I Kroatien saknar den för landet viktiga turistnäringen men även byggsektorn arbetskraft. Det leder till omfattande rekryteringar från länder som Filippinerna, Nepal och Indien, rapporterar Euractiv och refererar till lokala medier. Brist på arbetskraft beskrivs som ett kroniskt problem för landets ekonomi som lider av massutvandring av arbetskraft till rikare EU-länder i kombination med en åldrande befolkning. Det uppskattas att enbart turismen – som enligt vissa uppskattningar står för 20 procent av Kroatiens BNP – saknar hälften av den personal som behövs inför årets sommarsäsong. Det finns för närvarande mer än 40 bristyrken i landet som företag kan ta in utländsk arbetskraft till som servitörer, kockar, byggnadsarbetare, sjuksköterskor, lärare, IT-experter och lastbilschaufförer. Brist på arbetskraft är dock generell i EU och andelen lediga jobb under 2022 i unionen var den högsta sedan mätningarna började 2006.

Euroområdet fick vid årsskiftet sitt tjugonde medlemsland då Kroatien officiellt tog i bruk euron. Samtidigt anslöt sig Kroatien, med snäppet under fyra miljoner invånare, till Schengenområdet med fri rörlighet, rapporterar Yle. 

Kroatien släpps in i Schengenområdet efter stöd från EU-ländernas inrikesministrar. Men Bulgarien och Rumänien får fortsätta att vänta, skriver TT/GP. Österrike och Nederländerna och blockerade de två EU-ländernas inträde i Schengensamarbetet.

Rumänien, Bulgarien och Kroatien har gjort sin hemläxa och bör få gå med i Schengen, säger EU-kommissionär Ylva Johansson, enligt DN. Men minst två medlemsländer är tveksamma: Nederländerna och Sverige. I Sverige saknar regeringen en riksdagsmajoritet för att godkänna förslaget. EU:s justitie- och inrikesministrar väntas rösta om saken när de träffas i Bryssel den 8 december – varje medlemsland har vetorätt.  

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna säger nej till regeringens förslag om att utvidga Schengensamarbetet till Rumänien, Bulgarien och Kroatien, rapporterar SVT. Därmed ser regeringen ut att få sin första förlust i riksdagen.

I över tio års tid har EU-kommissionen gjort bedömningen att Rumänien och Bulgarien uppfyllt de krav som ställs för att gå med i Schengen. Motsvarande bedömning för Kroatien gjorde kommissionen 2019.

De redan ansträngda relationerna mellan Serbien och Kroatien har fått ytterligare en törn sedan Kroatien nekat Serbiens president Aleksandar Vučić att göra ett privat besök vid platsen för koncentrationslägret Jasenovac. Jasenovac brukar kallas ”Kroatiens Auschwitz”. I lägret som byggdes av den pro-nazistiska Ustasjaregimen under andra världskriget dödades tiotusentals serber. Det skriver TT/SvD. 

EU-länderna i minsterrådet skrev på tisdagen formellt under tre beslut som gör det möjligt för Kroatien att bli medlemmar i valutaunionen nästa år. Kroatien blir då det tjugonde EU-landet att ha euron som valuta.

Med siffrorna 539 för, 45 mot och 48 som avstod ställde sig EU-parlamentet i en rådgivande omröstning på tisdagen bakom EU-kommissionens analys om att Kroatien uppfyllt alla krav för att bli medlem i valutaunionen nästa år. Det avgörande beslutet ligger hos medlemsländerna som väntas ta ställning under hösten. Alla svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Sverigedemokraternas två ledamöter och den politiske vilden Lundgren som röstade mot och Vänsterpartiets Malin Björk som lade ned sin röst.

Den första januari nästa år antar Kroatien euron som valuta. Nu hoppas landet få klartecken att samtidigt gå med i passunionen Schengen, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Landets premiärminister Andrej Plenković hoppas att EU-ledarna kan ta det slutliga beslutet någon gång i höst om att göra Kroatien till det 27e Schengenlandet.

Slovenien ska riva det stängsel landet 2015 satte upp vid gränsen mot Kroatien. Anledningen är att det inte tjänar sitt syfte, säger premiärminister Robert Golob, enligt TT/SvD. Taggtrådsstängslet sattes upp under flyktingkrisen 2014–2015, när mer än en halv miljon människor korsade gränsen mellan länderna.