Han vill registrera allt på internet

Publicerad: 14 okt 2011 kl 13:30
Uppdaterad: 14 okt 2011 kl 13:42
EU-parlamentarikern Tiziano Motti vill registera allt på nätet - också det som sker på ett internetkafé i Taiwan.
EU-parlamentarikern Tiziano Motti vill registera allt på nätet - också det som sker på ett internetkafé i Taiwan.Bild: Jared Tarbell/Europaparlamentet

EU-parlamentarikern Tiziano Motti vill att allt du gör på nätet loggas och sparas – för barnens skull. En slags svart låda ska installeras i alla världens datorer, smartphones och läsplattor.

En svart låda, likt den som finns i ett flygplan, bör installeras i varenda en av världens datorer för att registrera allt som sker på nätet. Det anser den italienska EU-parlamentarikern Tiziano Motti som presenterade idén i Bryssel i går.

Tiziano Motti var politikern som för drygt ett år sedan lyckades få en majoritet av EU-parlamentets ledamöter att stödja förslaget att utöka datalagringsdirektivet till att omfatta Googlesökningar. Syftet var att skydda barn från pedofiler – detsamma som hans nya skapelse vill göra.

– Vi politiker är ofta hycklare. Å ena sidan säger vi att pedofili är förfärligt och att det måste bekämpas. Å andra sidan ger vi inte polisen de nödvändiga instrumenten för att bekämpa det. Med mitt förslag stoppas hyckleriet, säger Tiziano Motti.

Motti har slagit ihop sina påsar med en italiensk ”hackare”, Fabio Ghioni, som är arkitekten bakom den nya metoden som ska kunna samla in digitala bevis som ”inte kan förfalskas och inte missbrukas”. Lösningen kallar de Logbox. Och precis som med flygplanens svarta lådor ska denna Logbox installeras i datorer, laptop, smartphones, läsplattor – ja, allt som kan kopplas upp till internet.

Där ska boxen registrera allt som användaren gör på nätet. Informationen sparas och förs vidare till en så kallad garant – en icke-statlig ideell organisation som sparar informationen, som ska vara krypterad. Därefter ska endast användaren, garanten och polisen kunna komma åt uppgifterna med hjälp av en nyckel till krypteringen.

”Det tillåter ärliga medborgare att anonymt registrera sina aktiviteter på internet på ett uttömmande, säkert och neutralt sätt som inte kan missbrukas. Så kan användarna klart och tydligt visa att de inte begått kriminella handlingar så att polisen slipper slösa tid på oskyldiga i sina utredningar”, låter det i faktabladet Motti skrivit.

Tanken är också att systemet ska kopplas till ett ”snabbt varningssystem” för kriminella aktiviteter. Där är detaljerna oklara, men går i princip ut på att närsomhelst material med sexuellt utnyttjade barn upptäcks ska ett alarm gå till myndigheterna som ska kunna se vem som laddat upp det.

Eftersom internet är globalt, innebär inte det att alla medborgare i hela världen måste ansluta sig till det för att det ska fungera?

– Bra fråga. Det stämmer. Vi vill börja med Europa, men hoppas sedan att allt fler ansluter sig, säger Fabio Ghioni till Europaportalen.

Tiziano Motti lägger till:

– Det kommer alltid att finnas människor som vill göra människor illa och som vill gå runt systemen. Men för det kan vi inte sitta med armarna i kors och inte göra någonting.

Marcin de Kaminski, rättssociolog vid Lunds universitet och aktiv i Juliagruppen med ambitionen att försvara ett öppet internet, har tittat på Mottis förslag och ser svårigheter.

– Förslaget bygger på att användarnas rättigheter ska skyddas och att de ska känna sig trygga och han skriver i början att han inte vill skapa ett nytt Storebrorssamhälle. Men sedan handlar hela dokumentet om just det, säger Marcin de Kaminski.

de Kaminski menar att Motti inte har analyserat igenom sitt förslag ordentligt.

– Han visar ingen känsla för vilken bekostnad han gör detta på. För honom är internet ett verktyg för att ”rädda barnen”. Men han inser inte att han riskerar att sabba väldigt mycket.

Vad då?

– Det finns diskussioner redan i dag om vilket skyddsvärde internet har, vem som ska kunna identifieras, om vem som har rätt till information om vad. Den diskussionen måste lösas först innan sådana här initiativ kan bli aktuella.

