Både belarusiska och utländska journalister greps medan de rapporterade om torsdagens demonstrationer mot diktatorn Alexandr Lukasjenko, rapporterar Yle. Enligt den belarusiska tv-kanalen  Belsat fördes journalisterna till en polisstation där de blev förbjudna att använda sina mobilapparater. Åtminstone ackrediterade utländska och registrerade belarusiska journalister släpptes efter några timmar.

I Polen har flera namnkunniga författare lämnat det polska författarförbundet efter att förbundet inlett ett samarbete med ett regeringstroget litteraturinstitut, rapporterar SR:s Kulturnytt. Bland namnen som skrivit under ett öppet brev om utträde ut förbundet återfinns bland andra nobelpristagaren Olga Tokarczuk, Hanna Krall och poeten Adam Zagajewski.

Sedan början av juli har det pågått protester i Bulgarien mot den sittande mitt-högerregeringen under ledningen av premiärminister Boyko Borissov. Protesterna startade efter att riksåklagaren beordrat ett beväpnat säkerhetsteam att göra en husransakan i presidentpalatset, uppger Financial Times/Novinite.com. Demonstranterna kräver regeringens och riksåklagarens avgång med anklagelser om korruption. Bulgarien är EU:s fattigaste, mest korrupta land och landet med minst pressfrihet.

Turkiet skärper villkoren för både användare och bolag när det gäller sociala medier. Lagändringen kritiseras som ännu ett steg bort från yttrandefrihet, enligt TT/SvD.

Regeringens förslag innebär att Public Service-företaget RTV Slovenia ska bantas med omkring 13 miljoner euro, uppger Ekot. Tillsammans med ett redan beslutat besparingspaket motsvarar det en minskning av budgeten med en femtedel. Det skulle göra mellan 500 och 600 journalister inom radio och tv arbetslösa. Sloveniens nationalkonservative premiärminister Janez Janša har under lång tid fört ett krig mot reportrar på sociala medier och särskilt uttryckt sitt ogillande över RTV Slovenia, som han menar är vänstervridet. Förslag är ett hot mot landets fria medier, enligt det slovenska journalistförbundet.

EU-kommissionen lade på måndagen fram resultaten av sin utvärdering om hur EU:s uppförandekod mot olaglig hatpropaganda på nätet fungerar i verkligheten. Resultaten är överlag positiva hävdar kommissionen. It-företagen granskar 90 procent av flaggat innehåll inom 24 timmar och tar i 71 procent av fallen 2019 bort innehåll som anses vara olaglig hatpropaganda. Under 2016 var motsvarande siffror 40 procent respektive 28 procent.

I ett meddelande från personalen och chefredaktören på den ungerska webbtidningen Index.hu som publicerades på söndagen varnar de för att tidningens oberoende är i fara och att dess öde kan komma att  avgöras under de närmaste dagarna. Tidningens personal skriver att de är oroliga över att en föreslagen organisatorisk översyn kommer att riskera de värden som gjorde Index.hu till den största och mest lästa nyhetssidan i Ungern. Index.hu anses vara en av få kvarvarande större oberoende medierna i Ungern.

Förtalsdomarna i Filippinerna mot två journalister från nyhetssajten Rappler får skarp kritik från EU. "Dömandet av Maria Ressa och Reynaldo Santos. . . väcker allvarligt tvivel på respekten för yttrandefriheten och rättsstatssystemet i Filippinerna", heter det i ett uttalande från EU:s utrikeschef Josep Borrell på tisdagen, rapporterar TT/GP.

Entreprenören Ivan Eremin med nära ekonomiska kopplingar till den ryska staten har köpt landets ledande affärstidning Vedomosti, rapporterar FT.

En sång som implicit kritiserar det polska regeringspartiets ledare Jarosław Kaczyński har tagits bort från den statliga radion, skriver FT. Även nyheter om låten och länkar till topplistan där låten spelades har tagits bort. Två journalister på radiokanalen hävdar att radiochefen Tomasz Kowalczewski tryckt på för att låten skulle tas bort. Han själv hävdar att låten togs bort på grund av ”manipulering” av rösträkningen på topplistan.

Flera tyska politiker, åklagare och journalister har under den senaste veckan fått brev från högerextrema med mordhot, något som nu utreds av kriminalpolisen, skriver Der Spiegel.

Affärstidningen Vedomosti riskerar att gå i konkurs eller falla i Kremls händer efter en kris kring dess oberoende, rapporterar FT. Anställda på tidningen revolterar mot redaktören Andrej Sjmarov efter att denna anklagats för att förbjudit journalisterna att skriva kritiskt om president Vladimir Putin.

Påsk är påsk och måste ha en mässa, tyckte en präst i Split i Kroatien och bestämde sig för att trotsa det mötesförbud som utlysts med anledning av coronapandemin. De lokala journalister som dök upp vid mässan i stadsdelen Sirobuja i söndags var dock inte välkomna och attackerades av mässdeltagare, rapporterar österrikiska nyhetsbyrån APA, enligt TT/SvD.

En tidigare soldat har dömts till 23 års fängelse för mordet på den undersökande slovakiske journalisten Ján Kuciak och dennes fästmö för två år sedan, rapporterar Der Spiegel. Mordet misstänks vara ett beställningsmord från den inflytelserike affärsmannen Marian Kočner som dock avvisar alla anklagelser.

I Turkiet har coronaviruet spridits explosionsartat efter att de första fallen upptäcktes för en och en halv vecka sedan. Regeringen har lagt fram ett lagförslag som innebär att omkring 100 000 fångar kan släppas i förtid. Men det gäller inte politiska fångar eller fängslade journalister, skriver Ekot.

I veckan greps 13 domare och fem andra personer i Slovakien misstänkta för korruption och för att ha försvårat den rättsliga utredningen i samband med mordet på den undersökande journalisten Ján Kuciak för två år sedan, rapporterar Deutsche Welle. De 18 gripnas identitet är okänd med de tros tillhöra ett närverk av domare, politiker och åklagare som mutats av affärsmannen Marián Kočner som tros ha beställt mordet på Kuciak och dennes fästmö.

