Många EU-parlamentariker vill spara information om sökningar på Google.

Många EU-parlamentariker vill spara information om sökningar på Google.

Bild: Alain Bachellier/Flickr

Ditt googlande kan sparas i två år

EU-parlamentet är nära att anta ett förslag som innebär att sökmotorer som Google och Yahoo ska omfattas av datalagringsdirektivet. Det skulle innebära att sökningar som görs med till exempel Google måste sparas mellan sex månader och två år.

Två konservativa EU-parlamentariker, italienske Tiziano Motti och slovakiska Anna Záborská, står bakom initiativet som har som syfte att bekämpa pedofili och barnpornografi. Hittills har 324 parlamentariker skrivit under förslaget, eller den skriftliga förklaringen som det kallas på EU-språk. När mer än hälften, det vill säga 369 ledamöter, skrivit under kan den antas och blir därmed parlamentets officiella ståndpunkt men är inte lagstiftande i sig.

Genom datalagringsdirektivet åläggs internet- och mobiloperatörer att spara uppgifter om all mejl- och mobiltrafik som sker i minst sex månader. Det ska gå att utläsa trafiken mellan två personer via mejl, telefon eller sms. Innehållet i meddelandena sparas inte.

I Tiziano Mottis och Anna Zaborskás skriftliga förklaring kräver man att rådet och kommissionen ser över datalagringsdirektivet så att även sökmotorernas data ska ingå, men exakt hur det ska gå till specificeras inte.

Av de 324 ledamöterna som skrivit under är tre svenskar: Anna Maria Corazza Bildt (M), Alf Svensson (KD) och Marit Paulsen (FP). Cecilia Wikström (FP) hade tidigare skrivit under men meddelade efter att Europaportalens granskning inletts att hon dragit tillbaka sin underskrift eftersom hon inte hade insett att den skriftliga förklaringen hade något med datalagringsdirektivet att göra. I den uppmaning att skriva under som Tiziano Motti har skickat ut till ledamöterna nämns inte datalagringsdirektivet.

Motti skriver i stället att ”förslaget innebär inte inrättandet av en ny europeisk myndighet utan snarare fler inslag av samarbete mellan staten och civilsamhället i syfte att försvara de svagaste i samhället och alla människors rättigheter”. Inte heller i själva förklaringen som ledamöterna skriver under används termen datalagringsdirektivet utan endast dess nummer, 2006/24/EG.

Anna Maria Corazza Bildt menar att en skriftlig förklaring inte handlar om lagstiftning utan kan mer ses som ett inlägg i debatten.
– Den har ett annat mål, det är en markering att vi vill bekämpa barnpornografi. Exakt vad det står i detalj är inte så viktigt, det är en uppmaning att vi fokuserar på de här frågorna, säger hon till Europaportalen.

Kritik har riktats mot förslaget från bland annat Piratpartiets Christian Engström som kallar det ”ytterligare en pusselbit att lägga till övervakningssamhället”. Anna Maria Corazza Bildt har ännu inte bildat sig en uppfattning om det kan finnas problem med att lagra människors sökningar på nätet.
– Vi håller på att diskutera det och det är en seriös debatt som vi måste ta. Det är en mycket viktig fråga, säger hon.

Alf Svensson från Kristdemokraterna menar att hänsyn till den personliga integriteten måste få stå tillbaka när det handlar om att bekämpa barnpornografi.
– Det här är en sådan kolossal kränkning av barnen. Då får man ta ett steg tillbaka och inte vara rädd för att ens personliga intressen kan avslöjas. Även om man inte kommer åt allt material måste man försöka, säger Alf Svensson.

Han kan i dag inte säga hur lagringen av sökord skulle gå till.
– Man kan alltid överväga om man ska skriva på sådana här förklaringar eller inte. Men på inget vis i världen skulle jag vilja framstå som att jag inte gör allt för att motverka barnpornografi. Sedan kan det vara så att man inte har utarbetat i minsta detalj hur lagstiftningen ska se ut, säger Alf Svensson.

Samtidigt som EU-parlamentet är på väg att kräva en utökad lagring av data riktar cheferna för EU-ländernas dataskyddsmyndigheter kritik mot de tre storföretagen Google, Microsoft och Yahoo för att de inte uppfyller EU:s lagar om dataskydd. Enligt cheferna, där även den europeiska dataskyddsombudsmannen ingår, finns det en stor risk att en användares livsstil kan kartläggas på grund av hur företagen lagrar sökdatan. När en sökning görs sparas i dag information om datorns IP-nummer, sökordet och en så kallad cookie, en fil som sparas i datorn när en användare besöker en nätsida.

I ett brev till Google skriver dataskyddsmyndigheterna att Googles beslut att anonymisera IP-adresserna efter nio månader är otillräckligt. Gruppen ”rekommenderar kraftigt att [Google] omvärderar lagringspolicyn genom att följa rekommendationen på sex månader.”

I ett uttalande skriver cheferna också att ”en användares sökhistoria innehåller ett fotavtryck av användarens intressen och personliga relationer. Den informationen kan missbrukas på många sätt”. Man kräver att de tre företagen följer upp kritiken med svar på hur de tänker förändra sin policy i frågan.

Om EU-parlamentet antar den skriftliga förklaringen blir det EU-kommissionär Cecilia Malmström som får ta den i beaktande i sin utvärdering av hur direktivet har genomförts. Utvärderingen ska vara klar i september i år och en eventuell omarbetning av direktivet ska ske 2012. Direktivet har stött på problem i många länder, däribland Sverige som dömdes i februari i år i EU-domstolen för att inte ha gjort svensk lag av det i tid. Justitieminister Beatrice Ask har meddelat att man behöver mer tid för utredning och att direktivet inte kommer att införlivas i svensk lag före riksdagsvalet.

Fotnot 1: Europaportalen har sökt Tiziano Motti och Anna Záborská för kommentar utan framgång.

Fotnot 2: Sedan artikeln publicerades har Anna Maria Corazza Bildt (M) och Marit Paulsen (FP) dragit tillbaka sina underskrifter. Se länkar i vänsterspalten.