Även om Mottis nuvarande förslag inte direkt är kopplat till datalagringsdirektivet, som ålägger alla internet- och telefonoperatörer att spara uppgifter om alla sms, mejl och telefonsamtal användarna gör, tangerar de varandra. Men Motti menar att den nya lösningen med kryptering är säkrare än att internetoperatörer sparar datan. Marcin de Kaminski är skeptisk.

– Det finns inga garantier för att informationen stannar där den ska. Alltid när människor är inblandade finns det en risk för att folk som inte bör få tillgång till information får det och den som skaffar sig tillgång får en inblick i en persons liv i en utsträckning som vi aldrig tidigare har sett, säger Marcin de Kaminski.

Mottis förslag är ännu i sin linda och det finns ännu inga tecken på att varken EU-parlamentet eller EU-kommissionen kommer att gå vidare med förslaget. Men när Motti presenterade sitt förra förslag tog det mindre än tre månader innan en majoritet av parlamentets ledamöter stödde det.

Christian Engström (PP) som sitter i den gröna gruppen har sin åsikt klar.

– Om det var Kina, Nordkorea eller Saudiarabien som hade föreslagit det här, vad hade vi sagt då? Det är skrämmande i ett demokratiskt Europa att man ens hör en politiker föreslår något sådant. Det är så absurt att jag verkligen hoppas att vi aldrig behöver diskutera det på allvar i parlamentet, säger Christian Engström.

Endast tiden kan utvisa vem som får rätt.

wohlert

Christian Wohlert

Europaportalens korrespondent i Bryssel

Kommentarer

Erik Johansson
14 okt 2011 kl 15:44

En konsekvent och rutten uppföljare till "Stasidirektivet" om trafikdatalagring! Med pedofili som ursäkt skulle detta förslag (om det införs) bli dörröppnare för _ännu_mer_ övervakning. Om allas internettrafik sparas skulle det säkert leda till åsiktskontroll o.s.v. .....

Rolf Samuelsson
15 okt 2011 kl 1:19

Man kan aldrig någonsin "låsa ute en tjuv" om man änså gärna vill och förresten är det nog bra att det finns lite "läckor" trots allt.
Rolf Samuelsson

Mikko
16 okt 2011 kl 0:58

finns den i datorn så förstörs den av dom som inte vill att storebror eller inbrottstjuven ska veta allt

Erik Johansson
16 okt 2011 kl 15:36

Med tanke på att EU:s program mot "extremism" hade inletts redan _före_Utöya_ kommer nog Europol och poliskommissionär Malmström uppskatta förslaget. Förslaget passar för åsiktskontroll, men knappast för brottsbekämpning. Har Motti möjligen hört talas om internetcaféer? ;-)

mikke lillman
6 jan 2012 kl 13:25

EU har inte kurs på demokrati. Vi seglar mot diktatur och detta förslag är bra exempel av många. "Vi ska bevisa vår oskuld" genom att vara konstant avlyssnade, alla ska lyssnas av.

Nyheter från förstasidan

NOTISER

Fler notiser

HETASTE ARTIKLAR

Fler heta artiklar

NYHETER I ANDRA MEDIER

Fler nyhetslänkar

DEBATT I ANDRA MEDIER

Fler debattlänkar

MEST KOMMENTERADE

Fler artiklar
EU:s sysselsättningskommissionär László Andor har länge ordtampats med flera medlemsländer om vilken inverkan EU-migranter har på de sociala trygghetssystemen. Arkivbild.
Bild: Europeiska kommissionen
Journalister i ministerrådets presskonferensrum. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Bild: Europeiska kommissionen
De tre största EU-institutionernas ledare: Martin Schulz, José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol. Arkivbild.
Bild: Dimi15
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Storbritanniens premiärminister David Cameron diskuterar. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.
Bild: EU-kommissionen
Byggnadskranar kring TV-tornet i gamla Östberlin.
Bild: Fredrik Haglund
En av tre utstationerade arbetare i Sverige jobbar inom byggbranschen. Arkivbild.
Bild: brandsvig
Bild: Sigrid Melchior
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan uttalande var oväntat.
Bild: Unaoc
Bild: IHH
Omkring 35 procent av alla EU-parlamentariker är kvinnor. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso under måndagens presentation av rekommendationerna.
Bild: Europeiska kommissionen