Telekompaketet var en av 2009 års stora stridsfrågor i EU. Paketet bestod av ett antal olika lagförslag om att öka konkurrensen på marknaden för telekommunikationer, och att inrätta en ny EU-myndighet på området. Striden kom dock att handla om yttrandefriheten på internet, illegal fildelning och så kallad nätneutralitet. EU-parlamentet och EU:s ministerråd stod länge emot varandra och kunde enas först i november 2009 efter en så kallad förlikning.

Nyckelord i striden om telekompaketet var ”ändringsförslag 138”. Det lämnades in i samband med att paketet behandlades i EU-parlamentet i september 2008 och gick ut på att ingen skulle få sin internetuppkoppling avstängd utan ett föregående domstolsbeslut. 

Bakgrunden till 138:an var Frankrikes försök att föra in en lag i telekompaketet om att kunna stänga av internetanvändare som fildelat illegalt efter tre varningar, liknande en lag som Frankrike själv antog under 2009.

Tillägg 138 kunde dock inte accepteras av ministerrådet. Argumentet var bland att att det skulle vara svårt att införa eftersom ländernas rättssystem skiljer sig åt och att internetoperatörer skulle behöva gå till domstol för att avsluta ett abonnemang om en kund inte betalade avgiften.

Nätaktivister, som franska nätverket La Quadrature du Net, lyckades mobilisera mycket stöd för ändringsförslag 138 och flera EU-parlamentariker vittnade om att det aldrig varit så stort tryck i en fråga. 

Den 6 maj 2009 röstade EU-parlamentet ja till 138:an, vilket innebar att förhandlingarna om telekompaketet fick fortsätta med ministerrådet ytterligare sex månader. Det var under det svenska ordförandeskapet som de två institutionerna kom överens om en kompromiss efter nattliga förhandlingar den 4 november 2009.

I den slutliga kompromissen ska en "objektiv prövning" när någon ska stängas av från internet ske utifrån den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Om denna prövning ska göras av en domstol, myndighet eller annat organ är upp till medlemsstaterna att själva besluta om.



HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER