Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
I EU-parlamentet ska Kristina Yngwe (C) bland annat verka för att unionens slaktgrisar får det bättre.

Ung bonde vill se hållbart jordbruk

KANDIDATINTERVJU 3 april 2014 | Ska ta verkligheten till Bryssel

Kristina Yngwe vill skapa ett miljövänligare jordbruk och stärka djurskyddet. Som lantbrukare siktar hon också på att förenkla EU:s regelverk kring jordbruksstödet.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till Centerpartiets Kristina Yngwe.

Vi ses i ett fikarum på Centerpartiets partikansli i Gamla stan i Stockholm. Folk småpratar och skrattar. Kristina Yngwe, 30 år, väntar vid ett runt bord. Hon är en nykomling i politiken och nummer två i Centerpartiets EU-lista. I dag har partiet ett mandat i Europaparlamentet. 

– Att jag väljer att kandidera är kopplat till mitt engagemang för jordbruket. Jag ser ju hur mycket EU påverkar landsbygds- och jordbrukspolitiken, säger Kristina Yngwe som pratar ganska snabbt och lågmält och ger intryck av vara en engagerad och driven person

Hon är uppvuxen på en grisgård i skånska Sjöbo . I dag driver hon och sambon ett mindre jordbruk med grönsaksodling utanför Ystad. Kristina Yngwe är även lantbruksrådgivare och hjälper bönder med EU-ansökningar. Nyligen avgick hon som ordförande i LRF Ungdomen, Lantbrukarnas riksförbunds ungdomsorganisation.

– Efter att ha jobbat med näringsfrågor är EU-parlamentet ett naturligt steg. Jag gick på magkänslan som sa kör. Men det är klart att det är skräckblandad förtjusning att ge sig in i politiken.

Blir hon invald lovar hon att bidra med "verklighetsförankring och sunt bondförnuft" i Bryssel.

– Jag ser ett värde i att jag själv är företagare som varit påverkad av EU:s regelverk och att jag som lantbruksrådgivare förklarat hur mina kunder påverkas. Jag får hela kedjan. Utan den är det lätt man fattar beslut som man inte ser konsekvenserna av.

Det detaljsspäckade regelverket kring jordbruksstödet är ett exempel på EU:s brist på verklighetsförankring, enligt Yngwe.

– Vid ansökan om gårdsstöd söker man med två decimaler. Det innebär att även om man söker för flera hundra eller tusen hektar så kan man få papper på att man har en felavvikelse på en åker på 0.01 [hundra] kvadratmeter.

Kopplat till det anser hon att unionen ibland fokuserar på fel saker och tar snuset som exempel.

– Endast Sverige får sälja snus och då är det konstigt att EU får lägga sig i snusets innehåll. Generellt tycker jag att EU ska hålla sig borta från sådant som ligger nära människan och istället fokusera på de stora gemensamma frågorna som miljön, organiserad brottslighet, fred och demokrati.

Kristina Yngwe vill också att en större andel av EU:s jordbruksstöd används till de som brukar mark samt till miljöåtgärder. Det är en fråga hon vill driva i EU-parlamentets jordbruksutskott.

–  I dag går en för stor andel av pengarna till markägare som putsar av sin mark. Det innebär att de en gång om året putsar med slåtterkross eftersom det inte får växa skog på marken om man ska få stöd. Jag tycker det är bättre att låta någon ha betesdjur eller produktion. EU bör därför flytta över resurser till det så kallade lantbruksprogrammet som ger större utrymme för riktade åtgärder för att till exempel att minska kväve- och fosforbelastningen.

Ytterligare ett mål är att stärka djurskyddet i hela unionen med Sverige som förebild. Bland annat måste EU:s förbud mot att klippa av grissvansar skärpas.

– I dag finns det fortfarande medlemsländer som inte följer [gris-]direktivet. EU måste kunna utdela kännbara sanktioner. Grisar bör även få mer utrymme att röra sig på. I Sverige har suggor med smågrisar dubbelt så stort utrymme som den genomsnittliga grisen i resten av EU.

Det är också viktigt att minska användningen av antibiotika på slaktdjur. Hon tar Danmark som exempel där nästan nio av tio slaktsvin bär på antibiotikaresistenta bakterier.

– Om en dansk grisbonde behöver läggas in på sjukhus måste han isoleras först eftersom man inte vill riskera att få in dessa bakterier på sjukhuset. I framtiden kommer vi kanske inte kunna använda antibiotika för att vi har velat ha billigt kött.

Känner du dig som europé?

– Som lantbrukare är jag ju väldigt förankrad där jag är. Men jag är en europé i meningen att jag ser hur viktigt samarbetet är och hur stora likheter vi har med andra medborgare i Europa. Sedan har jag växt upp med dansk tv och radio så det ligger ju i blodet att inte bara se Sverige.

Vad gör du om du inte kommer in i EU-parlamentet?

– Jag har ju gården hemma och mitt andra jobb. Men jag kommer att söka andra sätt att kanalisera min vilja och energi för landsbygd och jordbruk. Det är viktigt för det finns väldigt många lantbrukare som säger ”varför finns det inte politiker som bryr sig om lantbrukspolitiken?”.

Mer fakta

David Gustavsson
Reporter Stockholm
Skicka epost
David Gustavsson
Reporter Stockholm
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret