EU-toppar varnar: Tiden för nationellt försvarstänkande är ute

Tiden för Europas försvar rinner ut. Det var det tydliga budskapet när EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas, försvarskommissionär Andrius Kubilius, Europeiska försvarsbyråns VD André Denk och Cyperns försvarsminister Vasilis Palmas talade vid byråns årskonferens i Bryssel på onsdagen.

– Ingen stormakt i historien har någonsin outsourcat sin överlevnad och överlevt, sade Kaja Kallas.

Strukturell amerikansk förskjutning
Bakgrunden till brådskans ton är att USA:s fokus har flyttat från Europa. Förändringen är strukturell, inte tillfällig, betonade Kallas. Den amerikanska nationella försvarsstrategin som publicerades förra veckan slår enligt Kubilius fast att USA:s strategiska prioritet är Indo-Stillahavsområdet och västra hemisfären – och att européerna förväntas ta ansvar för kontinentens konventionella försvar.

– För oss européer betyder det att vi mycket snabbt måste bygga vårt oberoende. Oberoende i försvar, utan förseningar och utan ursäkter, sade Andrius Kubilius.

Samtidigt fortsätter Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och går snart in på sitt femte år. Ryska drönarinfall på europeiskt luftrum visar att hotet är konkret, inte abstrakt, påpekade EDA-chefen André Denk.

Fragmentering är Europas största svaghet
Ett genomgående tema i talarnas budskap var att den europeiska försvarsindustrin måste sluta vara fragmenterad. Mer pengar löser inte problemet om varje land fortsätter köpa in sitt eget.

– Vi kan inte för evigt förlita oss på amerikansk underrättelse, deras logistiska stöd, deras strategiska förmågor, sade Denk och fick medhåll av Kallas:

– Fragmentering gör oss långsamma. Den gör oss svaga. Vi måste förändra kulturen från att tänka som nationer till att agera gemensamt som européer, sade Kaja Kallas.

Försvarskommissionär Kubilius varnade för faran med att bara öka de nationella budgetarna utan europeisk samordning. Under de senaste tio åren har européerna spenderat 3 100 miljarder euro på försvar.

– Och resultatet? Är vi redo idag att försvara oss mot och avskräcka Putin? Kvantitet medför inte automatiskt kvalitet, sade Kubilius.

Han pekade på risken för att mer nationella pengar bara leder till högre priser, längre leveranstider och fortsatt beroende av utländska leverantörer – utan att faktiskt öka försvarsförmågan.

EDA ska leda, inte bara underlätta
Förra året uppmanade EU:s stats- och regeringschefer Europeiska försvarsbyrån att bli starkare och nu förbereds konkreta förslag.

– Vi är fast beslutna att göra mer för att bättre stödja våra aktieägare, från innovation till gemensam upphandling, kapacitetsutveckling till policy. Kanske leda snarare än bara underlätta, om medlemsländerna så önskar, sade André Denk.

Han beskrev det som en "betydligt ombyggd Europeisk försvarsbyrå, en ny EDA". Byrån har bland annat lanserat en plattform som erbjuder alla medlemsländer översikt över nästan 500 existerande kontrakt som slutits av andra – ett slags militärt Amazon, som Denk uttryckte det.

Kaja Kallas uppmanade byrån att bli en verklig EU-knutpunkt för försvarsinnovation, särskilt när det gäller nästa generationens teknologier som artificiell intelligens och kvantteknik.

– Om vi vill omvandla vår politiska ambition till operativ förmåga måste EDA leda, inte bara underlätta. Ni måste agera, inte bara ge råd, sade Kallas.

Industrin måste ta utmaningen
Utrikesrepresentant Kaja Kallas varande för att pengarna i de försvarssatsningar som medlemsländerna gör riskerar att göras utanför Europa om den europeiska försvarsindustrin inte klarar av att leverera.

– Detta är ett europeiskt ögonblick att visa vad den kan göra. Gör er redo att ta utmaningen. Jag talar här om att anpassa vår försvarsindustriella bas för att bättre stödja försvaret av Europa, med kritisk massa, stordriftsfördelar och djupare gränsöverskridande samarbete, sade Kallas.

Andrius Kubilius betonade att kommissionens uppgift är att förbereda och skapa förutsättningarna, men att det är industrins uppgift att leverera. Med förslaget Safe har EU signalerat efterfrågan med 150 miljarder euro i lån för försvarsinvesteringar. 16 nationella investeringsplaner har redan fått klartecken av kommissionen.

Kubilius varnade dock för en långsam upptrappning. För att nå en vändpunkt krävs mer innovation, entreprenörskap och privat finansiering.

Sextiomiljardersutmaningen för Ukraina
Stödet till Ukraina var ett genomgående tema. EU har enats om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina varav 60 miljarder är öronmärkt för försvar under 2026 och 2027.

– Vi arbetar nu intensivare med mina avdelningar och ukrainarna för att bli redo för genomförandet från april. Och vi uppmanar den europeiska industrin att också bli redo att svara på de ukrainska behoven, sade Kubilius.

Han nämnde också att en drönarallians med Ukraina snart ska sättas upp. Kaja Kallas påpekade att Europa har mycket att lära från Ukrainas erfarenheter från slagfältet och deras uppfinningsrika försvarssektor.

Cypern prioriterar leverans
Som ordförandeland i EU:s ministerråd presenterade Cyperns försvarsminister Vasilis Palmas fyra prioriteringar: fortsatt stöd till Ukraina, genomförande av det europeiska försvarsindustriprogrammet EDIP, maritim säkerhet och stärkta evakueringsoperationer.

– Det kommande årtiondet kommer att vara avgörande, sade Palmas.

Han betonade att planer inte avskräcker – militära förmågor gör det. Cypern kommer under sitt ordförandeskap att publicera ett dokument som ser framåt mot en mer sammanhängande europeisk försvarsarkitektur.

Gränsöverskridande förmågor måste byggas
För att fylla de stora förmågeluckorna uppmanade Kubilius medlemsländerna att inte bara göra nationella prioriteringar, utan också europeiska.

– Vi behöver utveckla paneuropeiska förmågor, inte bara nationella, sade försvarskommmissionär Kubilius som tillade att Europa är alltför beroende av USA.

Han nämnde strategisk lufttransport, lufttankning, missilförsvar, rymdunderrättelse och lednings- och kontrollförmågor som exempel. Kubilius upprepade sitt tidigare förslag om att ett europeiskt säkerhetsråd behöver inrättas för att koordinera och leda den stora omvandlingen av det europeiska försvaret.

Utrikesrepresentant Kaja Kallas lyfte fram behovet av snabbare politiskt och militärt beslutsfattande. Enhällighet används ibland som förhandlingsverktyg och det får inte vara så att ett lands veto definierar policyn för andra.

– Vi måste våga också överväga Q-ordet, det vill säga en gradvis utvidgning av kvalificerad majoritet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, sade Kallas.