För första gången: USA stödjer säkerhetsgarantier till Ukraina

Företrädare från 35 länder, varav 27 stats- eller regeringschefer, samlades på tisdagen tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Paris för att fortsätta samtalen om Ukrainas framtida säkerhet.

Resultatet blev en gemensam deklaration som för första gången förenar Europa och USA kring ett konkret ramverk för hur en vapenvila i Ukraina ska kunna säkras och ett nytt ryskt angrepp förhindras efter en eventuell fredsuppgörelse.

– [Denna deklaration] är ett betydande framsteg som för första gången visar en operativ samverkan mellan de 35 länderna i de villigas koalition, Ukraina och USA sade Frankrikes president Emmanuel Macron vid en presskonferens efter mötet.

USA tar ledande roll
Den kanske viktigaste nyheten från mötet var att USA åtog sig att leda övervakningen av en framtida vapenvila. Det amerikanska sändebudet Steve Witkoff, som deltar i förhandlingarna med Ryssland, underströk president Donald Trumps engagemang.

– Dessa säkerhetsgarantier är så starka som de någonsin kan bli. De är avsedda att avskräcka från varje form av fortsatta angrepp mot Ukraina, och om det sker nya angrepp är de avsedda att försvara, och de kommer att göra bägge delarna, sade Witkoff.

Att USA för första gången satt med vid koalitionens bord beskrevs av många deltagare som ett avgörande genombrott, uppger Reuters.

Enligt deklarationen föreslås USA leda en "kontinuerlig och pålitlig övervaknings- och verifieringsmekanism" för en framtida vapenvilas efterlevnad. En särskild kommission, där koalitionen är representerad, ska upprättas för att hantera eventuella brott, fastställa ansvar och besluta om åtgärder.

Storbritannien och Frankrike först ut med truppåtaganden
Efter presskonferensen undertecknade Macron, Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Zelenskyj en avsiktsförklaring om utplacering av en multinationell styrka på ukrainskt territorium efter en vapenvila.

– Efter en vapenvila kommer Storbritannien och Frankrike att etablera militära knutpunkter över hela Ukraina och bygga skyddade anläggningar för vapen och militär utrustning för att stödja Ukrainas försvarsbehov, sade Starmer.

Macron preciserade senare i fransk tv att det kan röra sig om "flera tusen" franska soldater. Styrkan ska enligt planerna verka långt från frontlinjen och ha till uppgift att bidra till avskräckning och att bygga upp Ukrainas försvarsmakt.

Tyskland har ännu inte förbundit sig att skicka trupper till Ukraina, men förbundskansler Friedrich Merz öppnade dörren för ett tyskt bidrag.

– Efter en vapenvila kan vi till exempel anmäla styrkor för Ukraina i ett angränsande Natoområde, sade Merz och syftade på att tyska soldater skulle kunna stationeras i till exempel Polen eller Rumänien för att där stödja Ukraina.

Långsiktigt stöd till ukrainska försvaret
En central del av säkerhetsgarantierna handlar om att säkerställa att Ukrainas försvarsmakt förblir stark och avskräckande. Koalitionen enades om att fortsätta leverera vapen och militär utrustning, finansiera den ukrainska militären och ge praktiskt och tekniskt stöd för att bygga defensiva befästningar.

Planeringen utgår från en ukrainsk armé på upp till 800 000 soldater, enligt Macron. För att kunna reagera snabbt vid ett framtida angrepp ska Ukraina också få tillgång till vapendepåer som kan leverera förstärkning snabbt.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson meddelade enligt TT efter mötet att Sverige är berett att bidra med Gripenflygplan för luftövervakning samt minröjningskapacitet i Svarta havet.

Bindande åtaganden vid nya angrepp
Deklarationen innehåller också ett löfte om att färdigställa juridiskt bindande åtaganden om hur koalitionen ska stödja Ukraina vid ett framtida ryskt angrepp. Detta kan inkludera användning av militär kapacitet, underrättelse- och logistikstöd, diplomatiska initiativ och införande av ytterligare sanktioner.

För att detta ska bli verklighet krävs dock godkännande i respektive lands parlament. Zelenskyj betonade särskilt vikten av att den amerikanska kongressen ställer sig bakom åtagandena.

– Vi hoppas verkligen på det. Allt är redo. Dokumenten är klara. Nu återstår bara att vänta och hoppas, sade Zelenskyj.

Territorialfrågan kvarstår
Trots framstegen kvarstår betydande utmaningar. Zelenskyj medgav att territorialfrågan – vad som ska hända med de områden som Ryssland ockuperar – fortfarande är det största hindret i fredsförhandlingarna.

– Vi diskuterade några idéer som kan hjälpa. Om förhandlarna inte kan lösa vissa frågor kan ärendet skjutas upp till ledarnivå, sade han.

USA-sändebudet Witkoff bekräftade att territoriella frågor kommer att vara "den mest kritiska punkten" framöver och uttryckte förhoppning om att man ska kunna nå kompromisser.

En annan stor ovisshet är hur Ryssland kommer att reagera. Moskva har genomgående avvisat möjligheten att Nato-länders trupper placeras på ukrainskt territorium och har ännu inte gett några tecken på att vara redo för den typ av fredsuppgörelse som diskuteras.

– Vi kan bara nå en fredsuppgörelse om Putin är redo att kompromissa. Och vi måste vara uppriktiga, Putin visar inte att han är redo för fred, sade Starmer.

Nästa steg
Det ukrainska förhandlingsteamet stannar kvar i Paris för fortsatta samtal med den amerikanska delegationen. Samordning mellan USA, Ukraina och koalitionen ska nu upprättas vid koalitionens operativa högkvarter i Paris.

Samtidigt pågår arbetet med att färdigställa bilaterala säkerhetsgarantier mellan USA och Ukraina. Zelenskyj uttryckte förhoppning om att dessa ska kunna undertecknas inom kort.

Mötet i Paris var det femtonde sedan de villigas koalition bildades i februari 2025, men det första där USA deltog med sådan tyngd.

Men mötet ägde också rum i skuggan av Donald Trumps utspel om Grönland och den amerikanska militäroperationen i Venezuela – händelser som väckt frågor om USA:s pålitlighet som partner. Flera journalister ställde frågor om huruvida Europa verkligen kan lita på amerikanska säkerhetsgarantier.

Macron tonade ned farhågorna och pekade på det konkreta arbete som gjorts och de åtaganden som lämnats.

– Den amerikanska närvaron här i dag, de mycket starka ord som sagts och det arbete som bedrivits med Amerikas förenta stater för att genomföra detta system ger mig ingen anledning att följa några teorier som ifrågasätter detta engagemang, sade han.