Frankrikes regering har lagt fram ett budgetförslag för nästa år som innehåller nedskärningar och skattehöjningar på cirka 60 miljarder euro, skriver FT. Målet är att minska landets växande underskott till 2029. Premiärminister Michel Barnier ser hanteringen av Frankrikes "kolossala" statsskuld som sin största uppgift. Förslaget innebär bland annat en tillfällig skatt på stora företag och skatt på aktieåterköp. Även de rikaste medborgarna kommer att få betala mer i skatt. Budgeten bryter med president Macrons tidigare politik med skattesänkningar. Åstramning planeras samtidigt inom sjukvård och offentlig sektor. Det kan bli svårt att få igenom förslaget i parlamentet, där regeringen saknar egen majoritet. 

Frankrike har inte haft en balanserad budget på årtionden. Landets statsskuld är nu 110 procent av BNP, den tredje högsta i EU efter Grekland och Italien. 

Sett till EU:s regelverk om max 60 procent statsskuld och högst 3 procents budgetunderskott tillhör Frankrike de länder som oftast bryter mot det.

EU-parlamentet godkände på tisdagen tre lagtexter om ett uppdaterat regelverk för hur medlemsländerna ska hålla sunda statsfinanser och minska sina eventuella underskott. Uppgörelsen ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna men lägger ut nya metoder för att minska skulderna. En huvudlinje är att mer stegvis, realistiskt och stabilare minska statsskulderna, balanserat med större möjligheter att investera inom viktiga områden.

EU-ländernas finansministrar kunde trots åtta timmars förhandlingar fram till klockan tre natten till fredag inte enas om hur de nya reglerna för sunda statsfinanser i medlemsländerna ska se ut efter årsskiftet, skriver Politico. Om det inte blir en uppgörelse kommer tidigare EU-regler om statsskuld och budgetunderskott att återinföras  1 januari efter att varit pausade sedan coronakrisen 2020. Se Europaportalens faktasidor om  statsskulder och budgetunderskott i EU.

I kväll äter EU-ländernas finansministrar middag i Bryssel i vad som väntas bli en långkörare i syfte att enas om hur de uppdaterade EU-reglerna för sunda statsfinanser i medlemsländerna bör se ut, skriver Politico. Vissa länder kräver större flexibilitet medan andra som Sverige vill se striktare regler för statsskulder och budgetunderskott. Kvällens andra viktiga middag äger rum i Paris där president Emmanuel Macron bjudit in Ungerns premiärminister för att försöka hitta en lösning på det ungerska vetot mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina inför nästa veckas EU-toppmöte då frågan ska avgöras.

Den tyska regeringen kommer lägga fram ett förslag om nationellt nödläge för att komma runt skuldreglerna som finns inskrivna i den tyska författningen för att klara budgetsituationen i år, rapporterar Ekot. När det gäller nästa års budget diskuterar regeringen för fullt hur en lösning kan se ut och budgetfrågan är en av de stora på det tyska gröna regeringspartiets kongress just nu. 

Tysklands regering har på obestämd tid skjutit upp en omröstning om landets budget för 2024, rapporterar FT. I förra veckan dömde den tyska författningsdomstolen ut en klimatsatsning på 60 miljarder euro med hänvisning till landets budgetregler.

"[Domstolen] har ställt oss inför stora utmaningar. Vi vill svara på detta med omsorg och utarbeta en budget som tar hänsyn till alla argument i domen", skriver parlamentsledamöterna i budgetutskottet i ett gemensamt uttalande.

Italiens premiärminister Girorgia Meloni och Tyskland förbundskansler Olof Scholz träffas i dag i Berlin och väntas i eftermiddag signera en gemensam handlingsplan som rör strategiska samarbeten.

Bland annat ska man diskutera ett nytt förslag om att införa nya, mjukare budgetregler för euroländerna, vilket innebär att dessa kan få längre tid på sig att minska sina budgetunderskott.

Tyskland införde på måndagen en omedelbar frysning av nästan alla nya statsutgifter för i år som svar på förra veckans dom från landets författningsdomstol, vilket fördjupade en aldrig tidigare skådad budgetkris som nu skakar Europas största ekonomi, rapporterar Bloomberg. Domen, som bygger på en nationell regel kallad skuldbromsen, betyder att regeringen inte får överföra 60 miljarder euro i oanvända pengar i en pandemifond till en fond för finansiering för grönare tillverkning, halvledarfabriker och utbyggnad av solenergi. Tyskland har 29 fonder utanför budgeten värda cirka 870 miljarder euro.