Medborgarinflytande kan bli ett fiasko

Publicerad 4 may 2010
kl 11:19
Uppdaterad 4 may 2010
kl 12:39
De närmaste månaderna avgörs vilka EU-regler som ska gälla för medborgarinitiativet.
De närmaste månaderna avgörs vilka EU-regler som ska gälla för medborgarinitiativet.Foto: Pieter Musterd / Flickr.com

Krav på medborgarna

Medborgare som vill delta i en EU-namninsamling ska lämna följande uppgifter:
• För och efternamn
• Gatuadress
• Födelseort
• Nationalitet
• Nummer på Id-kort, pass eller personnummer.

Regler för namninsamling

• Före start ska insamlingen godkännas och registreras av EU-kommissionen.
• Namninsamlingen får inte strida mot EU:s värderingar.
• När 300 000 personer från minst tre medlemsländer skrivit under ska EU-kommissionen kolla så att namninsamlingen fyller vissa formella krav.
• Insamlingen måste få ihop en miljon namn från minst en tredjedel av EU-länderna inom ett år.

 

Det långtgående kraven för att godkänna namninsamlingar i EU kan motverka sitt syfte. Det säger statsvetaren Hans Agne.

En av nyheterna i Lissabonfördraget är att människor ska kunna påverka lagstiftningen i EU genom namninsamlingar, så kallade medborgarinitiativ. Om en miljon medborgare kräver att EU-kommissionen ska ta upp en viss fråga måste kommissionen ta ställning till det.

Som Europaportalen tidigare rapporterat vill den svenska regeringen se vissa förändringar av det föreslagna regelverket. Däremot har inget land i ministerrådet reagerat mot den tämligen långtgående kontrollen av medborgarna som skriver under.

Statsvetare Hans Agne på Stockholms universitet och Utrikespolitiska Institutet varnar för att allt för långtgående kontroller kan bli ett hinder för medborgarinflytandet.
– Det är problematiskt att man måste legitimera sig för att kunna uttrycka sin åsikt och än mer problematiskt är det om man behöver göra det på ett sätt som uppenbarligen syftar till att registrera personen i fråga. Om det viktigaste är att garantera att ingen medborgare får mer inflytande än någon annan då kan man lägga av med allt medborgarengagemang.

I EU-kommissionens förslag krävs att den som deltar i en namninsamling ska ange sin gatuadress, födelseort och nationalitet. Vidare krävs att personen legitimerar sig och anger antingen numret på sin legitimation eller pass eller sitt personnummer. Dessa uppgifter ska sedan användas av medlemsländerna för att kontrollera att personen är behörig.

Men hur ska EU försäkra sig om att få korrekta namninsamlingar?
– Man måste komma ihåg att detta inte handlar om en beslutande folkomröstning utan om att framlägga ett initiativ till EU-kommissionen. Det är bara destruktivt att försöka hålla tillbaka folkopinionen genom omfattande kontroller. Att använda dessa hårda grepp med krav på adress och personnummer är till för dem som helst vill att den europeiska politiken ska hållas på armlängds avstånd från medborgarna, säger Hans Agne.

 

Kommentarer

Genom att skicka kommentaren godkänner du Europaportalens regler.
Erik Johansson
4 may 2010
kl 16:15

"Namninsamlingen får inte strida mot EU:s värderingar", tycker EU-kommissionen. Det betyder att EU-kommissionen bara kommer att släppa fram förslag om ökad inblandning. Egentligen är det bra att EU visar sitt auktoritära ansikte igen....

Slasher
5 may 2010
kl 16:46

Fast det kändes ändå lite som en lite underlig ide. Ska 1 Milj invånare lägga in sin röst om att något bör tas upp när det är vi som har röstat dit parlamentet... Vill man ett en sak tas upp så bör de folkvalda veta om det och driva frågan. Det är väl deras f*rbannade jobb? Sen att parlamentet och kommissionen verkar jobba emot varandra är ju ett misslyckande för EUs demokrati. Det borde väl snarare vara så att parlamentet röstar fram förslag som det är kommissionens uppgift att utföra, precis som riksdagen och regeringen borde förhålla sig. Piskan Reinfeldt har förvisso en annan åsikt.

