Som första EU-land beslutade Cyperns parlament med bred majoritet i förra veckan att säga nej till EU-ländernas stora handels- och samarbetsavtal med Kanada, rapporterar Politico. Orsaken enligt cyprioterna är att den grillvänliga hårdosten Halloumis först måste få ett bättre skydd på marknaden mot ostkonkurrenter från Danmark och Storbritannien. Bara hårdost från Cypern bör få säljas som Halloumi i Kanada så att osten får samma märkesskydd som Champagne menar Cypern. EU-kommissionen har tidigare sagt att i sådant fall måste grek- och turkcyprioter, som båda tillverkar Halloumi, bli överens om ett gemensamt system för sanitär övervakning, vilket hittills inte har gått. Enligt Politico är dock sista ordet inte sagt utan parlament kan komma ta ställning på nytt när EU ändrat sig.

Om du blir sjuk i covid-19 på semestern kommer Cypern att betala för mat, boende och medicin. När turistön öppnar igen är inte alla välkomna – men landets turistminister tror att även svenskarna kommer att kunna få känna den cypriotiska solen på näsan i sommar, skriver TT/GP.

Cypern förbereder för att öppna sina gränser för turister. Direktflyg ska tillåtas från 19 länder – dock inte från Sverige. Beslutet gäller 16 EU-länder samt Schweiz, Norge och Israel, uppger Cyperns transportminister Yiannis Karousos enligt tidningen Cyprus Mail/SVT.

Det turkiska borrfartyget Yavuz lämnade på söndagen den turkiska hamnen Taşucu för att olagligt utvinna olja i Cyperns ekonomiska område, enligt tidningen Cyprus News Agency.

EU:s höga representant för utrikesfrågor Josep Borrell var i helgen kontakt med myndigheter i Grekland och Cypern för att se över situationen, bekräftar EU-kommissionen under måndagen. EU har tidigare i år infört sanktioner mot två personer från Turkiet för de olagliga försöken att utvinna energi från området. 

EU-ländernas regeringar beslutade på torsdagen att lägga till ytterligare två personer på sin sanktionslista mot Turkiet för landets olagliga borrningsverksamhet utanför EU-landet Cypern. Sanktionerna består av inreseförbud i EU och frysning av deras tillgångar. EU antog de första sanktionerna mot Turkiets gas- och oljeborrningar i november i fjol.

EU har i dagläget olika typer av sanktioner mot en rad länder vilket visas på denna karta.

Människohandeln ökar på det turkcypriotiska norra Cypern, rapporterar Ekot. Unga afrikaner lockas till universiteten med löften om stipendier, som inte infrias, och tvingas i stället till prostitution och exploatering av kriminella ligor.

EU:s utrikesministrar beslutade på måndagen att införa en ram för sanktioner mot Turkiets borrningsverksamhet i Cyperns del av Medelhavet. 

Sanktionerna kommer att bestå av ett förbud mot inresa till EU och frysning av tillgångar för personer och företag kopplade till borrningsverksamheten. Dessutom kommer europeiska medborgare och företag att förbjudas att göra finansiering tillgänglig för de personer och företag som står med på EU:s sanktionslista.

Den turkiska marinen har skickat drönare, flygplan, helikoptrar, korvetter, fregatter och ubåtar till vattnen utanför Cypern, enligt uppgifter från landets försvarsdepartement som refereras av den statliga nyhetsbyrån Anatolia, skriver TT/SvD. Syftet är att erbjuda "konstant skydd" åt de två fartyg som landet har skickat för att borra efter olja och gas, och enligt Anatolia är flottan redo att "om det blir nödvändigt bemöta fientligheter".

Bland annat EU har varnat Turkiet för de olje- och gasborrningar landet genomfört i Cyperns ekonomiska zon. Nu säger den turkiske utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu att inga ytterligare gas- och oljeborrningsfartyg behövs och att landet är redo att hitta en lösning på dispyten, rapporterar Kathimerini.

Det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova sade på onsdagen att Moskva inte kan acceptera EU-beslutet att införa sanktioner mot Turkiet för ladets gas- och oljeborrningar i Cyperns ekonomiska zon. Hon kallade EU:s sanktioner en ”form av aggressivt tryck för att främja egna intressen”. Det rapporterar Kathimerini.