Den polske presidenten Andrzej Duda undertecknade på fredagskvällen en lag som att ge statsägd radio och tv ytterligare motsvarande fem miljarder kronor, skriver Time. Public service-kanalerna beskylls för att agera språkrör för regeringen som leds av nationalkonservativa Lag och rättvisa som president Duda stöds av. Den 10 maj ska Polen välja ny president och Duda är en av kandidaterna. Regeringen menar att tillskottet behövs för att täcka upp minskade inkomster från radio- och tv-licensen. 

På ungerska statsägda medier behöver journalister ett särskilt tillstånd för att skriva om ämnen som Greta Thunberg, migration, EU och terrorism. Det skriver Politico som fått tillgång till interna dokument som ska ha cirkulerats under andra halvan av 2019.

Att bedriva oberoende journalistik i Central- och östeuropa blir allt svårare. Journalister hotas, riskerar åtal, fysiska attacker och svartmålning från politiker men även andra journalister. Den slutsatsen drar Reuters Institute for the Study of Journalism i en rapport.

Vänsterextrema gick till angrepp mot polis och journalister vid en demonstration i Leipzig på lördagskvällen, rapporterar tyska medier, enligt TT/SvD.

Efter nära tre år är Wikipedia inte längre förbjudet i Turkiet, enligt ett domstolsutslag, skriver TT/SvD. Turkiet var i sällskap med Kina det enda landet i världen som helt blockerat tillgången till det nätbaserade uppslagsverket. I förra månaden fastslog den turkiska konstitutionsdomstolen att myndigheternas avstängning bröt mot yttrandefriheten.

Den tidigare soldaten Miroslav Marček erkände på måndagen att han mördade den slovakiske grävande journalisten Ján Kuciak och dennes fästmö för närmare två år sedan, rapporterar Reuters. Dådet misstänks vara ett beställningsmord från bland annat affärsmannen Marian Kočner.

EU-parlamentet röstade på onsdagen för en uppmaning till Maltas socialdemokratiske premiärminister Joseph Muscat att avgå. Detta med anledning av att utredningen om mordet på journalisten Daphne Caruana Galizia indikerat att Muscat närstående personer varit inblandade. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för avgångsuppmaningen.

När polskan Olga Tokarczuk på tisdag tar emot Nobels litteraturpris ur den svenska kungens hand kommer Polens statskontrollerade tv-bolag TVP, sannolikt för att landets politiska ledning ogillar författaren, att inte att sända prisceremonin, uppger DN. 

Maltas socialdemokratiske premiärminister Joseph Muscat väntas inom kort meddela att han avgår, skriver Times of Malta. Flera honom närstående medarbetare misstänks för inblandning i mordet på den grävande journalisten Daphne Caruana Galizia 2017.

På Malta har en tjänsteman nära premiärminister Joseph Muscat avgått, rapporterar Ekot. Mannen har under morgonen förhörts av polis av allt att döma angående utredningen kring mordet på den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia för två år sen. Tjänstemannen misstänks ha band till den företagsledare som greps i förra veckan och som förekommer i den undersökning om korruption bland politiker och tjänstemän på Malta som journalisten höll på med när hon mördades.

Den man som misstänks ha agerat mellanhand i samband med mordet på Daphne Caruana Galizia kan benådas – om han avslöjar vem som egentligen ligger bakom bilbomben som dödade journalisten, rapporterar SVT. Det har gått drygt två år sedan den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia dödades i en bilbomb. Nyligen åtalades tre män för mordet och så sent som i torsdags greps ytterligare en man.

Det slovakiska parlamentets biträdande talman avgick på torsdagen på grund av sina kontakter med en affärsman som åtalats för att ha beordrat det uppmärksammade mordet på journalisten Ján Kuciak, skriver TT/SvD.

Dawit Isaaks bok Hopp delas ut till alla EU-parlamentariker. Boken har översatts till flera språk, vilket har möjliggjorts av crowdfunding, uppger Dagens Media. Journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan år 2001 utan rättegång. Han skrev, tillsammans med Mehari Abrahamn och Alazar Hagor, boken Hopp som gavs ut på svenska år 2010. Boken skrevs under 80-talet.

Den slovakiske affärsmannen Márian Kočner och tre andra åtalas för att ligga bakom mordet på den grävande journalisten Ján Kuciak i februari 2018, skriver Die Zeit.

Fem journalister från den oppositionella turkiska tidningen Cumhuriyet, som suttit fängslade, har släppts på fri fot. Beslutet fattades i en appellationsdomstol på torsdagen, uppger TT/SvD. Journalisterna dömdes i fjol till flera års fängelse för påstått stöd till terrorgrupper och till predikanten Fethullah Gülen, som anklagas för att ha legat bakom kuppförsöket 2016.

Den ryske journalisten Ilja Azar som arbetar för den oppositionella tidningen Novaja Gazeta har gripits i Moskva, skriver han på meddelandetjänsten Telegram, enligt TT/SvD. Han greps misstänkt för att ha hjälpt till att arrangera en demonstration, rapporterar den oberoende ryska nyhetsbyrån Interfax.

I Grekland ska premiärministern bli ytterst ansvarig för det statliga tv- och radiobolaget ERT. Det är en del av den nya regeringens reform av landets public service och organisationen Reportrar utan gränser är oroade för utvecklingen, rapporterar Ekot.

Den ryska polisen har lagt ner åtalet mot den kritiska ryska journalisten Ivan Golunov och han kommer nu att frisläppas från sin husarrest. Beskedet kom på tisdagskvällen, uppger Ekot. Att Golunov greps ledde till snabba och omfattande stödaktioner från framförallt andra journalister.

Tre av Rysslands största, viktigaste och mest ansedda tidningar gavs i morse ut med i det närmaste identiska förstasidor, uppger Ekot. Texten bestod av bara fyra ord, i största möjliga format: ”Jag/vi är Ivan Golunov”. Publiceringen var en kraftfull protest mot att den undersökande journalisten Ivan Golunov har fängslats, och riskerar 20 års fängelse, anklagad för narkotikabrott.

Den kända grävande journalisten Ivan Golunov som greps i torsdags har lagts in på sjukhus. Hans advokat misstänker att Golunov misshandlades av polisen och att myndigheterna planterat drogerna i journalistens hem för att kunna fängsla honom på längre tid. Journalistens anhängare tror att myndigheterna ville bestraffa Golunov för hans undersökande artiklar om korruption i den högsta ledningen i Moskva, rapporterar Yle.

