EU:s kontroversiella datalagringsdirektiv trädde i kraft i maj 2006 och tvingar internet- och telefonoperatörer att spara uppgifter på sina kunders telefonsamtal, sms, mejl och internetbesök. När, var, med vem kommunikationen har skett under minst sex månader och högst två år.

Dessa uppgifter ska sedan kunna användas i polisutredningar vid misstanke om grova brott.

Det var framför allt terroristbombningarna i Madrid 2004 och London 2005 drev fram lagförslaget och syfte var från början att bekämpa terrorism.

Många länder tog lång tid på sig att införa datalagringsdirektivet. Sverige införde som sista land direktivet den första maj 2012 efter att ha fällts i EU-domstolen.

I Tyskland Rumänien och Tjeckien ogiltigförklarade deras respektive författningsdomstolar direktivet.

I april 2014 slog EU-domstolen fast att datalagringsdirektivet inte är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter och är ett allvarligt intrång i privatlivet. Därefter har domstolar i Nederländerna och Belgien dömt ut datalagringen.

I Sverige kom en utredning efter EU-domstolens dom däremot fram till att den svenska lagen som bygger på det utdömda EU-direktivet om datalagring fortfarande ska gälla. Dock fick Sverige tillbaka den bot på motsvarande 25 miljoner kronor som utdömdes för den långsamma inskrivningen av direktivet i svensk lag.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER