Hoppa till innehåll
Sök:
Hoppa till temats andra spalt.

TEMA Arbetsmiljö

Prenumerera

VAD HÄNDER 2021  
 

Följande arbetsmiljöfrågor behandlas i EU under 2021:

  • EU:s arbetsmiljöstrategin 2021-2027
  • Skärpta gränsvärden för asbest; här och här
  • Uppdatering av 2004 års direktiv om cancerrisker: här
  • ILO-konvention mot våld och trakasserier på jobbet; här

 

AREBETSMILJÖ — EN INTERNATIONELL FRÅGA

Arbetsmiljön har i över hundra år varit en internationell fråga sedan FN-organet Internationella arbetsorganisationen, ILO, 1919 antog sin första konvention, om åtta timmars arbetsdag. Då som nu har arbetsmiljö varit en fråga för nationell lagstiftning, arbetsmarknadens parter och internationella överenskommelser och senare EU-direktiv. 

En väsentlig del av arbetsrätten inom EU handlar om arbetsmiljöfrågor. Enligt Lissabonfördraget ska unionen stödja och komplettera förbättringar “särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet”. Men en internationell reglering av arbetsvillkor handlar inte bara om det uppenbara skyddet för människors liv och hälsa utan även om rimliga konkurrensförhållanden mellan företag i olika länder. 

Sedan 1989 har EU-länderna med majoritetsbeslut antagit och uppdaterat 37 minimidirektiv i olika arbetsmiljöfrågor, se samtliga direktiv under "Läs mer". Eftersom direktiven är minimiregler kan medlemsstater ha strängare arbetsmiljöregler. 

Medlemsstaterna är skyldiga att kontrollera att minimireglerna åtföljs. Medlemsstaterna ska var femte år rapportera till kommissionen om hur bestämmelserna tillämpas och om arbetsgivarnas och arbetstagarnas synpunkter. 

Det finns även sex EU-direktiv, se nedan, som reglerar arbetstider vilka förutom ett bygger på kollektivavtal. Alla arbetstagare i EU har rätt till minst fyra veckors betald semester. I ett uppmärksammat rättsfall 1998 slog EU-domstolen fast att jourtid på arbetsplatsen alltid var att räkna som arbetstid oavsett om den anställde arbetade eller inte.

 

TIDSLINJE — ARBETSMILJÖ I EU

 

2020
I juni 2020 uppdaterades direktivet om biologiska agens (2000/54/EG) till att inkludera SARS-coronavirus-2 på listan av biologiska agens, i syfte att redovisa de nya riskerna på arbetsplatsen.

I september ledde en fjärde revision av direktivet till nya eller reviderade gränsvärden för tre cancerframkallande ämnen. Förslaget är det första initiativet i en kommande plan för att bekämpa cancer.

 

2019
Under 2019 uppdaterades tio arbetsmiljödirektiv som anger olika minimiregler och gränsvärden kopplat till bland annat buller, kemisk exponering och personlig skyddsutrustning.

 

2014 
EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014-2020 började gälla. Programmet pekar ut EU-ländernas tre största utmaningar: 

  • Att medlemsländerna måste förbättra sin tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. 
  • Att bättre förebygga arbetssjukdomar
  • Att bättre anpassa arbetslivet för den äldre arbetskraften som väntas öka i antal. 

Programmet innehåller även sju mål.

2011
Europaparlamentet antog en kritisk rapport om brister i arbetsmiljöarbetet i EU kopplade till olika krav på förändringar.  


1994
Ministerrådet beslutade att den Europeiska arbetsmiljöbyrån ska inrättas nr 2062/94.

Byråns mål var att förse berörda parter med alla relevanta tekniska, vetenskapliga ekonomiska uppgifter på arbetsmiljöområdet i syfte att främja förbättringar. Byråns verksamhet startade 1996 med placering i spanska Bilbao.


1992
EU-kommissionen utlyste Europaåret för arbetsmiljö. Syftet är att uppmärksamma att allt för många människor skadas eller dödas på jobbet: fyra miljoner arbetsplatsolyckor, varav 8 000 dödsolyckor rapporterades varje år i början av 1990-talet.

 

1989
Ramdirektiv för arbetstagares hälsa och säkerhet antogs och bildade grunden för 20 särdirektiv, från 1989 till 2019, inom olika specifika områden med krav på allt ifrån arbetsutrustning till regler om buller och vibrationer, 89/391/EEG.

 

1987
Genom den Europeiska enhetsakten kunde beslut fattas med kvalificerad majoritet på området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

 

1986
Om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för buller i arbetet, 86/188/EEG.I dag ersatt av ny lagstiftning.


1985
EU-ländernas regeringar inledde samarbete, den så kallade trepartsmodellen, med fackföreningar och arbetsgivare i arbetsmiljöfrågor. Detta ledde bland annat fram till det centrala ramdirektivet för arbetstagares hälsa och säkerhet 1989.