Kampanjnätverket Avaaz avslöjar i en stor granskning att över 500 Facebookkonton sprider och delar falska nyheter och hatbudskap till miljontals människor i hela Europa.

Det sker trots att det amerikanska bolaget, infölr EU-valet, lovat att rensa bort konton som bryter mot dess riktlinjer. De misstänkt högerextrema sidorna uppges operera från Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, Polen och Spanien och sägs sprida allt ifrån vitmaktbudskap till förnekelse av Förintelsen.

Enligt The Guardian har Facebook plockat ned en del av kontona, men man utreder fortfarande hundratals konton som uppges ha 26 miljoner följare i Europa.

EU:s revisorer är kritiska till hur det EU-stöd som nyhetsföretaget Euronews får för att sända program om EU-frågor på olika språk används. Trots att stödet har fördelats sedan 1993 har de flesta EU-medborgare inte tillgång till kanalen, eftersom det inte sänds ut via alla nät och inte har något public service-uppdrag i någon medlemsstat, uppger Revisionsrätten i dag, tisdag. Mellan 2014 och 2018 uppgick bidraget till 24,5 miljoner euro per år.

Den polska ideella organisationen SIN som jobbar mot drogmissbruk bland unga stämmer Facebook efter att det amerikanska bolaget tagit bort organisationen från det sociala nätverket. Enligt SIN har Facebook brutit mot polska lagar om rätten till yttrandefrihet och försvårat organisationens arbete att nå ut till unga, rapporterar Euractiv.

EU-kommissionen överväger huruvida man ska inleda en granskning av det ungerska mediakonglomeratet KESMA som bildats på uppdrag av premiärminister Viktor Orbán och samlar hundratals regeringstrogna medier, rapporterar Politico/BruxInfo. Kommissionen vill utreda huruvida KESMA fått olagligt statsstöd.

Nya IRA har erkänt att organisationen är ansvarig för mordet på den 29-åriga journalisten Lyra McKee, som dog när hon blev skjuten i huvudet, i samband med att IRA-medlemmar drabbade samman med brittiska väpnade styrkor i Londonderry i torsdag. Polisen bekäftar på måndagen att en 57-årig kvinna gripits och kan ha koppling till händelsen, rapporterar The Telegraph. IRA kämpar för att brittiska Nordirland ska bli en del av Irland och motsätter sig Långfredagsavtalet om fred från 1998.

I Turkiet riskerar åtta anställda på tidningen Cumhuriyet att fängslas när som helst. De åtta kan inte längre överklaga sina fängelsestraff efter att ha dömts för att ha stöttat terrorgrupper, rapporterar Ekot. Några konkreta bevis har inte presenterats i domstolen och rättegången har avfärdats av både människorättsgrupper, journalistorganisationer och jurister som politisk.

Svenska Journalistförbundet, SJF,  är kritiskt till att en myndighet ska avgöra vad som är terrorisminnehåll i EU:s nya lagförslag om att sajter måste ta bort terrorpropaganda och anser att Sverige måste begära undantag för att värna tryck- och yttrandefriheten.

”Förslaget går ut på att myndigheterna ska kunna plocka bort information innan det är avgjort om den är brottslig eller inte… Det strider mot grundläggande principer i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen”, skriver SJF.

Förbundet påpekar att ansvarig utgivare suveränt bestämmer vad som ska och inte ska publiceras i grundlagsskyddade medier i Sverige.

Norge, Finland och Sverige är länderna med störst pressfrihet i världen, enligt World Press Freedom Index som publicerades av organisationen Reportrar utan gränser på torsdagen. Ungern, som 2006 var bland de tio bästa länderna i världen på pressfrihet fortsätter sin kräftgång och rasar från plats 73 till plats 87 näst sämst i EU där bottenplatsen intas av Bulgarien på plats 111 i sin tur det fjärde sämsta landet på pressfrihet i Europa efter Ryssland, Vitryssland och Azerbajdzjan i botten.

EU-parlamentet har i dag, tisdag, godkänt den slutliga överenskommelsen om skydd av visselblåsare, så att de som larmar om eventuella brott mot EU-lagar på sin arbetsplats ska slippa repressalier. I en majoritet av EU:s medlemsländer har det hitintills inte funnits något skydd av visselblåsare. Kritik har dock riktats mot att direktivet fastslår att visselblåsare bara i vissa situationer har rätt att vända sig till medierna.

Den förre soldaten Miroslav Marček har enligt TV Markíza erkänt mordet på den slovakiske journalisten Ján Kuciak och dennes fästmö för drygt ett år sedan. Den kontroversielle affärsmannen Marian Kočner misstänks ha beställt mordet. Journalisten Kuciak granskade bland annat kopplingar mellan den italienska maffian och personer i det socialdemokratiska regeringspartiet Smer.

Censur i form av listor på förbjudna ord och personer som inte får intervjuas – det har blivit vardag på nyhetsredaktionen på den polska public service-kanalen TVP sedan det högernationalistiska partiet Lag och rättvisa fick makten. Det berättar en journalist, anställd på TVP för SVT.

Turkiet har förvägrat tre tyska korrespondenter pressackreditering och gett dem tio dagar på sig att lämna landet, rapporterar BBC som menar att det är första gången det händer.

Ett år efter att den slovakiske journalisten Ján Kuciak, som undersökte kopplingar mellan organiserad brottslighet och politiker, och hans fästmö Martina Kušnírová sköts till döds i Slovakien planerar nu regeringen att införa nya tuffa medieregler. Bland annat riskerar journalister som inte låter politiker få replik på artiklar som dessa ogillar att bötfällas.

– Det är tvärtemot vad som borde göras, kommenterar Iveta Radičová, tidigare premiärminister och nu universitetsrektor i Bratislava, uppger Politico.

”Pressfriheten i Europa är nu mer ömtålig än vid någon tidpunkt sedan slutet av kalla kriget. Journalister står inför allt större hinder, fientlighet och våld när de utreder och rapporterar å allmänhetens vägnar”, heter det i Europarådets senaste rapport över pressfriheten i Europa. Man skriver att de som utför våldsdåd mot journalister regelbundet går fria och att rättsliga skydd för journalister stadigt har försvagats.

