Europaportalen träffar alla svenska Europaparlamentariker för att se vad de har för sig och hur deras vision för EU ser ut. Nu har turen kommit till Miljöpartiets Isabella Lövin.
Vad jobbar du med i Europaparlamentet under våren?
– Jag är rapportör för den externa delen av EU:s fiskeripolitik, säger Isabella Lövin.
Det innebär att hon är ansvarig i Europaparlamentet för att ta fram ett förslag på hur EU:s fiskepolitik utanför unionens fiskevatten ska se ut och hur EU ska agera i internationella fiskeforum. Hennes uppgift är att försöka få ihop en majoritet av ledamöterna för en reformerad fiskepolitik.
– Det handlar om allt från våra avtal med Grönland, Norge och Island till EU:s närvaro i Stilla havet och Indiska Oceanen.
En av de viktigaste frågorna, enligt Isabella Lövin, är att få med handel med fisk i avtalet.
– Mer än 60 procent av all fisk som konsumeras i Europa är importerad. Det får en marginell nytta om vi bara skärper kraven för de fiskare som agerar under EU-avtal och sedan tillåter import av fisk som är producerad under helt ohållbara förhållanden, säger Isabella Lövin.
I dag kan man fiska under EU-avtal och när fiskemöjligheterna är uttömda kan fiskarna flagga om till en så kallad bekvämlighetsflagg och fortsätta fiska under privata avtal i samma vatten för att sedan flagga tillbaka till EU-flagg. Isabella Lövin vill istället att fartyg som flaggar om från EU-flagg inte ska kunna flagga tillbaka.
– I dag kan en EU-medborgare som äger ett fartyg fiska under EU-flagg och sen gå ut på internet och köpa en mongolisk flagga, säger hon.
– Mongoliet är inte direkt kända för att ha kontroll över vad deras fartygsägare gör. Så länge fartygen har den flaggen behöver de inte rapportera till myndigheter i Europa.
Den 21 mars presenterar hon sitt betänkande i fiskeriutskottet som röstar om frågan den 30 maj. Hela EU-parlamentet tar ställning i början av juli.
Vilken är den viktigaste frågan i Europa just nu?
– Jag anser att den mest brännande punkten är hur man ska hålla ihop unionen, säger Isabella Lövin och pekar på de splittringar som uppstått på grund av bland annat finanspakten som inte alla länder är med i och som ligger utanför EU-lag.
– Helt plötsligt har vi en massa ministrar som sitter vid ett bord och fattar beslut och Europaparlamentet får ingen insyn i vad som händer längre. Att man går förbi normala EU-strukturer när något land inte vill vara med riskerar att urgröpa hela principen med EU, säger hon.
Även finanskrisen och det demokratiska underskottet med expeditionsministärer och EU-överrockar som kommer till Grekland och Italien och ska se till att allt går rätt till oroar Isabella Lövin.
Om du fick bestämma, hur skulle då EU se ut om tio år?
– Jag skulle vilja se ett solidariskt EU med öppnare strukturer. Jag är inte så förtjust i att vi ska samordna finans- och skattepolitiken, men däremot att vi kommer närmare varandra när det gäller miljöfrågorna och även de stora globala frågorna med förhållandet till tredje världen och de växande ekonomierna, säger Isabella Lövin.
EU är den makt som Lövin sätter sitt hopp till i globala miljöförhandlingar men skulle samtidigt vilja se EU mer aktivt på den internationella arenan.
– Vi kan inte fortsätta suga ut den fattigare delen av världen. De utsläpp och den miljöförstöring vår konsumtion orsakar i andra delar av världen drabbar till slut oss också, säger Isabella Lövin menar att vägen dit handlar om mer öppenhet och politisk debatt.
kl 04:10
Håller med till 110%
Rolf Sa muelsson
ALfta
Hälsingland
Broderskapare
kl 11:27
EU kan inte hålla ihop. EMU-krisen i kombination med olika EU-stöd splittrar EU i nettobetalare och nettomottagare. Samtidigt som Tyskland betalar massor för att rädda krisande EMU-länder är nästan var fjärde tysk löntagare lågavlönad.