1983
Om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet, 83/477/EEG. I dag ersatt av ny lagstiftning.


1982
Skydd för arbetstagare mot risker vid exponering i arbetet för blymetall och dess joniska föreningar, 80/605/EEG. I dag ersatt av ny lagstiftning.

 

1980
Om minimiskydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet, 80/1107/EEG. I dag ersatt av ny lagstiftning.

 

1974
Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor inrättades för att bistå EU-kommissionen.

 

Källa: Europaparlamentets faktablad

 

EU.S SAMTLIGA ARBETSMILJÖ- OCH ARBETSTIDSDIREKTIV

Källa: EU.  Sammanställning: Europaportalen

  1. Ramdirektivet 1989 för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet - direktivet
  2. Säkerhet och hälsa på arbetsplatsen - särdirektiv 1
  3. Arbetsutrustning - särdirektiv 2
  4. Användning av personlig skyddsutrustning - särdirektiv 3
  5. Skador, särskilt i ryggen - särdirektiv 4
  6. Bildskärmsarbete - särdirektiv 5
  7. Cancerrisker - särdirektiv 6
  8. Biologiska agens i arbetet - särdirektiv 7
  9. Tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser - särdirektiv 8
  10. Varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet - särdirektiv 9
  11. Gravida, nyligen har fött barn eller ammar - särdirektiv 10
  12. Utvinningsindustrin som utnyttjar borrning - särdirektiv 11
  13. Utvinningsindustri ovan och under jord - särdirektiv 12
  14. Fiskefartyg - särdirektiv 13
  15. Kemisk exponering - särdirektiv 14
  16. Explosiv atmosfär - särdirektiv 15
  17. Vibrationer - särdirektiv 16
  18. Buller - särdirektiv 17
  19. Elektromagnetiska fält - särdirektiv (18) 20
  20. Artificiell optisk strålning - särdirektiv 19
  21. Exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser - direktivet
  22. Tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande - direktivet
  23. Medicinsk behandling ombord på fartyg - direktivet
  24. Minderåriga i arbetslivet  - direktivet
  25. Första förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  26. Andra förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  27. Tredje förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  28. Fjärde förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  29. Femte förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  30. Maskindirektivet hälso- och säkerhetskrav  - direktivet
  31. Asbest  - direktivet
  32. Hantering av GMO - direktivet
  33. Utrustning i explosionsfarliga omgivningar - direktivet
  34. Personlig skyddsutrustning-  - direktivet
  35. Stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården - direktivet
  36. Hantering av kristallin kvarts - direktivet
  37. Anställningsvillkor på fiskefartyg, ILO - direktiv
  38. Anställningsvillkor för sjömän,  ILO - direktiv
  39. Arbetstider - direktivet
  40. Arbetstider för mobila arbetstagare förare och andra  - direktivet
  41. Arbetstider förare körtider, raster och viloperioder - förordningen
  42. Arbetstider vid gränsöverskridande tågförbindelser - direktivet
  43. Arbetstider på inre vattenvägar - direktivet
  44. Arbetstider sjömän, tillsyn - direktivet
  45. Arbetstider flygpersonal - direktivet

 

Läs mer
Hoppa till relaterade artiklar.

Svensk ska hålla ihop Europafacket

4 jun

LO-juristen Claes-Mikael Ståhl kommer i september att bli en av Europafackets två vice generalsekreterare som tillsammans med generalsekreteraren Luca Visentini ska leda den fackliga paraplyorganisationens dagliga verksamhet från Bryssel. På hans bord hamnar bland annat arbetsmiljöfrågor, framtidsfrågor och intern samordning och sammanhållning. 

– De ökade politiska ambitionerna på det sociala området i det europeiska samarbetet gör att det blir större spänningar inom Europafacket eftersom det finns olika traditioner för hur man hanterar arbetsmarknadsfrågor och sociala pelaren. Det ställer ökade krav på sammanhållningen och [det blir] en viktig uppgift att hitta lösningar, bland annat på minimilönfrågan, säger Claes-Mikael Ståhl till Europaportalen. Europafacket samlar fack för arbetare och tjänstemän från 34 eurpeiska länder, såsom LO, TCO och Saco.

EU-förhandlingar om skärpta regler för cancerframkallande ämne

24 maj

I veckan inleds slutförhandlingar mellan EU:s lagstiftare om skärpta gränsvärden för cancerframkallande ämnen i arbetsmiljön som akrylnitril, nickelföreningar och bensen. Europaparlamentet vill även se strängare regler för reproduktionsstörande ämnen på arbetsplatser, att fler cancerframkallande ämnen tas med i det nya EU-direktivet liksom hälsofarliga mediciner inom sjukvården exempelvis hanteringen av cytostatika inom cancervården.

Allt färre arbetsmiljöinspektioner i EU

30 apr

Europafacket har presenterat en studie som visar att andelen arbetsmiljöinspektioner i 22 EU-länder har minskat med närmare 20 procent sedan 2010. I Sverige var nedgången i antalet inspektioner 13 procent mellan 2013 och 2018 samtidigt som antalet antalet inspektörer ökade. 