Ett nytt ryskt lagförslag kan ytterligare begränsa yttrandefriheten i landet, rapporterar Yle. Om Duman röstar igenom det kan medier som publicerar falska nyheter dömas till dryga böter, och enskilda personer kan bötfällas, till exempel för att ha gett spridning åt falska nyheter på sociala medier. 

– Det här blir ytterligare en ryggsäck som tynger medierna och den drabbar särskilt dem som hittills har vågat publicera material som är kritiskt mot makthavarna, säger Artjom Kozljok, ordförande i Medborgarorganisationen Roskomsvoboda.

Lagen innebär också att regler för webbsajter, som kan blockeras av övervakningsmyndigheten Roskomnadzor, skärps. Hundratusentals sajter blockeras redan.

Polis på Malta har identifierat flera personer som misstänks ha planerat mordet på den maltesiska grävande journalisten Daphne Caruana Galizia. Hon omkom den 16 oktober 2017 under tiden som hon utredde korruption bland landets makthavare, sedan hennes bil exploderat av en bilbomb.

Brottsutredare uppger för tidningen Times of Malta att flera personer med skilda motiv enats om att kontraktera de tre män som suttit häktade i elva månader och är misstänkta för att ha planterat och utlöst bomben.

Belgien, Nederländerna och Taiwan hamnar högst på internationella humanistunionen IHEU:s årliga sammanställning över tankefrihet i världen. Sverige hamnar på en delad elfte plats tillsammans med Estland och Uruguay.

Europadomstolen bekräftade på torsdagen enhälligt en österrikisk dom gällande en kvinna som år 2011 dömdes till böter för att under två seminarium ha kallat profeten Muhammed för pedofil. Kvinnan har hävdat att yttrandefriheten ger henne rätt att uttrycka sig så, något som flera domstolar i Österrike inte höll med om. De hänvisade istället till att det kränker religiösa personers känslor och riskerar den religiösa freden i Österrike. Europadomstolen anser att kvinnan inte var objektiv och heller inte gav någon historisk bakgrund. Läs domen här.

Omkring 130 000 tidigare offentliganställda i Turkiet har blivit massavskedade på godtyckliga grunder. Det uppger Amnesty international i en rapport, där man kritiserar att läkare, poliser, akademiker och andra anställda på senare år fått sparken efter att ha laddat ned en app eller varit medlemmar i en fackförening och därigenom anklagats för ”kopplingar till terrorgruppper”, enligt TT/GP.

Frankrikes president Emmanuel Macron är i luven med franska journalister sedan han meddelat att det traditionella pressrummet i det franska Elysée-palatset ska flyttas till andra mer moderna lokaler. Regeringskällor uppger dock för Reuters att det främsta syftet är att hindra personal i palatset från att läcka uppgifter till medierna.

Efter mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi insisterar EU:s utrikeschef Federica Mogherini ”på en grundlig, trovärdig och transparent utredning” där alla ansvariga ställs till svars.

Turkiet kan ha bevis för att den saudiske journalisten Jamal Khashoggi mördades och lemlästades inne på Saudiarabiens konsulter i Istanbul i förra veckan.

Enligt Washington Post har den turkiska regeringen uppgett för amerikanska tjänstemän att man har video-och ljudinspelningar som visar att det skedde ett sådant mord på tidningens korrespondent.

Bulgarisk polis har gripit en man misstänkt för inblandning i mordet på den bulgariska tv-journalisten Viktoria Marinova, som vid tidpunkten undersökte  korruption med EU-medel.

Om det har någon koppling till våldsdådet är oklart men landets polis har nu vid sidan av mordutredningen också öppnat en utredning kring misstänkt korruption med EU-stöd, rapporterar Euronews.

Sedan oppositionen krävt att Österrikes högerextrema inrikesminister Herbert Kickls ska lämna sin post sedan han i brev uppmanat landets polis att bara prata med vissa medier, intervenerade förbundskansler Sebastian Kurz på onsdagen att sade att inga medier ska exkluderas i Österrike, och att inskränkningar av pressfriheten är oacceptabla.

Österrikes inrikesminister Herbert Kickl från nationalistiska FPÖ har skickat ett hemligt brev till kommunikationscheferna vid landets polisdistrikt som varnar dem för att prata med vissa medier.

”Tyvärr ägnar, som alltid, vissa medier […] sig åt en väldigt ensidig och negativ rapportering om inrikesministeriet och polisen”, skriver Kickl som rekommenderar polisen att ”begränsa kommunikationen med dessa medier till lägsta (rättsligt sett) nivå”, uppger Der Standard en av landets ledande tidningar, som är en av medierna som omnämns i det läckta brevet. Istället uppmanar Kickl polisen att kommunicera fler sexualbrott till media.

Rainer Schüller, ställföreträdande chefredaktör på Der Standard, säger till tyska Süddeutsche Zeitung, att brevet visar på en ”mycket problematisk hantering av pressfriheten från Herbert Kickls ministerium”.

Medierna har hamnat i skottgluggen för den italienska regeringen. Luigi Di Maio, vice premiärminister, anser att dagstidningarna "förgiftar debatten”, skriver TT/SvD. Han hotar med att statligt ägda företag ska sluta annonsera för att på så vis minska dagspressens intäkter.

Ryssland har dömt den ukrainske journalisten Roman Susjtjenko till 12 års fängelse för spionage. Rättegången har hållits bakom stängda dörrar och har fått hård kritik av Ukraina, uppger SVT.

Miljardären George Soros stiftelse Open Society Foundations har beslutat att stänga sitt kontor i den ungerska huvudstaden Budapest och flytta det till Tyskland. Anledningen är vad stiftelsen beskriver som ett alltmer repressivt politiskt och juridiskt klimat i landet, skriver TT/GP.

– Det är ytterst viktigt med oberoende journalistik för att stater ska kunna hållas ansvariga och för att de demokratiska processerna ska kunna bevakas. Pressfrihet spelar en avgörande roll när det gäller att främja god samhällsstyrning, öppenhet och insyn och möjligheten att utkräva ansvar, sade EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande med anledning av Internationella dagen för pressfrihet den 3 maj.

