Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning

Även Corazza Bildt backar

9 juni 2010 | Bara Alf Svensson kvar av svenskarna

Anna Maria Corazza Bildt drar nu tillbaka sitt stöd till förslaget att lagra Googlesökningar i upp till två år. Hon var en av över 300 ledamöter som hade skrivit på en så kallad skriftlig förklaring med syftet att bekämpa barnporr.

Enligt förslaget skulle kampen mot barnporr bland annat ske genom att skapa ett system för tidiga varningar för pedofili samt att sökmotorer som Google skulle omfattas av det omdiskuterade datalagringsdirektivet som tvingar mobil- och internetoperatörer att spara data på all trafik i upp till två år.

Anna Maria Corazza Bildts tillbakadragande kommer efter intern kritik från bland annat riksdagsledamoten och moderate partikamraten Karl Sigfrid och från liberala ledarskribenter på Expressen och Upsala Nya Tidning. Skälet till att hon drar tillbaka sin signatur är att hennes stöd har tolkats som att hon vill kränka den personliga integriteten. Men det är inte vad hon avsåg, skriver hon i ett meddelande på sin Facebooksida. ”För att undvika fortsatta missförstånd har jag dragit tillbaka min signatur för denna deklaration, men tänker fortsätta motarbeta pedofili och sexuella övergrepp mot barn och hoppas få ett brett stöd med konstruktiva lösningar”, skriver Anna Maria Corazza Bildt.

Därmed har tre av de fyra svenska ledamöter som skrivit under den skriftliga förklaringen dragit tillbaka sitt stöd. Utöver Corazza Bildt är det Cecilia Wikström (FP) och Marit Paulsen (FP). Den enda kvarvarande svenska ledamoten är Alf Svensson (KD). Han planerar inte att dra tillbaka sin underskrift och har inte fått någon kritik från sitt parti för sitt beslut, enligt Alf Svenssons medarbetare.

Totalt har 22 EU-parlamentariker dragit tillbaka sin underskrift sedan Europaportalen som första media skrev om förslaget i förra veckan. Det gör att förslaget nu har stöd av 309 ledamöter – når det 369 antas det av parlamentet som en officiell ståndpunkt men får ingen juridisk betydelse.

Datalagringsdirektivet antogs 2006 i EU men flera medlemsländer har valt att inte implementera det ännu, bland annat Sverige, Österrike och Belgien. I Tyskland och Rumänien har författningsdomstolen underkänt de lagar som stiftades som en konsekvens av direktivet.

Den absoluta majoriteten av underskrifter sker under parlamentssessionerna i Strasbourg. Nästa session äger rum i nästa vecka, den 14-17 juni. Förklaringen är öppen för ledamöterna att skriva under fram till i början på september.

Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons KOMM
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons KOMM
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret