EU-parlamentet vill stärka demokratiförsvaret – var tredje röstade nej

EU-parlamentet röstade på tisdagen igenom sin kravlista om det europeiska demokratiförsvaret. 420 ledamöter röstade för, 220 emot och 26 lade ned sina röster. Arbetet har letts av Europaparlamentariker Tomas Tobé (M).

– Europeisk demokrati är under attack. Det här handlar inte om att reglera politiska åsikter. Det handlar om att skydda vår demokrati mot utländska påverkansoperationer. Ryska bottar är inte yttrandefrihet. Utländsk inblandning är inte yttrandefrihet. Och att manipulera våra val är verkligen inte yttrandefrihet, sade Tomas Tobé under en debatt i EU-parlamentet på tisdagen innan omröstningen.

Rapporten bygger på arbetet i ett särskilt utskott som EU-parlamentet inrättade i december 2024, med uppdrag att kartlägga hur utländsk informationspåverkan, hybridattacker och samordnad desinformation påverkar unionen. Slutsatsen är att medlemsländerna inte kan möta hoten var för sig.

Vad parlamentet kräver
Rapporten pekar ut Ryssland som det främsta yttre hotet mot EU:s demokratiska integritet, med Belarus, Kina, Iran och Nordkorea som ytterligare aktörer. Parlamentet vill se utökade sanktioner mot dem som möjliggör desinformation eller hjälper till att kringgå redan beslutade sanktioner, och fördömer Rysslands svartlistning av EU-tjänstemän, journalister och parlamentariker.

Genomgående handlar många av parlamentets krav om att göra sådant som i dag är frivilligt bindande. Tydligast gäller det EU:s nya demokraticentrum. Enligt EU:s justitiekommissionär Michael McGrath har alla 27 medlemsländer redan anslutit sig till centrumet, men deltagandet är frivilligt. Parlamentet vill i stället göra det obligatoriskt, ge centrumet en tydlig rättslig grund och egen budget och säkra parlamentarisk insyn i ledningen.

Samma linje går igen på det digitala området. Parlamentet efterlyser sällan i första hand ny lagstiftning – en förordning om digitala tjänster och en AI-förordning finns redan – utan hårdare kontroll av att reglerna faktiskt efterlevs. Plattformarna ska hållas ansvariga för botdriven valpåverkan. Rapporten slår samtidigt fast att yttrande- och informationsfrihet är rättigheter som skyddar människor, inte maskiner.

Parlamentet vill också minska EU:s beroende av utländsk teknik i kritisk infrastruktur och pekar där ut både amerikanska techbolag och kinesisk hårdvara. Man förordar en "köp europeiskt"-linje för investeringar i kritisk infrastruktur och en diversifiering bort från nuvarande leverantörer av kritiska råvaror.

Parlamentet vill se en kraftigt ökad satsning på civilsamhälle, oberoende medier och mänskliga rättigheter i nästa flerårsbudget för perioden 2028–2034 – men konstaterar att EU-kommissionens eget budgetförslag riskerar att skära ner just de tematiska program som ska finansiera detta.

Bred majoritet försvarar rapporten
EU-parlamentets talman Roberta Metsola betonade majoriteten bakom rapporten på en presskonferens efter omröstningen.

– Vi kommer inte att skrämmas eller splittras. Vi står tillsammans, för vi är starkare tillsammans, sade hon.

Portugisiskan Ana Catarina Mendes från socialdemokratiska S&D lyfte fram fyra spår i rapporten: bättre samordning mot utländsk inblandning via det nya centrumet, EU:s förmåga att bemöta desinformation, skyddet av en fri och oberoende press samt ett starkare civilsamhälle.

– Jag kommer från ett land där en diktatur rådde i fyrtio år, sade hon.

Sophie Wilmès från liberala RE knöt rapporten till EU:s strategiska oberoende i stort.

