Svenska EU-parlamentariker: Hård kritik mot USA och delade åsikter om Danmarks ordförandeskap

Under veckans möte i Europaparlamentet i Strasbourg debatterades bland annat USA handelskrig mot omvärlden och EU och nya ordförandelandet Danmarks prioriteringar av svenska ledamöter.

Hård linje mot Trump
I debatten om USA:s handelspolitik var flera svenska ledamöter eniga om behovet av att stå upp mot amerikansk protektionism, men med olika strategier. Liberalernas Karin Karlsbro ifrågasatte USA:s pålitlighet som partner efter Donald Trumps agerande.

– Är USA fortfarande en trovärdig partner? Ja, det är tyvärr frågan vi måste ställa oss här i dag, sade Karin Karlsbro.

Hon uppmanade EU att inte vika sig i förhandlingarna och vara redo att försvara både sig självt och frihandeln som princip.

– Låt oss inte vika ner oss. Låt inte USA diktera villkoren i förhandlingarna om våra handelsrelationer. Om USA väljer att resa olagliga tullmurar mot oss är vi redo att försvara oss, sade Karlsbro.

Socialdemokraternas Evin Incir anslöt till den hårda linjen och menade att EU inte kan agera som förr, eftersom USA har förändrats. Hon varnade för att krafter på högerkanten, både i Europa och USA, vill försvaga skyddet för konsumenter, arbetstagare och klimatet.

– Som européer måste vi vara otvetydiga. Vi kommer inte att acceptera handelsavtal som bygger på utpressning eller hot, sade Evin Incir.

Moderaternas Jörgen Warborn anlade ett mer försiktigt och tekniskt perspektiv. Han betonade vikten av att trappa ned konflikten med USA som är en avgörande marknad för europeiska jobb. Samtidigt varnade han för att ett specialavtal med USA inte får undergräva det globala, regelbaserade handelssystemet inom Världshandelsorganisationen (WTO).

– Jag vill vara säker på att kommissionen intygar att om vi gör ett avtal med USA så bryter det inte mot några regler i WTO, för då kanske vi löser ett problem men skapar andra, sade Jörgen Warborn.

Sverigedemokraternas Dick Erixon placerade handelskonflikten i ett helt annat sammanhang. Han beskrev situationen som ett "kalla kriget 2.0" mellan USA och Kina, där EU är mer av en åskådare. Erixon manade till självrannsakan och menade att EU måste välja sida.

– Europa har ju haft högre tullar mot USA på vissa områden än vad USA har haft mot Europa, så vi ska inte vara så överlägsna i att vi skulle vara för frihandel mer än USA. Det gäller att hitta den gemensamma nämnaren och välja om vi står på västvärldens sida eller om vi står på Kinas sida, sade Dick Erixon.

Delat mottagande för danskt ledarskap
När Danmarks statsminister Mette Frederiksen presenterade sitt lands prioriteringar för landets EU-ordförandeskap var de svenska reaktionerna splittrade. Heléne Fritzon från Socialdemokraterna välkomnade sin danska partikollega varmt och lyfte fram klimatpolitiken.

– Danmarks prioriteringar är mycket tydliga. EU ska fortsätta ta ledartröjan med en ambitiös klimatpolitik. En grön omställning med gröna investeringar som driver Europas konkurrenskraft och tillväxt, sade Heléne Fritzon.

Moderaternas Tomas Tobé gav ett mer villkorat stöd. Efter att ha tackat Danmark för dess ledarskap gällande Ukraina, presenterade han en kravlista från sin konservativa och kristdemokratiska partigrupp EPP: starkare försvar, kamp mot organiserad brottslighet, migrationskontroll och ökad konkurrenskraft.

– Statsminister [Mette Frederiksen], om ni levererar på detta kommer ni att ha en allierad i EPP. Vi kommer att stödja er och vi kommer att arbeta med er, sade Tomas Tobé.

Den skarpaste kritiken kom från Sverigedemokraternas Charlie Weimers. Han anklagade Mette Frederiksen för att ha svikit Danmarks tidigare EU-kritiska linje, när landet nu lämnat sin tidigare budgetrestriktiva hållning.

– I många år har Danmark varit en förebild för oss svenskar. Er pragmatism, er stolthet över nationen och er vilja att stå upp för danska intressen inspirerade. Men nu ser vi en annan bild, sade Charlie Weimers.

Han avslutade med en retorisk fråga på danska, där han jämförde Danmarks nya linje med den svenska, som han felaktigt menade alltid röstar ja i EU – mellan 2014 och 2023 röstade Sverige nej 14 gånger i ministerrådet och Danmark 7.

– Kompromissvillig som en svensk, vill ni verkligen också bli ihågkomna för det? sade Weimers.