Tullfreden med USA fyller ett år – Trump fortsätter hota

Turnberry-uppgörelsen slöts för närmare ett år sedan mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump: USA satte ett tak på 15 procent för de flesta EU-varor, mot att EU tog bort tullar på amerikanska industrivaror och lovade stora inköp av amerikansk energi.

– Det här avtalet gör ingen rikare, men är kanske det minst dåliga alternativet, sade utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) när uppgörelsen presenterades.

Vad siffrorna visar
Enligt en EU-tjänsteperson ligger omkring 93 procent av EU:s export till USA på eller under taket på 15 procent. Men 7 procent av handeln har högre tullar än så – vilket enligt tjänstepersonen själv strider mot uppgörelsen. Ett konkret exempel är ost: under det tidigare amerikanska regelverket låg tullen på 15 procent, men efter att USA bytte till en ny juridisk grund för sina tullar steg den till 24,9 procent, en kombination av en bastull och den ordinarie tullsatsen för ost. Den amerikanska importen av bilar har minskat märkbart, enligt tjänstepersonen, om än med reservationen att inhemska amerikanska faktorer också spelar in.

Uppgörelsen innehöll även löften om energiköp i USA för 750 miljarder dollar över tre år, samt investeringar på 600 miljarder dollar till 2028. Redan när uppgörelsen presenterades ifrågasattes detta. EU:s import av amerikansk energi året innan uppgick till 75 miljarder dollar – en bråkdel av den utlovade nivån.

Nästan ett år senare uppger EU-kommissionen att omkring 250 miljarder redan investerats eller köpts in under 2025, i linje med kursen mot målet. Av de planerade halvledarköpen ska däremot 40 miljarder finansieras med EU-pengar – alltså offentliga medel, inte enbart de privata företagsbeslut som ursprungligen framställdes som grunden för åtagandet.

Nya hot på flera fronter
Före uppgörelsens ikraftträdande hotade Trump med tullar på 100 procent mot länder som inför skatter på amerikanska techbolags digitala tjänster – en fråga som aldrig ingick i uppgörelsen. EU-kommissionen avvisade hotet och sade sig redo att svara snabbt och beslutsamt.

Samtidigt kvarstår en olöst konflikt om stål och aluminium. Kort efter att uppgörelsen slöts i fjol utvidgade USA sina 50-procentiga tullar på området till ytterligare 407 produktkategorier – bland annat tvättmaskiner och motorcyklar – som EU-parlamentet menar felaktigt klassas som stål- och aluminiumprodukter. USA har nu fram till årsskiftet på sig att sänka dessa tullar till 15 procent. Gör landet inte det kan EU-kommissionen dra tillbaka sina egna tullförmåner.

Två pågående amerikanska utredningar väcker också oro hos kommissionen: en om påstått tvångsarbete i EU:s leverantörskedjor, en om global överkapacitet. EU accepterar att USA inför en ny tull kopplad till tvångsarbetsutredningen – så länge den ryms under 15-procentstaket.

– Oavsett hur den utformas, oavsett vilket juridiskt verktyg som används, ska den ligga under det maximala taket på 15 procent som vi kommit överens om, sade en EU-tjänsteperson.

Samtidigt avvisar kommissionen sakinnehållet.

– Vi delar inte bedömningen om tvångsarbete. Vi har goda regler på plats och vi upprätthåller dem, sade tjänstepersonen.

En tredje amerikansk utredning, om Tysklands prissättning på läkemedel, oroar även kommissionen.

Parlamentets eftergifter
I våras enades EU-parlamentet och ministerrådet om de lagar som ska genomföra EU:s del av uppgörelsen, efter förhandlingar som pågick i över fem timmar. Parlamentets största vinst blev en solnedgångsklausul: uppgörelsen upphör automatiskt vid utgången av 2029 om den inte förnyas.

Två andra krav föll dock bort. Den så kallade soluppgångsklausulen, som skulle ha gjort EU:s tullsänkningar villkorade på att USA levererat sina åtaganden först, finns inte i den slutliga texten. Inte heller den klausul parlamentet krävde efter Trumps uttalanden om Grönland, som skulle ha gjort det möjligt att pausa uppgörelsen om EU:s territoriella integritet hotades. Rådet motsatte sig, enligt uppgifter i Politico, att ta in sådana icke-handelsrelaterade frågor i texten.

Bernd Lange, den tyske socialdemokrat som ledde parlamentets förhandlingar, varnade för att just frågan om stål- och aluminiumtullarna var den svåraste punkten och att utfallet förblir osäkert.

– Dessa derivat är verkligen baserade på stark lobbyverksamhet från företag i USA. Jag är inte säker på att de kommer att acceptera det, sade Lange.

Stor kritik mot uppgörelsen
När uppgörelsen slöts för ett år sedan möttes den av kraftig kritik runt om i Europa. Frankrikes premiärminister François Bayrou kallade det "en mörk dag" och skrev på X att en allians av fria folk hade valt att "underkasta sig". Tysklands förbundskansler Friedrich Merz medgav besvikelse men såg inget bättre alternativ.

– Detta resultat kan inte tillfredsställa oss. Men det var det bästa resultat som kunde uppnås i en given situation, sade han, enligt Financial Times.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson konstaterade att det fanns "både sött och salt" i uppgörelsen. Analytiker uppskattade samtidigt att de nya tullarna på läkemedel – EU:s största exportvara till USA – skulle kosta industrin mellan 13 och 19 miljarder dollar årligen, enligt Reuters.

I EU-parlamentet var kritiken minst lika hård under hösten 2025 då den debatterades.

– Säkerhet och stabilitet är vad denna uppgörelse inte medför, sade Bernd Lange, som också pekade på USA:s snabba utvidgning av stål- och aluminiumtullarna som bevis.

Karin Karlsbro (L) sammanfattade sin syn kort

– Det finns ingen anledning att sätta läppstift på en gris. Uppgörelsen med USA är inte bra.

Jonas Sjöstedt (V) liknade uppgörelsen vid att ge efter för en mobbare som "högst sannolikt" skulle komma tillbaka och begära mer. Även EU:s tidigare handelskommissionär Cecilia Malmström (L) sågade resultatet och sade att "EU ju fått böja sig på alla punkter".

EU-kommissionens handelskommissionär Maroš Šefčovič försvarade genomgående uppgörelsen som det enda ansvarsfulla alternativet till ett eskalerande handelskrig. Jörgen Warborn (M), talesperson i handelsfrågor för den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen, gav sitt stöd redan då – men motvilligt.

– Jag tycker inte särskilt mycket om utfallet av överenskommelsen. Men jag tror att det mest ansvarsfulla att göra i detta ögonblick är att fullfölja uppgörelsen, sade han i höstas.

Nästa test kommer redan vid årsskiftet. Sänker USA inte tullarna på de 407 tillagda stål- och aluminiumprodukterna till dess kan EU-kommissionen dra tillbaka sina egna tullförmåner – men beslutet kräver att kommissionen själv agerar, det sker inte automatiskt. Parallellt fortsätter kommissionen att förhandla om tvångsarbetsutredningen, överkapacitetsutredningen och den tyska läkemedelsfrågan.