Erik Johansson
7 may 2010
kl 15:39

Håller med Slasher om att "medborgarinitiativet" känns underligt. Å andra sidan vill EU-kommissionen inte släppa sitt initiativmonopol. "Risken" ur EU:s synvinkel är att folket får påverka politiken på riktigt. Jämför vad Jacques Santer sade om EMU 1998: " -- Också folket måste lära sig att tycka om den egna valutan. -- "

Nyheter från förstasidan

Euroländernas finansministrar ska försöka komma överens om ett nytt krislån till Grekland.
Europeiska unionens råd

Finansministrar blixtinkallas för att rädda Grekland

BRYSSEL » 15 miljarder saknas. I nästa vecka hoppas man komma överens om ett nytt grekiskt krislån. Men fortfarande finns många hinder.

Nu måste Lena Ek skärpa klimatmålen

Jens Holm (V) » Överraskande klimatrapport. EU-kommissionens färska analys visar att skärpta klimatmål är mycket billigare än vad man tidigare trott.

Skapa en europeisk energigemenskap

Jacques Delors och Staffan Nilsson » Bekämpa energifattigdomen. Det behövs en diskussion om hur Europa ska klara energiförsörjningen. I dag kan inget EU-land klara det på egen hand.

Rysk EU-gas sinar

BRYSSEL » EU väl förberett. Nio EU-länder rapporterar en leveransminskning av rysk gas. Ryssland skyller på Ukraina. EU på kölden.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i riksdagens talarstol.
Anders Selnes

Allt fler EU-lagar ogillas av riksdagen

BRYSSEL » “Sker per automatik” . Sverige är ett av de länderna i EU som klagar mest på att EU-kommissionen lägger sig i nationella frågor.

IMF-topp oroas för grekisk recession

BRYSSEL » Lönerna för höga. Grekland har kommit en bra bit på vägen men har fortfarande mycket att göra, menar Poul Thomsen chefsförhandlare för Internationella valutafonden, IMF.
EU-parlamentet säger ja till gemensam skattebas för företagen, det bör Sverige stödja skriver EU-parlamentariker Olle Schmidt.
MittEuropa

Sverige bör driva gemensam bolagsskattebas

Olle Schmidt (FP) » EU-parlamentet positivt . Skattetekniskt krångel får inte vara en ursäkt för att hindra en nödvändig reform som kan skapa tillväxt och jobb. —> RÖSTA: Ska EU införa gemensam bolagsskattebas?
Statsminister Fredrik Reinfeldt försvarade finanspakten vid onsdagens riksdagsdebatt.
Anders Selnes

Reinfeldt och Ohly i strid om finanspakt

STOCKHOLM » Riksdagsjakt efter finanspaktens kärna: Stenhård nedskärningspolitik eller sund budgetpolitik.

Uppskjutna val i ett Rumänien på glid

BRYSSEL » Parlamentet förbigås . Röster höjs för att demokratin i Rumänien är trängd. – Vi moderniserar landet, menar regeringen.
Angela Merkel samspråkar med Storbritanniens David Cameron och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Europeiska Unionens råd

Finanspakten en tysk framgång

BRYSSEL » Skeptiskt Tjeckien öppet för framtida deltagande. Med nästan alla EU-länder med på båten anses finanspakten vara en seger för Tyskland och landets krav på budgetdisciplin i euroländerna.

Efter finanspakten krävs en kraftfull offensiv

Göran Färm (S) och Olle Ludvigsson (S) » Pakten blev bättre efter kritik. Framtida kriser klaras bättre med nya EU-pakten. Men nu behövs en europeisk tillväxtpolitik.

Ekonom: Dåligt IMF-lån – bra på sikt

BRYSSEL/STOCKHOLM » ”Måste se bortom procenttecknen” . Det miljardlån Sverige lovat IMF kan ge dåligt klirr i statskassan. Men kan på sikt gynna svensk ekonomi, menar Robert Bergqvist, bankekonom.
Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy hälsar den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt (M) välkommen.
Europeiska Unionens råd

Sverige går med i finanspakten

BRYSSEL » Svenskt nej till EU-uttalande. Regeringen och Socialdemokraterna fick genom sina krav – Sverige blir nu ett av 25 EU-länder i finanspakten. Läs avtalet.
Ekonomiska politiken fortsätter regering och riksdag att bestämma över skriver Gustav Blixt (M).
Debatt

Jonas Sjöstedt har fel om finanspakt

Gustav Blix (M) » Sverige kan vinna inflytande. Pakten begränsar inte vår ekonomiska politik. Regeringen har fått gehör för flera svenska ståndpunkter.
<default>

EU-förespråkare föreslås till ny S-ledare

STOCKHOLM » Kan påverka svensk EU-politik. Fackförbundet IF Metalls ordförande Stefan Löfven föreslås till ny ordförande för Socialdemokraterna.