– Europas strategiska autonomi handlar inte bara om våra industriella flaggskepp eller vår energiförsörjning. Det handlar också om vår förmåga att ha en demokrati som är oberoende och fri, sade hon.

Kim van Sparrentak från de gröna riktade in sig på plattformarnas algoritmer.

– Vi ska ta vår demokrati ur händerna på Elon Musk, Donald Trump och Vladimir Putin – och lägga den tillbaka i folkets händer, sade hon.

Höger och ytterhöger ser maktgrepp
Csaba Dömötör från högerextrema PfE pekade under debatten på Ungern som exempel på vad han kallade dubbelmoral. Han hävdade att den nya ungerska regeringen har avsatt republikens president och flera författningsdomare, och att en ny tolvårsgräns för politiker hindrar både oppositionsledaren och flertalet oppositionsledamöter från att ställa upp i nästa val – och frågade retoriskt var parlamentets "demokratiförsvar" fanns i det fallet.

Även nationalkonservativa ECR, där Sverigedemokraterna ingår, röstade i huvudsak nej. Beata Szydło pekade på EU:s rättsstatsmekanism, som tidigare använts för att blockera medel till Polen.

– Vi har erfarenhet i Europa av att sådant som skulle göra underbara saker i praktiken hade lite att göra med demokratiska värden. Rättsstatsmekanismen blev till exempel ett verktyg för att påverka och blockera medel, och för att driva fram ett regeringsskifte i Polen, sade hon. Därför kan ECR-gruppen inte stödja den här rapporten, sade Szydło.

Bortom de enskilda ländernas exempel återkom två invändningar genomgående hos PfE, ECR och ultranationalistiska ESN: att rapporten hotar yttrandefriheten och att den flyttar makt från medlemsländerna till EU.

Marieke Ehlers (PfE) vände sig mot vad hon uppfattade som ett försök att styra den offentliga debatten.

– Fria medborgare behöver inget tillstånd för att tänka själva. Yttrandefrihet är inte friheten att bara få höra det som någon i maktposition har bestämt är sant, sade hon. – Jag accepterar inte att demokratin på något sätt stärks av att myndigheter får ännu större inflytande över vad människor får säga, läsa eller tro.

Tobé bemötte kritiken om yttrandefrihet.

– Jag hör att vi i dagens debatt har talat mycket om yttrandefrihet. Låt mig vara tydlig: vi ska ha en levande politisk debatt i hela Europa, precis som den vi just haft här i kammaren i dag. Men låt mig också vara tydlig med det här: ryska trollfabriker och ryska bottar är inte yttrandefrihet. Och ytterhögern måste svara på frågan varför det är så viktigt för dem att skydda de här trollfabrikerna och bottarna, sade han.

Vänstern pekar på dubbelmoral
Vänsterpartistiska GUE/NGL var splittrad i omröstningen. En majoritet av gruppens ledamöter röstade nej, medan bland andra svenska Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin röstade för rapporten. Danilo Della Valle var en av kritikerna och menade att rapporten själv ägnar sig åt den typ av inblandning den säger sig bekämpa.

– Spionprogram byggda av israeler har olagligt avlyssnat politiker och journalister här inom EU, i syfte att destabilisera opinionen, sade Della Valle. Han pekade på att Israel inte nämns en enda gång i rapporten.

"Ni har gett oss löften"
Utskottets ordförande Nathalie Loiseau vände sig i stället direkt mot EU-kommissionen på presskonferensen. Talet hölls dagen före kommissionsordförande Ursula von der Leyens årliga tal om tillståndet i unionen.

– Ni har gett oss löften, ni var de första att använda ordet europeiskt demokratiförsvar – det kan inte förbli bara en formulering. Det kan inte stanna vid några tillkännagivanden i ett meddelande. Det här är en allvarlig fråga, det har funnits en brådska, och vi är en majoritet som ber er att inte vackla utan gå vidare, sade Loiseau.