Pressfriheten har till skillnad från i de flesta andra europeiska länder förbättrats i Sverige mellan 2013, då den nuvarande mätmetoden infördes, och 2018, enligt Reportrar utan gränser. Sverige har under perioden samtidigt klättrat från plats tio till plats två på världsrankingen över länder med störst pressfrihet. En avgörande förklaring till detta är även att pressfriheten i de närmaste konkurrenterna som Danmark, Finland och Island försämrats under samma period.

Tiotusentals ungrare gick på lördagen ut på gatorna i Ungerns huvudstad för att protestera mot regeringens kontroll över medierna som enligt kritiker hjälpte premiärminister Viktor Orbán till jordskredsseger i valet. Demonstrationen i Budapest var den andra massprotesten mot regeringen efter valet den 8 april, skriver TT/GP.

I Ryssland möter myndigheternas version av journalisten Maxim Borodins död stor skepticism. Borodins vän skriver att journalisten ringde honom och berättade om kamouflageklädda män utanför hans lägenhet före dödsfallet, skriver Yle.

En av Ungerns äldsta och största tidningar, Magyar Nemzet, stänger ned all sin verksamhet i morgon onsdag, rapporterar Reuters. Även radiostationen Lánchíd Rádió läggs ned. Båda ägs av oligarken Lajos Simiscka som tidigare varit allierad med premiärminister Viktor Orbán men som nu är en av hans skarpaste kritiker. Nedstängningarna motiveras med ekonomiska svårigheter, något som delvis beror på att regeringen inte längre annonserar i Simisckas medier.

EU-parlamentets rättighetsutskott röstade på tisdagen med siffrorna 44 mot 3 för en rapport som uppmanar medlemsländerna att bland annat skydda och främja fri och oberoende media, stödja public service och granskande journalistik. Rapporten som hela EU-parlamentet väntas rösta om i mitten av april, ska ses som en politisk åsiktsyttring.

Spaniens terrorlagstiftning används för att kväsa yttrandefriheten, enligt Amnesty. Under förra året dömdes 39 personer i landet för att ha glorifierat terrorism eller förnedrat terroristernas offer, enligt TT/SvD.

En expertgrupp tillsatt på uppdrag av EU-kommissionen har tagit fram en rad rekommendationer för att hantera fake news – falska nyheter med syfte att missleda läsare. Gruppen föreslår i sin rapport bland annat bättre mediekunskap för unga, mer stöd till kvalitetsjournalistik och att sociala medier bör redovisa hur de visar nyheter i sina flöden. Ingen skarp EU-lagstiftning väntas dock på området.

En delegation på sex EU-parlamentariker befinner sig i Slovakien med anledning av mordet på den slovakiske journalisten Ján Kuciak som bland annat granskade skattebedrägerier med misstänkta kopplingar till landets regering. Parlamentarikerna träffar bland andra journalister, organisationer, polis och politiker för att få större klarhet i vad som hänt.

Slovakiens president Andrej Kiska efterlyser en regeringsombildning eller nyval, efter det journalistmord som skakat landet. Syftet skulle vara att återupprätta allmänhetens förtroende, rapporterar TT/SVT.

Slovakiens kulturminister Marek Madaric avgår efter mordet på den slovakiske journalisten Ján Kuciak. Även Viliam Jasan, sekreterare i det nationella säkerhetsrådet och Maria Trosková, som arbetar i premiärministerns stab, har på justitieminister Lucia Zitnanskás begäran avgått efter mordet. De båda figurerade i en granskning Ján Kuciak publicerade strax före hans död, rapporterar Reuters/TT/GP.

Den slovakiska journalisten Ján Kuciak som mördades i helgen var på väg att släppa en granskning av korruption på hög politisk nivå, rapporterar SME/TT/GP. Det ska ha handlat om länkar mellan slovakiska politiker och italienska affärsmän med misstänkta band till den syditalienska maffian 'Ndrangheta.

Den tjugosjuårige slovakiske undersökande journalisten Ján Kuciak och hans partner sköts enligt polis ihjäl någon gång under slutet av förra veckan i familjehemmet några mil utanför huvudstaden Bratislava. Enligt polischefen Tibor Gašpar är motivet för mordet troligtvis kopplat till Kuciaks journalistiska arbete, skriver Český rozhlas.

Kuciak granskade bland annat skattebedrägerier kopplade till personer i nära det socialdemokratiska regeringspartiet Smer.

Den slovakiska regeringen har utlyst en belöning mot motsvarande närmare tio miljoner kronor för information som kan leda till att den eller de skyldiga grips.

Sedan årsskiftet har Tyskland en lag som ska sätta stopp för hatbudskap och fejknyheter på nätet. Den nya lagen är dock problematisk och anklagelser om censorers bristande kompetens hörs i debatten, skriver Yle.

I Finland har polisen gjort en uppmärksammad husrannsakan hos en journalist. Detta efter att landets största dagstidning Helsingin Sanomat publicerat delvis hemligstämplat underrättelsematerial, rapporterar Ekot.

I sin årsrapport pekar CPJ, Committee to Protect Journalists, ut Turkiet som det i land i världen som har fängslat flest journalister. Enligt CPJ rör det sig om 73 som sitter bakom galler. Andra organisationer redovisar dubbelt så höga siffror, skriver SvD.

Svenska massmedier som avslöjar nyheter som anses skada Sveriges försvars- och säkerhetspolitisk relationer till organisationer som EU, FN, Nato och OSSE ska kunna dömas för spioneri. Det nya brottet utlandsspionage föreslås i en statlig utredning som nu möter hård kritik, skriver DN. Om någon idag spionerar på en internationell organisation så täcks inte det av svensk lag. Utlandsspioneriutredningen är på remiss till 12 februari 2018.

Ryska parlamentet förbereder ett lagförslag som gör även ryska medier komma att kallas för utländska agenter. Som grund räcker det att ha gått kurser eller varit på konferenser utomlands. Förslaget hotar alla oberoende medier i Ryssland uppger Ekot.

Den franska satirtidningen Charlie Hebdo har mottagit nya dödshot. Tidningen har publicerat en satirteckning av en muslimsk teolog och professor som anklagas för våldtäkt i sviterna av #metoo-kampanjen, skriver SvD.

