Gemensam konsumenträtt på väg

De nya reglerna ska göra det obligatoriskt för säljare att ge kunder information om varan, sin egen identitet och alla eventuella extra kostnader som kommer till. En generell ångerrätt på 14 dagar föreslås också, liksom att konsumtenter ska kunna dra sig ur auktioner över nätet.

Parlamentets rapportör i frågan, tyske kristdemokraten Andreas Schwab, är särskilt nöjd med en tidsgräns för ångerrätt.

– Bara om konsumenterna kan känna sig säkra på att ett köp kan ångras på samma villkor överallt kommer de att handla över gränserna, sade Schwab i ett uttalande.

Det belgiska ordförandeskapet ligger bakom det kompromissförslag som nu ligger på bordet. Där har punkter som rör fel i vara och oskäliga avtalsvillkor strukits eftersom medlemsstaterna inte kunde komma överens om dem.

– Rådets förslag är väldigt likt svensk lagstiftning, men i princip ser det ut som att vi stärker konsumentskyddet, säger Sophie Nordström som jobbar som ämnesråd på svenska Justitiedepartementet.

Hon tillägger att det i nuläget är svårt att veta hur det slutgiltiga förslaget kommer se ut, eftersom parlamentet inte tagit ställning till det än.

På vilka punkter kan det liggande förslaget stärka skyddet för svenska konsumenter?

– Det är bland annat att det omfattar även gatuförsäljning, alltså att man får ångerrätt även när man handlar på gatan, säger hon.

 Vad i förslaget skulle kunna försämra det svenska konsumentskyddet?

– Det handlar om vem som ska stå för kostnaden när man ska skicka tillbaka en vara. Där kan det hända att svenska kunder vid telefonförsäljning kommer få betala för att skicka tillbaka produkter när de använder sig av ångerrätten, säger Sophie Nordström.

Sveriges Konsumenter är kritiska till det de ser som ett urvattnat förslag.

– Vi ser det som ett misslyckande i hela den politiska processen. Det skulle från början handla om en lagstiftning med en god grundnivå och som skulle gälla all typ av konsumentkontakter, säger Jens Henriksson, internationell sekreterare på Sveriges Konsumenter.

Organisationen sätter nu sitt hopp till att parlamentet ska verka för att utöka reglerna, så att till exempel digitala tjänster också ingår.

Tanken är att de gemensamma reglerna ska vara bindande och alltså inga minimiregler. Men med nuvarande kompromiss på bordet ser Jens Henriksson en risk med det.

– En full harmonisering av reglerna riskerar att faktiskt ta ifrån konsumenterna vissa rättigheter. Det skulle vara bra om medlemsländerna på vissa punkter kunde gå längre i sin nationella lagstiftning, säger han.

EU-parlamentets utskott för den inre marknaden tar ställning till förslaget den 1 februari. Omröstning i parlamentets plenum väntas ske i mars.