EU-kommissionen vill rädda industrin med krav på europeiskt innehåll

EU-kommissionen presenterade på onsdagen ett omstritt förslag som ska få medlemsländerna att prioritera europeisk industri i offentlig upphandling och statliga stöd. Efter flera uppskjutanden och interna strider inom kommissionen lade industrikommissionär Stéphane Séjourné fram lagförslag till Europaparlamentet och ministerrådet på onsdagen som han själv kallar en doktrinförändring som var otänkbar för bara några månader sedan.

– I dag gör "made in EU" sitt stora inträde i europeisk lag, sade Séjourné vid en presskonferens i Bryssel.

Förslaget kommer efter att europeisk industri tappat mark i decennier. Tillverkning utgjorde 14,3 procent av EU:s BNP förra året, jämfört med 17,4 procent år 2000. Kommissionens mål är att vända trenden och nå 20 procent till 2035.

– Hur ska vi förklara för våra medborgare att koldioxidutfasningen är en möjlighet om våra batterier tillverkas i Kina? sade Séjourné.

Tre huvudspår
Den så kallade industriella acceleratorn bygger på tre delar: krav på europeiskt innehåll i offentlig upphandling och statligt stöd, villkor för utländska investeringar och snabbare tillståndsprocesser för industriprojekt, se faktarutan nedan. Tillsammans ska kraven leda till en ökad europeisk industriproduktion, fler jobb och minskade koldioxidutsläpp, se faktarutan nedan.

Delade meningar i parlamentet
Förslaget får blandad mottagning i Europaparlamentet. Den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP, som länge drivit frågan, välkomnar initiativet men varnar för protektionism.

– Europas industriella bas urholkas. Men en protektionistisk ekonomisk politik är inte lösningen på våra strukturella problem, sade tysken Christian Ehler, EPP-talesman för industrifrågor.

Ehler pekade på en ofullständig inre marknad, avsaknad av en kapitalmarknadsunion och ett alltför stort fokus på lågteknologiska sektorer som de verkliga problemen.

Den liberala RE-gruppen är mer positiv. Christophe Grudler, gruppens samordnare i industriutskottet, kallade förslaget en väckarklocka.

– Varje euro av offentliga pengar måste i första hand skapa produktion, värde och jobb i Europa, sade Grudler.

Miljöpartisten Isabella Lövin, ledamot i industriutskottet, välkomnade EU:s samlade grepp.

– Jag välkomnar att EU nu tar ett samlat grepp om Europas industriomställning. Det ger den långsiktighet och tydlighet som företagen behöver, sade Lövin.

Hon varnade dock för att högern kan komma att försvaga initiativet under den parlamentariska behandlingen, som hon menar skett med annan klimatlagstiftning under innevarande mandatperiod.

Oro för svensk industri
I Sverige väcker förslaget viss oro. Kristdemokraternas energi- och näringsminister Ebba Busch sade i förra veckan att köpa europeiskt "kommer bara att underlätta vissa symtom, men inte bota [dålig konkurrenskraft]".

Isabella Lövin framhöll dock att det återstår att se hur kraven på europeiskt innehåll ska utformas för att gynna svensk industri, som hon menar redan ligger långt frame.

– Vi ställer oss positiva till att EU stöttar vissa strategiska sektorer för att vi ska stå oss i konkurrensen mot exempelvis Kina och USA. Men det kan utformas på olika sätt, och det återstår att se hur det på bästa sätt gynnar svensk industri som redan ligger i framkant, sade Lövin.

Arbetsgivare och fack splittrade
Europeiska handelskammarförbundet Eurochambres stödjer ambitionen men varnar för praktiska problem.

– Kriterierna för "made in EU" måste vara tydliga och proportionella, särskilt för små och medelstora företag. Om de utformas dåligt kommer de att lägga kostnader på företag som redan kämpar med höga energipriser, byråkrati och en fragmenterad inre marknad, sade förbundets ordförande Vladimír Dlouhý.

Organisationen kritiserade också att de förenklade tillståndsprocesserna endast gäller vissa projekt.

Fackföreningarna ger förslaget ett positivt mottagande. Esther Lynch, generalsekreterare för Europafacket, välkomnade förslaget efter månader av förseningar.

– Slutligen, efter alla uppskjutanden och motstånd, är det mycket välkommet att kommissionen äntligen lagt fram förslaget, sade Lynch.

Hon krävde dock att sociala villkor ska införas genomgående – att offentligt stöd endast ska gå till företag som respekterar arbetstagares rätt till kollektiva förhandlingar, ger rimlig lön och trygga anställningar.

Tysk industri kritisk
I Tyskland möts förslaget av kraftig kritik från näringslivet, rapporterar Tagesschau. Branschen klagar på att lagstiftningen är alltför byråkratisk och protektionistisk.

Volker Treier, utrikeshandelschef på tyska industri- och handelskammaren DIHK, varnade för att "ytterligare krav, omfattande ursprungsintyg och höga krav på så kallade ledande marknader belastar framför allt små och medelstora företag".

Tyska bilindustriförbundet VDA, genom sin ordförande Hildegard Müller, krävde mer omfattande reformer för att göra tysk och europeisk ekonomi mer konkurrenskraftig.

Omstritt förhandling väntar
Financial Times rapporterar att förslaget splittrade kommissionen internt, med olika generaldirektorat, motsvarande departement, i motsättning om huruvida tredjeland skulle inkluderas. Fokus skiftade mot att minska Europas beroende av handelspartner som Kina, snarare än att införa ett strikt "endast EU"-system som Frankrike drivit.

Upp till 40 länder med frihandelsavtal eller som är parter i WTO:s upphandlingsavtal kan enligt förslaget räknas som europeiska. Men kommissionen ska få rätt att utesluta länder som inte öppnar sina marknader för europeiska företag på samma villkor.

USA lär enligt Financial Times inte kvalificera sig i många fall eftersom amerikanska restriktioner på offentlig upphandling innebär att europeiska företag inte får tillträde.

Förslaget bygger på ömsesidighet – endast länder som ger europeiska företag tillgång till sina marknader ska räknas som europeiska. Och där brister USA, enligt kommissionen.

Industrikommissionär Séjourné undvek dock att konkret namnge vilka länder som inkluderas eller exkluderas och betonade att detaljerna ska fastställas genom delegerade akter efter förhandlingar i rådet och parlamentet.