Årets Sacharovpris, som delas ut av EU-parlamentet för tankefrihet, går till den demokratiska oppositionen i Venezuela. Den fängslade svenskeritreanske journalisten Dawit Isaak som var en av tre nominerade blev för andra gången  utan pris. 2009 nominerades han för första gången.

Europaparlamentets talman Antonio Tajani förväntar sig att myndigheterna på Malta gör sitt yttersta för att lösa mordet på journalisten Daphne Caruana Galizia

– Alla spår måste följas upp. Jag anser att även Europol måste delta som en del av en internationell utredning där alla polismyndigheter kan samarbeta för att ställa de ansvariga inför rätta, sade Tajani, enligt TT/GP.

EU-parlamentet uppmanade på tisdagen EU-kommissionen att lägga fram ett förslag om att skydda visselblåsare. Ledamöterna vill bland annat att visselblåsare ska skyddas mot vedergällning och får rättsligt och finansiellt stöd. Det är upp till EU-kommissionen att avgöra huruvida det kommer ett lagförslag.

Den kända maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia som mördades i förra veckan hedrades på tisdagen med en tyst minut i Europaparlamentet.

– Hon publicerade mer än 20 000 artiklar som fördömde missbruk av makt, korruption och regeringars brister. Liksom varje sann journalist var hon en väktare, en soldat vid fronten som försvarade våra värderingar, sade Antonio Tajani, Europaparlamentets talman inför ett fullsatt plenum. Parlamentet har som en gest beslutat att uppkalla sitt pressrum i Strasbourg efter henne.

Tjeckiens president Miloš Zeman har tidigare kallat journalister ”gödsel” och ”hyenor”. Vid en presskonferens i fredags gick han ett steg längre, då han viftade med en låtsasversion av en automatkarbin med inskriptionen ”För journalister”, rapporterar The Independent/SVT.

Tatjana Felgengauer, den biträdande chefredaktören för Rysslands största obundna nyhetsradiokanal Moskvas eko, har knivhuggits av en besökare på sitt jobb, skriver Yle. Skadorna är inte livshotande och den misstänkte gäringsmannen greps på plats. Flera journalister vid Moskvas eko har tidigare utsatts för mordhot eller attacker.

En miljon euro, motsvarande 9,6 miljoner kronor, erbjuder Maltas regering till den som kommer med information som leder till att den ansvarige för mordet på journalisten Daphne Caruana Galizia ställs inför rätta. Men hennes söner ställer sig inte bakom uppmaningen. Det skriver SvD.

Journalisten Daphne Caruana Galizia, som bland annat avslöjat flera stora korruptionsfall på Malta och kontroversiella turer kring den förra maltesiske EU-kommissionären John Dalli, dödades på måndagen i en bilbomb, skriver Malta Today.

Den svensk-turkiska journalisten Hamza Yalcin släpps fri i väntan på slutgiltigt beslut om han ska utlämnas till Turkiet eller inte, uppger domstol i Madrid, rapporterar Ekot.

Storbritannien, Frankrike och Italien har enats om att hänga ut nätföretag som Facebook och Google som inte gör tillräckligt för att blockera extremistiskt innehåll, skriver Financial Times.

Att lagstifta om att den grundlagsskyddade yttrandefriheten väger tyngre än integritetsskyddet i EUs dataskyddsförordning kan strida mot EU-rätten. Det skriver Datainspektionen i ett kritiskt remissvar till dataskyddsutredningen, skriver Publikt.

Polens kulturminister Piotr Gliński anser att makten över privata medier är för koncentrerad hos vissa stora koncerner och vill minska de marknadsandelar som ett företag kan ha. Medieprofessorn Wiesław Godzic kallar föreslaget en attack på yttrande friheten, uppger Polskie Radio.

Flera Europaparlamentariker kräver att den svenske författaren och journalisten Hamza Yalcin, som tidigare i augusti på Turkiets begäran greps under en semester i Spanien, ska släppas och att EU agerar.

– Jag kräver svar av EU-kommissionen kring vilka åtgärder de vidtar för att säkerställa att alla svenska medborgare, Erdoğan-kritiker eller inte, ska kunna resa fritt inom Europa utan att riskera att gripas på Turkiets begäran för att de använt sin yttrandefrihet. Jag vill också veta på vilket sätt EU-kommissionen kommer att medverka till att svenske Yalcin släpps, sade Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) i ett uttalande. Kommissionen som nu har tre veckor på sig att svara.

Estland, som är EU:s ordförandeland fram till årsskiftet, har meddelat att det har nekat mediaackreditering för tre personer från ryska statliga nyhetsbyrån Rossija Segodnja inför EU-utrikesministermötet i Tallinn 7 september, skriver EUobserver. "Estland förbehåller sig rätten att inte ackreditera … sådana kanaler vars redaktioner inte är oberoende, som inte följer god journalistisk praxis" heter det i ett uttalande från ordförandelandet till tidningen.

Spanien har på Turkiets begäran sedan flera veckor tillbaka häktat den svenske författaren Hamza Yalçin och gripit den tyske författaren Doğan Akhanlı, båda med turkiskt ursprung och är kända kritiker av missförhållanden i Turkiet. Medan svensken är fortsatt häktad är tysken på fri fot i Spanien i väntan domstolens eventuella utlämningsbeslut. Även om de turkiska terroristanklagelserna skulle visa sig helt sakna grund, kan det dröja månader eller över ett år innan det spanska rättsmaskineriet är klart med sin utredning enligt Politico.

EU-parlamentet uppmanade på torsdagen Eritrea att frige den fängslade svenske journalisten Dawit Isaak. Ledamöterna beklagade samtidigt att EU 2015 förlänge sitt biståndsprogram för Eritrea utan tillräckliga motkrav.

Med anledning av Internationella dagen för pressfrihet fördömer EU:s utrikeschef Federica Mogherini det ökande antalet hot och övergrepp mot journalister. Hon betonar vikten att “stödja en oberoende och etisk kvalitetsjournalistik ... vilken är själva basen för en deltagandedemokrati och är ett verktyg för att ställa regeringarna till svars för deras handlingar”.

Ett dussintal spanska journalister har klagat hos Madrids pressförening på att vänsterpartiet Podemos trakasserar dem varje gång de skriver kritiska artiklar om partiet, skriver El País. Pressföreningen uppmanar Podemos att ”en gång för alla sluta med den systematiska kampanjen med person- och näthot” mot journalister.

