika parter" om Grönland i Davos. Trump väntas anlända till Davos på onsdag.

I en annan kontrovers publicerade Trump privata textmeddelanden från Frankrikes president Emmanuel Macron där denne skriver att han inte förstår vad Trump gör med Grönland. Trump svarade genom att hota med 200 procents tullar på franska viner och champagne, uppger Reuters.

Krismöte på torsdag
På torsdag kväll träffas EU:s stats- och regeringschefer på ett extrainsatt toppmöte i Bryssel för att diskutera unionens reaktion på Trumps hot.