Finlands försvarsdepartement kräver att det görs en riskbedömning inför bygget av ett omdiskuterat kärnkraftverk vid Bottenviken, skriver TT/SvD. Statlig rysk inblandning väcker farhågor.

Moderatledaren Ulf Kristersson är kritisk till att Sverige inte ställt sig bakom ett upprop bland EU-länder med krav på att kärnkraften ska klassas som ett hållbart alternativ i klimatomställningen.

– Det är enormt olyckligt att Sverige än en gång ställer sig bredvid den diskussion som pågår i Europa, säger Ulf Kristersson till Ekot. Energiminister Anders Ygeman (S) förklarar regeringens inställning med att de inte kunde ställa sig bakom vissa formuleringar i uppropet, till exempel "att kärnkraften är säker och prisvärd", säger han till Ekot.

Tio EU-länder, däribland Frankrike och Finland, trycker på för att få EU-kommissionen att klassificera investeringar i kärnkraft som klimatmässigt hållbara, uppger Ekot. I ett gemensamt uttalande skriver länderna att kärnkraft behövs för att vinna klimatkampen. Även Tjeckien, Polen, Ungern, Slovakien, Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Slovenien har undertecknar brevet.

87 EU-parlamentariker har skrivit under ett brev till EU-kommissionen med en uppmaning om att ta med kärnkraft på unionens lista över klimatvänliga investeringsalternativ, kallad taxonomi. 

”Vi kan inte på ett rimligt sätt diskriminera en fossilfri teknik med så stor potential som kärnkraften objektivt sett har”, skriver de.

Från Sverige har EU-parlamentariker från M, SD, KD och L undertecknat brevet.

Sju EU-länder har skrivit under ett krav om att kärnkraft bör ses som en hållbar investering i EU:s så kallade taxonomi, rapporterar Euractiv. Länderna är Frankrike, Ungern, Polen, Tjeckien, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2014 gav EU-kommissionen klartecken till Storbritannien att ge statsstöd till kärnkraftverksbygget Hinkley Point C. Österrike, som är kritiskt till kärnkraft, tog frågan till EU-domstolen och menade att det statliga byggstödet till kärnkraftverket skulle få negativa konsekvenser för miljön och därför bör ogiltigförklaras. EU-domstolen gick dock i en dom på tisdagen på kommissionens linje och menar att EU-reglerna för statsstöd inte behöver ta några andra eventuella negativa effekter i beaktande än konkurrens- och handelshämmande.

Japanska Hitachi hoppar av kärnkraftsprojektet Wylfa Newydd i Wales. Beskedet är ännu ett hårt slag mot försöken att få ny atomkraft på plats i norra Europa, rapporterar TT/SvD. Hitachi-bolaget Horizon Nuclear, som tidigare ägts av bland andra Eon, förklarar beslutet bland annat med att "investeringsmiljön har blivit allt svårare på grund av covid-19".

Den polska regeringen vill satsa motsvarande 340 miljarder kronor på att bygga landets första kärnkraftverk, skriver FT. 300 miljarder ska investeras i vindkraftverk. Syftet är att fasa ut användningen av kol för energibehovet. 

Efter att ha varit i drift i över 40 år stänger i veckan Frankrikes äldsta kärnkraftverk. Fessenheim-anläggningen, som öppnade 1977, kommer på tisdag att stänga sin andra reaktor, enligt TT/SvD. Den första stängdes redan i februari.

2014 godkände EU-kommissionen att den brittiska staten gick in med pengar till att bygga ett kärnkraftsverk. Österrike, där kärnkraft är olagligt, ansåg att ett sådant beslut riskerade EU:s miljölagstiftning och tog frågan till EU-domstolen.

I ett icke-bindande utlåtande på torsdagen anser EU-domstolens generaladvokat Gerard Hogan att Österrikes talan bör ogillas eftersom kärnkraft är ett tydligt definierat mål i EU-rätten och att det målet inte kan underställas andra mål i EU-rätten som skydd av miljön. Torsdagens yttrande är bara vägledande för när hela EU-domstolen ska ta beslut i frågan. 

EU-kommissionen har granskat avvecklingen av gamla kärnkraftverk i Bulgarien, Litauen och Slovakien. De konstaterar att länderna har goda chanser att avveckla kärnkraftverken i tid. När Bulgarien, Slovakien och Litauen anslöt sig till EU åtog de sig att stänga tre kärnkraftverk av äldre sovjetmodell före slutet av deras planerade livstid. 

Sverige kommer att förespråka kärnkraft som en lösning på klimatkrisen när EU:s miljöministrar träffas för diskussion i Bryssel på torsdag. Detta efter att Liberalerna med hjälp av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i EU-nämnden i fredags tvingade regeringen att ändra sin linje, rapporterar Ekot. Varje EU-land bestämmer dock själv över sin mix av energikällor.

Av de 13 EU-länder med kärnkraftverk producerade Sverige under 2018 tredje mest kärnvärme som bland annat används för framställning av elektricitet, visar uppgifter från Eurostat. Klart mest kärnvärme producerades i Frankrike, följt av Tyskland.