Den tyske journalisten Deniz Yücel vid tidningen Die Welt har häktades igår kväll i Istanbul. Han anklagas bland annat för att ha spridit propaganda för en terrororganisation, rapporterar Ekot. Enligt hans arbetsgivare, tidningen Die Welt, har Yücel, liksom andra journalister, rapporterat om avslöjanden som läckt ut efter att energiministerns e-postkonto hackats. Energiministern är också svärson till Turkiets president Erdogan.

Tysklands underrättelsetjänst BND ska under flera år ha spionerat på journalister från bland annat BBC, The New York Times och Reuters, enligt uppgifter i Der Spiegel.

Organisationen Reportrar utan gränser uppmanar EU-kommissionen att agera för polska journalister, rapporterar Ouest France. Landet har tappat 29 placeringar på organisationens lista över pressfrihet.

EU-kommissionen beslutade på fredagen att den litauiska radio- och tv-myndigheten inte brutit mot EU-lag när den stängde av utsändningar från den ryskspråkiga kanalen RTR Planeta som sänds från Sverige. Litauen har enligt kommissionen visat att det finns ”uppenbara, allvarliga och grova överträdelser” mot förbudet mot hets mot folkgrupp i kanalens program.

Det franska presidentvalet verkar bli en rysare – även för Ryssland – som hoppas på en Putinvänlig president. Ryska medier försöker nu svartmåla mittenkandidaten Emmanuel Macron, skriver SvD.

När en reporter skulle ställa en fråga till Marine Le Pen om anklagelserna mot henne om svinn med EU-pengar, så hann han inte avsluta sin mening förrän han slängdes ut av en vägg av hotfulla vakter, skriver SvD.

Polens högsta domstol slog på tisdagen fast att delar av en ny kontroversiell medialag strider mot författningen, rapporterar Polskie Radio. Lagen har av Reportrar utan gränser beskrivits ”ge regeringen full kontroll över public service-bolag”.

I dag fredag för 250 år sedan avskaffade Sverige som första land i världen i en grundlag regeln att alla böcker som trycktes skulle förhandsgranskas av staten. Därmed avskaffades censuren i de flesta fall utom i religiösa frågor. Samtidigt infördes offentlighetsprincipen som bland annat betydde att de tidigare hemliga mötesprotokollen och andra handlingar från riksdagen blev offentliga och kunde begäras ut och publiceras, vilket också skedde.

I Finland får statsminister Juha Sipilä hård kritik för sitt agerande gentemot medierna, enligt Ekot. Statsministern anklagas för att ha försökt tysta public servicebolaget YLE:s rapportering om en möjlig politisk jävssituation. Tidskriften Suomen Kuvalehti har avslöjat att chefer på public servicebolaget YLE under veckoslutet ska ha förbjudit sina redaktörer och programmakare att ytterligare rapportera om Sipiläs möjliga jävssituation. Och detta sedan statsministern själv hört av sig och anklagat redaktionen för att rapportera tendentiöst.

Pressfrihetsorganisationen ECPMF ber i ett brev till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan om ett möte. De oroas för den allt svårare situationen för journalister i landet. Enligt resolutionen har åtminstone närmare hundra journalister anhållits och 165 medier stängts ned sedan statskuppen i juli. De ber även Erdoğan att frige de journalister som fängslats ”för att ha nyttjat sin yttrandefrihet”. ■

I Turkiet har chefredaktören för oppositionstidningen Cumhuriyet gripits, enligt flera turkiska medier. Samtidigt har andra chefer och redaktionspersonal fått sina hem genomsökta. Polisen ska också ha genomfört husrannsakan hos flera tongivande skribenter och chefer på tidningen, som är Turkiets största oppositionella dagstidning, rapporterar Ekot. >>>

EU-parlamentarikerna röstade på torsdagen för en viljeyttring mot att de turkiska myndigheterna ska släppa journalister som hålls utan bevis. Enligt resolutionen har åtminstone 99 journalister fängslats, 330 presslegitimationer dragits in och 100 medier stängts ned sedan statskuppen i juli. ■

Tusentals ungrare demonstrerade på söndagen för pressfrihet efter förra veckans besked om att den regeringskritiska tidningen Népszabadság stoppade all utgivning, enligt SVT. >>>

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har överklagat beslutet om att lägga ned utredningen mot den tyske komikern Jan Böhmermann, som i en tv-sändning hånade presidenten i grova ordalag, enligt SVT. >>>

Ett par tusen demonstrerade i går kväll i Budapest mot den plötsliga nedläggningen av en av landets största tidningar, Népszabadság. Ägarna anger ekonomiska skäl men i Ungern misstänker många att nedläggningen snarare har att göra med tidningens avslöjanden om korruption högt upp i makteliten, rapporterar Ekot. EU-kommissionen uttryckte på måndagen "stor oro" för nedstängningen. >>>

Den europeiska satellit-tv-operatören Eutelsat har tagit bort kurdiska tv-kanalen Med-Nûçe efter påtryckningar från Turkiet, skriver SVT. >>>

Turkisk polis gjorde på tisdagen en razzia mot en prokurdisk tv-kanal i Istanbul och bröt alla livesändningar, enligt SvD. >>>

Den ryska regimen har journalistiken i ett allt fastare grepp, vilket betyder att fler och fler ryska journalister sitter löst och söker sig till andra jobb. På fem år har 12 nyhetsredaktioner försvunnit, minskat, eller sett nyckelpersoner försvinna, rapporterar till exempel den oberoende nyhetssajten Medusa som är verksam från Lettland. >>>

Över en månad har gått sedan den svensk-turkmenske journalisten Cary Annamuradov greps på flygplatsen i Minsk. Vitryssland ska nu besluta om han ska utlämnas till Turkmenistan, ett land ökänt för sin bristande pressfrihet, rapporterar DN. >>>

Det har gått en vecka sedan den prokurdiska vänstertidningen Özgür Gündem stängdes ned efter ett domstolsbeslut. I samband med det greps en av tidningens kolumnister och en av Turkiets främsta författare Asli Erdogan. Igår samlades flera av Turkiets kända författare och människorättsaktivister  utanför kvinnofängelset i Bakirköy för att kräva Asli Erdogas frigivning, rapporterar Kulturnytt. >>>

