Inget stöd för lösning på Cypernfrågan
19 mars 2010 | Europeiska opinioner.Grekcyprioter motsätter sig förslag på roterande presidentskap mellan turk- och grekcyprioter. Konservativa Torypartiet leder över Labour i det stundande brittiska valet. Läs mer i veckans europeiska opinioner.
Grekcyprioter vill inte ha roterande presidentskap på ön
På den delade ön Cypern har fredsförhandlingarna kommit igång igen. Men 59 procent av grekcyprioterna ställer sig negativa att ön skulle införa ett roterande presidentskap. Bara 15 procent är för förslaget.
I februari 2008 vann Dimitris Christofias presidentvalet i den grekiska, södra delen av ön med löfte om att inleda fredsförhandlingar med den turkcypriotiska sidans ledare Mehmet Talat. De båda vänsterledarna har inga band till nationalister i Grekland och Turkiet. I september 2009 presenterade Christofias ett förslag som skulle innebära att ön skulle ha ett roterande president- och vice presidentskap. Både den turkiska och grekiska delen skulle rösta i ett sådant val.
Sedan Turkiet 1974 ockuperade den norra delen av Cypern har läget varit spänt mellan grek- och turkcyprioter.
Mätning:17–24 februari 2010, 800 grekcyprioter intervjuades. Felmarginalen låg på 4 procent. Källa: Symmetron Market Research / Kathimerini.
Konservativa störst i Storbritannien
Med två–tre månader kvar till det brittiska parlamentsvalet leder det konservativa Torypartiet med 39 procent enligt en nylig undersökning. Sittande socialdemokratiska Labour får 26 procent och med 21 procent av britternas stöd blir Liberaldemokraterna tredje största parti.
Sedan tidigare mätningar har det bara skett marginella förändringar. Alla de tre största partierna har gått fram med en procentenhet enligt mätningar från 10 februari. Övriga partier har backat.
I Storbritannien har premiärministern rätt att lägga valet när som helst under sin fem år långa mandatperiod. De flesta bedömare spår dock att valet kommer att hållas den 6 maj.
Mätning: 15–16 mars 2010, 2003 britter tillfrågades online. Felmarginalen låg på 2,2 procent Källa: Angus Reid Public Opinion.
Rumäner är inte nöjda med regering
77 procent av befolkningen i Rumänien anser att landet är på väg åt fel håll. 64 procent tror inte den sittande borgerliga regeringen kan ta landet ur den ekonomiska krisen.
Under finanskrisen tvingades Rumänien ta lån på runt 200 miljarder kronor. Vänster-högerregeringen utsattes för skarp kritik och i oktober 2009 lämnade Socialdemokraterna regeringen efter att ha anklagat president Traian Băsescu för att lägga en "politisk kris till en ekonomisk kris". Kvarvarande statsminister Emil Boc och hans borgerliga regering fälldes senare i en misstroendeomröstning.
Nästa parlamentsval är planerat att hållas i november 2012.
Mätning: 4–14 februari 2010, 3000 rumäner intervjuades. Felmarginalen låg på 1,8 procent. Källa: CURS.
Nyvalde kroatiske presidenten får starkt stöd
Den socialdemokratiske presidenten i Kroatien, Ivo Josipović, får stöd från 68 procent av kroaterna. I januari valdes han till president efter att i en andra valomgång ha fått 60 procent av rösterna.
Josipović lovade under valkampanjen att bekämpa korruption och leda landet mot ett EU-medlemskap. I Kroatien är presidenten överbefälhavare och övervakar utrikesfrågor och underrättelsetjänsten.
Mätning: Februari 2010, 1000 kroater intervjuades. Ingen felmarginal anges Källa: Gfk.
Opinionsmätningar som vi återger här är bara några av många som publiceras varje vecka i Europa. Undersökningar kan visa olika resultat även om de sägs mäta samma sak. Opinionsundersökningarna sammanställs av Angus Reid Consultants.
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900
Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet.
Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr.
Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.