Skärpta gränsvärden för arbetsplatser ett steg närmare

26 mar

Med stor majoritet, 46 för 0 emot och 6 nedlagda, antog Europaparlamentets sysselsättningsutskott på torsdagen flera skärpningar av EU-kommissionens förslag till att minska risken för cancer i arbetslivet. Det rör bland annat nya gränsvärden, olika exponeringar och farliga mediciner. Utskottets förslag ska nu slutbehandlas av Europaparlamentet.

– Jag tror absolut att det finns en betryggande majoritet i parlamentet för det här. Sedan måste vi se till att få igenom så mycket som möjligt i förhandlingar med rådet, säger Johan Danielsson. 

Sverige sämst i Norden på arbetsmiljö­krav – följer inte ILO eller EU

27 jan

Sverige har minst antal arbetsmiljöinspektörer i Norden mindre än hälften av Finland, Norge och Danmark räknat på antalet anställda, rapporterar Arbetet. Inte på många år har Sverige levt upp till internationella krav kring arbetsmiljö. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas en inspektör per 10 000 arbetstagare, Sverige har en halv inspektörstjänst per 10 000 arbetstagare. Även EU har ILO:s mål för andelen inspektörer.

Nya EU-förslag för arbetsmarknaden

14 jan

Under 2021 väntas tre nya EU-förslag som direkt berör arbetsmarknaden. Dels förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete där tjänster beställs över nätet eller i appar. En  handlingsplan för att förverkliga den EU:s sociala pelare inklusive ett socialt toppmöte i maj och en ny flerårsplan för arbetsmiljöfrågor kommer också att presenteras. Det framgår av EU-kommissionens arbetsprogram. Sedan tidigare diskuterar lagstiftarna i Europaparlamentet och ministerrådet minimilöner och frågan om sociala rättigheter för EU-arbetare i andra EU-länder.

Skärpta EU-regler om cancerframkallande ämnen på väg

2 dec - 2020

När EU:s arbetsmarknadsministrar träffas digitalt på torsdagen står flera frågor på dagordningen. Bland annat ska kommissionens förslag att återigen uppdatera direktivet om cancerframkallande och mutagena ämnen på arbetsplatser. Det gäller exponering för akrylnitri, nickelföreningar och bensen. EU har sedan 1980 successivt infört ett stort antal olika minimiskydd inom arbetsmiljöområdet. 

EU-länderna röstade ja till nya lastbilsregler

8 apr - 2020

Trots motstånd från nio EU-länder röstade på tisdagen medlemsländerna i ministerrådet ja till nya regler för lastbilstransporter i unionen. De nio länder som motsatte sig de nya reglerna om bland annat kör- och vilotider var Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Ungern. Slutligt godkännande för de nya reglerna väntas i EU-parlamentet någon gång innan sommaren.

EU-enighet om kemikalier på arbetsplatsen

30 jan - 2019

Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna nådde på tisdagskvällen en preliminär överenskommelse om nya regler för uppdaterade skydd för arbetstagarna mot cancerframkallande kemikalier.

– [Detta] kommer att bidra till bättre arbetsförhållanden för över en miljon arbetstagare i EU och förhindra fler än 22 000 fall av arbetsrelaterad sjukdom, sade EU:s arbetsmarknadskommissionär Marianne Thyssen i ett uttalande.

EU vill minska cancerrisken på jobbet

5 apr - 2018

EU-kommissionen föreslog på torsdagen att ytterligare fem kemikalier tillfogas listan över cancerframkallande ämnen på arbetsplatser runt om i medlemsländerna. Listan består i dag av 21 ämnen. De fem nya som föreslås att skrivas in är: kadmium, beryllium, arseniksyra, formaldehyd och 4,4'-metylenbis(2-kloranilin). Listan sätter gränsvärden för hur mycket de cancerframkallande kemikalierna som får finnas i luften på en arbetsplats.

Fler notiser

(s): Regeringen måste engagera sig i det sociala Europa

Debatt: Risken är stor att regeringens svala intresse för ett socialt EU kommer i konflikt med den trio av länder, inte minst Frankrike, som Sverige ska samarbeta med inför sitt ordförandeskap. EU kan inte bara handla om fri rörlighet för företag och arbetskraft. Jag vill därför initiera en debatt om det sociala EU, där jag hoppas att EU-ministern vill delta. Det skriver Jan Andersson (s) ordförande i europaparlamentets sysselsättningsutskott.

”Debatt: Utvecklingsländer måste få satsa på mänskliga rättigheter”

Sture Nordh 20 december 2005 |

Debatt: Utvecklingsländer har inte råd att inte satsa på mänskliga, fackliga och sociala rättigheter: Hur skall de annars kunna ge sina barn en bättre utbildning, sina arbetstagare bättre arbetsmiljö och sina medborgare rösträtt? Bättre social utveckling och arbetsvillkor handlar inte om att genast införa ett svenskt välfärdssystem. Det handlar om grundläggande villkor för arbete och liv. Det skriver Sture Nordh ordförande TCO, i en replik till Erixon.