Frankrike kan tidigarelägga stängningen av två kärnkraftsreaktorer till 2025–2026, enligt ett regeringsdokument. Det är cirka två år tidigare än det besked som lämnats hittills, skriver TT/SvD. Samtidigt kvarstår planen på att stänga landets två äldsta reaktorer redan i februari respektive juni i år.

Kärnkraftsmotståndet bland svenskarna är på rekordlåg nivå och sedan slutet av 1990-talet har 

aldrig så många varit öppna för ny kärnkraft som nu. Senaste mätningen, genomförd av Novus, visar att rekordlåga elva procent av de tusen svarande vill avveckla kärnkraften, skriver TT/SvD.

Norges sista kvarvarande kärnreaktor ska tas ur drift, har Energitekniska institutet (IFE) beslutat. Forskningsreaktorn, i Kjeller nordost om Oslo, stängdes för underhållsarbete i december i fjol. Men den kommer inte att startas igen, sedan IFE:s styrelse gjort en samlad bedömning av de tekniska och finansiella förutsättningarna, skriver SvD.

En kommission som utsetts av den tyska regeringen förslår att alla landets kolkraftverk ska stängas senast 2038. Men det innebär inte att kolkraften ska ersättas med billig, importerad energi från kärnkraft, enligt näringsminister Peter Altmaier, uppger TT/SvD.

Litauen vill säkra att landet får EU-pengar för att kunna slutföra avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, skriver The Baltic Course.  Att avveckla kärnkraftverket som ansågs osäkert var ett krav för att Litauen skulle få gå med i EU och väntas bli klart 2038. Litauen har redan fått motsvarande 13 miljarder kronor för avvecklingen sedan 2007.

Den österrikiska miljöministern Elisabeth Köstinger meddelade på måndagen att man avser dra EU-kommissionen inför EU-domstolen för den godkänt utbyggnationen av kärnkraftverket i ungerska Paks, knappt 185 kilometer från gränsen till Österrike som självt inte har några kärnkraftverk, skriver Kronen Zeitung.

– Vi kommer att försvara vårt beslut i domstolen, sade en talesperson från kommissionen på måndagen.

17 av Frankrikes 58 kärnkraftsreaktorer kan komma att stängas, enligt miljöminister Nicolas Hulot. Fram till 2025 vill han minska landets kärnkraftsberoende från dagens 75 till 50 procent. Det rapporterar Le Parisien.

Omkring 50 000 personer deltog i en kärnkraftsdemonstration i den tyska staden Aachen på söndagen, rapporterar TT/SVT. De krävde att Belgien av säkerhetsskäl omedelbart stänger två reaktorer vid kärnkraftverken Tihange och Doel.

Drygt 58 procent röstade för att ersätta kärnkraften med förnybara energikällor som vatten-, sol- och vindkraft, skriver Yle. Schweiz har fem kärnreaktorer som producerar kring en tredjedel av landets el.

Allt fler svenskar är emot kärnkraften och för första gången är nu de som vill avveckla över 50 procent, rapporterar Ekot. Sedan olyckan i Fukushima i Japan 2011 har stödet gått stadigt neråt.

Efter en lång granskning ger EU-kommissionen slutligen tummen upp för det statsstöd som Ungern ger till utbyggnaden av landets enda kärnkraftverk, skriver SvD.

Schweizarna avvisar en plan som skulle ha tvingat regeringen att påskynda avvecklingen av kärnkraft, rapporterar Yle. En majoritet av kantonerna röstade nej i folkomröstningen.

Den brittiska premiärministern Theresa May vill i sista stund förhala beslutet om ett nytt kärnkraftverk i landet. Det här är en fråga som har debatterats länge och som ses som viktig för kärnkraftens framtid i Europa, rapporterar Vetenskapsradion. >>>

Hälften av svenskarna vill avveckla kärnkraften, och frågan blir alltmer en tydlig höger-vänster-fråga.

Belgiska myndigheter menar att de två kärnkraftverken Doel och Tihange uppfyller de striktaste säkerhetskraven och inte behöver stängas, något som den tyska miljöministern Barbara Hendricks tidigare i veckan krävt.

Vid en eventuell olycka skulle Luxemburg "svepas bort från kartan" motiverar landets premiärminister Xavier Bettel sitt bud till Frankrike.

I Tyskland kräver de stora energibolagen den tyska staten på pengar på grund av beslutet att slopa kärnkraften. Frågan ligger nu hos författningsdomstolen och i dag börjar den muntliga förhandlingen i fallet.

Två västra tyska delstater oroas för att en rad föråldrade belgiska kärnkraftsreaktorer får fortsätta användas och planerar att stämma Belgien till EU och FN.

Belgiens beslut om att åter starta två 40 år gamla kärnkraftverk rör upp oro i norra Europa. Tyskland har tillkännagett att man vill skicka inspektörer till kärnkraftverken.

Belgien har startat upp ett gammalt kärnkraftverk nära gränsen till Tyskland efter att ha varit avstängt i två år vilket fått tyskar på andra sidan gränsen att oroas för härdsmälta.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har besökt Iran för att sondera möjligheterna till att ingå ett samarbete med landet om kärnkraft.

EU-kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot Ungern efter att landet brutit mot unionens konkurrensregler och gett ett ryskt statsägt företag de flesta kontrakten i samband med byggandet av ett kärnkraftverk.