Merkel misstror grekisk skuldsanering

BRYSSEL » Avvisar dubbla krisfonder . Allt fler politiker ifrågasätter om Grekland klarar sig ur skuldkrisen.

EU värnar rätten att bli glömd

BRYSSEL » Tvingar Google och Facebook. Det ska bli lättare för medborgare att få bort sina personuppgifter från sociala nätverk, banker och sökmotorer. – Ett vettigt förslag, säger Christian Engström (PP).

Turkiet hotar Frankrike med repressalier

BRYSSEL » “Rasistiskt och diskriminerande”. Turkiet har på flera fronter markerat sitt missnöje med den nyklubbade franska lagen som förbjuder förnekandet av det armeniska folkmordet. —> RÖSTA: Är det franska beslutet rätt?

Inför euron när Sverige är redo

Schmidt, Wikström och Paulsen (FP) » Vi tror på EU-projektet. Europa kommer inte att falla och Folkpartiet kommer inte att vända vare sig väljare eller kärnprinciper ryggen. —> RÖSTA: Ska Sverige gå med i euron?
Den svenske finansministern Anders Borg (M) menar att det finns en stor förståelse för de svenska kraven.
Fredrik Haglund

Borg: Svenska framsteg med finanspakten

BRYSSEL » Krisfonden klar. EU:s finansministrar brottas med frågan att icke-euroländerna vill kunna gå med i finanspakten utan bindande krav. —> RÖSTA: Ska Sverige gå med i finanspakten?
Pedro Passos Coelho, Portugals premiärminister, samtalar med IMF-chefen Christine Lagarde. Arkivbild.

Portugal och Ungern på fallrepet

BRYSSEL » Har ett år på sig. Samtidigt som kommissionen hotar Ungern med indragning av EU-bidrag på grund av statsfinansiell misskötsel kommer signaler att Portugal behöver ytterligare ett krislån.

Framtiden skrämmer spanjorerna

Margareta Strandman Dahlberg » Naturligt PSOE fick gå. Med allvarliga ansikten drar den nya spanska regeringen in på allt och vad värre är; forskningen får 30 procent mindre i anslag.
Finansministrarna Maria Fekter (Österrike), Evangelos Venizelos (Grekland) och Jutta Urpilainen (Finland). Arkivbild.

Grekland pressas på hög ränta

BRYSSEL » Finanspakten närmar sig fullbordan . Det grekiska skulddramat och finanspaktens utformning står överst på dagordningen för euroländernas finansministrar vid dagens möte i Bryssel.
Kroatien är på väg att bli EU:s 28:e medlem.

Kroater sade ja till EU

BRYSSEL » Lågt valdeltagande . Trots stora ekonomiska svårigheter både i EU och på hemmaplan röstade kroaterna på söndagen för att gå med i unionen.
<default>
MittEuropa

Ingen snabb lösning i Kosovofrågan

Mirella Pejcic » Komplexa minoritetskonflikter. Serbiens relation till Kosovo förblir komplicerad.
Alla EU-ledare som binder sig till finanspaktens regler ska få delta när eurogruppen samlas i Bryssel. Arkivbild.
Europeiska Unionens råd

Ny finanspakt lockar med krislån

BRYSSEL » Alla som binder sig till pakten får sitta med vid bordet. EU-kommissionen stärker sin roll som övervakare av EU-staternas ekonomier i det fjärde utkastet till ny finanspakt.

EU-parlamentet sopade till ungerske premiärministern

BRYSSEL » “Ungern kan bli oregerbart“. Premiärminister Orbán gick i försvarsställning när han mötte Europaparlamentet: Vi gör oss av med vårt kommunistiska arv.

Om kärlek i EU-parlamentet

YouEurope. Elin frågar om kärlek i EU-parlamentet. EU-parlamentariker Alf Svensson (KD) svarar.

Notiser

Fler notiser

Twitter

Logga in

Nyheter i andra medier

Fler nyhetslänkar

Debatt i andra medier

Fler debattlänkar

Hetaste artiklar

Fler heta artiklar

Mest kommenterade

Fler artiklar
Close