Turkiska myndigheter beordrade under onsdagen stängning av ytterligare ett stort antal medier, med hänvisning till statskuppsförsöket den 15 juli då fraktioner ur militären misslyckades med att störta regeringen, enligt Ekot. >>>

Turkiska myndigheter har utfärdat en arresteringsorder mot 42 journalister, rapporterar den privata tv-kanalen NTV. En av dem som står på listan är den kände kommentatorn och tidigare politikern Nazli Ilicak, rapporterar SVT. >>>

Journalistorganisation API i Bryssel protesterar mot att EU:s nuvarande ordförandeland Slovakien inte tillåter sista-minutenackreditering till ministermöten i landet. Vissa journalister har även nekats tillträde till ett presscenter i Bratislava. ”Detta har aldrig hänt förut”, heter det i ett uttalande från API. ■

Turkisk polis har gripit organisationen Reportrar utan gränsers (RSF) representant i landet. Erol Önderoglu anklagas för ”terroristpropaganda”. Ytterligare en journalist och en människorättsaktivist greps i vad som är det senaste tillslaget mot turkiska medier.

Experter från Europarådet räknar upp fyra saker de vill se ändrade i en ny medielag som håller på att tas fram i Polen. Den polska regeringen välkomnar rekommendationerna.

Stiftelsen Expo har tilldelats Europeiska medborgarpriset för arbete att värna demokrati och yttrandefrihet mot rasism, antisemitism och främlingsfientlighet i det svenska samhället. Det Europeiska medborgarpriset har delats ut sedan 2008 till medborgare eller organisationer som bland annat har bidragit till att främja ömsesidig förståelse och närmare integration mellan EU-invånare. ■

Journalisten Khadija Ismayilova som bidrog till avslöjandet av Telias mutaffärer i Azerbajdzjan har frigivits, uppger nyhetsbyråer.

I dag på världspressfrihetsdagen tilldelas journalisten Khadija Ismajlova ännu ett pressfrihetspris som hon inte kan ta emot.

Sverige rankas tillsammans med Finland, Belgien och Nederländerna högst i EU på tankesmedjan Freedom House årliga lista över pressfriheten i världen. Av EU-länderna ligger Grekland sämst till.

En nederländsk journalist har gripits i sitt hem i den turkiska semesterorten Kusadasi sedan hon twittrat kritiska kommentarer om president Recep Tayyip Erdogan.

Rysk censur efter kinesisk modell – och straff mot den som ifrågasätter legitimiteten av Krims folkomröstning som ledde till att halvön annekterades av Ryssland. Det kan bli verklighet i Ryssland om ordföranden i Rysslands undersökningskommitté får som han vill.

Den tyske utrikesministerns statssekreterare Markus Ederer har meddelat sin turkiske motsvarighet att yttrandefriheten inte är förhandlingsbar. Detta efter att Turkiet klagat på en tysk satirsång om den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kritiserar Turkiet som kallat upp den tyske ambassadören efter att tysk TV sänt en musikvideo som driver med president Recep Tayyip Erdogan. – Ordförande Juncker uppskattar inte att den tyske ambassadören kallas in på grund av en satirisk sång. Han anser att detta för Turkiet längre från EU. Detta agerande verkar inte ligga linje med yttrandefriheten, säger EU-kommissionens talesperson Mina Andreeva på onsdagen.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan riktade på lördagen kritik mot de diplomater som bevistade rättegången mot två turkiska journalister. De två står åtalas för spioneri och att ha avslöjat statshemligheter när de skrev om att Turkiet bidragit med vapen till konflikten Syrien.

En domstol i Ankara vill nu kunna blockera Facebook och Twitter i landet. Detta med anledning av att bilder från söndagens dåd spridits på sociala medier.

– Onsdagens attack mot Sveriges radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren, tre andra journalister samt människorättsaktivister i ryska Ingusjien är djupt chockerande. Vi förutsätter att ryska myndigheter gör allt som står i deras makt för att gripa och lagföra förövarna och kommer att följa det rättsliga efterspelet nära, säger utrikesminister Margot Wallström (S). ■

EU-parlamentet kräver att Eritrea ska släppa den svenske journalisten Dawit Isaak och andra politiska fångar.

Turkiska myndigheter har tagit kontroll också över nyhetsbyrån Cihan. Nyhetsbyrån tillhör samma mediekoncern som dagstidningen Zaman som konfiskerades under helgen.

Efter att polis i fredags gjort en razzia mot den största turkiska tidningen Zaman har den publicerat två regeringsvänliga artiklar.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att han varken respekterar eller accepterar författningsdomstolens beslut att gripandet av två journalister, som anklagats för spionage, inneburit en kränkning av deras rättigheter.

De två turkiska journalisterna som anklagats för att ha avslöjat statshemligheter släpps på fri fot efter att landets författningsdomstol åberopat pressfriheten.

Två av Turkiets främsta journalister riskerar livstids fängelse för att ha avslöjat hemliga vapenaffärer med Syrien.

Tiotusentals demonstranter samlades i flera polska städer under lördagen för att visa missnöje över Polens nya medielagar.

Polens president Andrzej Duda har undertecknat en hårt kritiserad ny lag som innebär att finansministern både ska utse och även kunna sparka chefer på de statliga radio- och TV-företagen.

I Polen vädjar journalister till omvärlden om att uppmärksamma de politiska förändringar som pågår i landet. Det är både regeringens planer på nya medielagar och ökat våld och hot mot journalister som oroar.

Två framstående turkiska journalister står åtalade för att ha rapporterat att landets underrättelsetjänst skickat vapen till islamistrebeller i Syrien.

En rad VD:ar för stora medieföretag manar svenska politiker att agera mot ett förslag till EU-direktiv, som bland annat syftar till att förhindra industrispionage och skydda affärshemligheter. Risken är att möjligheterna till undersökande journalistik begränsas.

I samband med att landet går mot nyval flaggar globala medieobservatörer för att pressfriheten är under allvarligt hot.

Stämningen hårdnar för oberoende ryska röster och propagandan ökar, berättar journalisten Alexandra Garmazjapova.