Flera EU-länder, även Sverige, har tidigare stött försök att införa en finansskatt under förutsättning att andra stora länder gör detsamma, men aptiten för en sådan skatt har på de senaste G20-mötena varit låg. EU-parlamentet går nu längre och säger att EU bör införa en skatt även om en global skatt inte är möjlig. Just det kravet gick igenom med en knapp majoritet, 340 röster mot 299.
– Ingen annan kommer att göra det om inte vi går före, säger Marita Ulvskog, de svenska Socialdemokraternas gruppledare i parlamentet.
Det var främst Socialdemokraterna, de Gröna och vänstergruppen som stödde förslaget om en skatt på EU-nivå. Syftet med skatten sägs vara att minska de högfrekventa finanstransaktionerna och låta finansmarknaden vara med och betala för den kris som den har varit med att skapa. Kritikerna menar att en EU-skatt skulle driva handeln bort från EU och att arbetstillfällen och tillväxten därmed hotas.
EU-kommissionen och Internationella Valutafonden har tidigare ställt sig bakom en skatt på finansiella aktiviteter, en variant som inte tar sikte på finansiella transaktioner utan finansinstitutioners inkomster. En annan modell är den så kallade Tobin-skatten som riktar in sig på valutaspekulation. Parlamentets förslag specificerar inte vad som skulle beskattas utan hänvisar till kommissionens utredning.
EU-kommissionär Algirdas Šemeta välkomnade parlamentets omröstning, men är fortsatt skeptisk till en skatt som inte genomförs globalt.
– När det gäller en skatt på finansiella transaktioner på EU-nivå är för tidigt att bestämma sig för ett sådant alternativ. I själva verket skulle det, med tanke på den inverkan det skulle kunna få för den europeiska konkurrenskraften, vara oansvarigt att fortsätta med en sådan skatt utan att först analysera och till fullo förstå alla konsekvenser, säger han i ett uttalande.
Gunnar Hökmark (M), vice ordförande i den konservativa EPP-gruppen, har samma uppfattning som EU-kommissionär Šemeta.
– De som vill ha en sådan här skatt vill skapa någon slags rättvisa på finansmarknaden. Men den kommer att drabba de som är högt skuldsatta och de länder som har svårt att få krediter redan i dag, säger Gunnar Hökmark.
Den liberala Alde-gruppen var delad i frågan, men Olle Schmidt (FP) tror inte heller att en skatt på EU-nivå vore positivt.
– Att beskatta finansiella marknader är vi är inte emot, men just den här modellen tror vi inte är bra. Vi hade en liknande skatt i Sverige på 80-talet och det gick inte speciellt bra, sade Olle Schmidt innan omröstningen.
I rapporten, som den grekiska socialdemokratiska ledamoten Anna Podimata skrivit, uppges det att en skatt på finansiella transaktioner skulle kunna inbringa nästan 1800 miljarder kronor per år på EU-nivå och drygt 4000 miljarder kronor på global nivå, men summan beror förstås på hur en eventuell skatt skulle utformas.
Vad pengarna skulle användas till är oklart. Enligt förslaget ska ”en betydande del” gå till EU-budgeten och projekt eller investeringar som stärker den europeiska konkurrenskraften. Enligt ett annat förslag skulle i alla fall mer än hälften av inkomsterna gå tillbaka till medlemsländerna.
Tidigare har både Tyskland och Frankrike ställt sig bakom en finansiell skatt på EU-nivå, medan Sverige har sagt nej om inte en global överenskommelse kan nås.
kl 18:48
Kravet på "egna medel" till kravmaskinen EU är tyvärr inte nytt. Med "egna medel" avses att EU skall få egen beskattningsrätt att kräva ännu mer. Kravet framställs nu inför EU:s budgetförhandlingar. Rapporten om EU-skatt är skriven av en EU-parlamenatriker från Grekland, som vi vet redan får jordbruks- och regionalstöd!
kl 19:26
Som Erik påpekade så är rapporten skriven av en grekisk "parlamentariker", vilket gör är något ironiskt med tanke på hur väl Grekland skött sin egen ekonomi den senaste tiden.
Räntan på grekiska 10-års obligationer ligger nu på 12,76% - inte en chans att Grekland kommer att klara sig undan en statsbankrutt. Tack och lov att EU och euron skapade en sådan finansiell stabilitet.
kl 20:00
Tobinskatten är väl mumma för EU-ledamöterna, tror jag det! Det betyder att de kan höja sina redan feta arvoden till ännu högre och öka på sina redan feta förmåner. Vem som kommer att få betala finansskatterna? Som vanligt, vi fotfolket med små medel och redan höga skatter!