Reinfeldt: Inga EU-undantag för lönefrågor

Statsministern hänvisade till artikel 152 i Lissabonfördraget som han menar garanterar medlemsländernas självständighet när det gäller arbetsmarknadens parter. I artikeln står bland annat att man ska ”ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen”.

– Eftersom jag inte anser att det finns en grund för att hävda att här skulle kunna ske en rättslig förflyttning, har jag svårt att förstå behovet av att begära olika former av undantag. Så jag håller alltså inte med, sade Fredrik Reinfeldt (M) som svar på ett inlägg av Jonas Sjöstedt (V).

Gustav Fridolin (MP) invände.

– Viss förvåning uppstår när argumenten mot garantier är att de redan finns, då borde det väl inte vara så svårt att upprepa dem, sade Fridolin.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna valde att gå emot regeringens linje helt och hållet inför toppmötet. För Vänsterpartiet handlade det om en generell invändning mot EU:s inblandning i den nationella politiken, inom ramen för den ekonomiska terminen och paketet för ekonomisk styrning. Förutom invändningar mot en EU-gemensam finansiell politik, vände sig Sverigedemokraterna också emot att rädda krisande medlemsländer.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet valde att skicka med sina synpunkter om lönefrågan till statsministern utan att ta avstånd från regeringspositionen.

På toppmötet som inleds på torsdag ska EU-ledarna anta den så kallade europakten som har orsakat vilda debatter runt om i Europa den senaste månaden. Efter att Frankrike och Tysklands förslag om en konkurrenskraftspakt dök upp som en blixt från klar himmel den 4 februari, har arbetet gått fort. Nu finns en ny version av förslaget, europakten, som ska ge EU-kommissionen i uppgift att övervaka olika mått på ekonomisk utveckling, som konkurrenskraft och lönenivåer, i eurozonen och de länder som väljer att gå med.

Ansökningar från länder utanför eurozonen om att gå med i europakten kommer att presenteras på toppmötet, men Sverige har redan sagt nej eftersom en politisk majoritet är emot.

På EU-nämndens sammanträde undrade ordförande Carl B Hamilton (FP) hur Sverige kan minimera nackdelarna av att stå utanför pakten, och Fredrik Reinfeldt svarade att Sverige kommer försöka vara drivande ändå när det gäller reformer för EU.

Fredrik Federley (C) hade en mer kritisk inställning.

– Det finns all anledning att understryka att det är problematiskt att man i och med europakten får ett beslutsforum utanför Lissabonfördraget, sade Federley.

Europakten är en förutsättning för att Tyskland ska gå med på att öka omfånget av den räddningsfond som ska sättas i sjön 2013 till 500 miljarder euro. Men inrikespolitiska spänningar i Finland och Portugal skakar toppmötet redan innan det börjat. I Portugal kan regeringen falla i dag, och i Finland är politikerna tveksamma till att binda upp sig till ytterligare åtaganden kort före valet som hålls i april.