EU slopar roamingavgifterna

Från mitten av 2017 blir kostnaden att använda mobiltelefon i ett annat EU-land lika stor som i hemlandet. Det bekräftade EU-parlamentet i en omröstning på tisdagen om telekomtjänster.

– I dag är en historisk dag för den digitala inre marknadens utveckling, sade Folkpartiets EU-parlamentariker Cecilia Wikström efter omröstningen.

– Dagens gärning är det första steget mot en gemensam inre marknad för telekomtjänster, sade EU-kommissionär Andrus Ansip som ansvarar för EU:s digitala inre marknad.

I somras enades EU-parlamentet och medlemsländerna efter mer än två års förhandlingar om en preliminär kompromiss om paketet.

I april nästa år sänks taket på roamingavgifter. 15 juni 2017 slopas avgifterna helt. Men det finns vissa undantag – exempelvis att en person i ett medlemsland med dyrare mobilavgifter köper ett SIM-kort i ett annat medlemsland med lägre avgifter och använder detta permanent i sitt hemland – kommer det att sättas ett gräns för hur många minuter och megabyte som kan användas utan roamingavgifter i andra medlemsländer.

Om mobiloperatörer dessutom kan bevisa att de slopade roamingavgifterna påverkar de inhemska priserna kan de i undantagsfall få rätt av nationella tillsynsmyndigheter till att införa extraavgifter.

Paketet innehåller även nätneutralitet – att internetoperatörer inte ska få ge vissa tjänster och innehåll företräde framför andra.

– Tack vare avtalet kommer Europa att bli den enda region i världen som rättsligt garanterar ett öppet internet och nätneutralitet. Principen om nätneutralitet kommer att gälla direkt i alla EU-länder. Lagen ser också till att vi inte kommer att få internet i två hastigheter, sade den spanska konservativa EU-parlamentarikern Pilar del Castillo som lett arbetet med frågan i EU-parlamentet.

Internettrafik får begränsas bara i undantagsfall som vid en cyberattack. Även vissa tjänster som nödsamtalssystem eller medicinska operationer via nätet ska få företräde framför andra.

EU-parlamentariker Gunnar Hökmark (M) önskar dock att man lägger frågan om nätneutralitet bakom sig.

– De som i dag är emot varje trafikstyrning är emot framväxten av de tjänster som förutsätter en viss kvalitet och motverkar användarnas möjligheter att få tillgång till dem. Det handlar om allt från film- och TV-tjänster till medicinska tjänster, eller datastöd i trafiken, sade Gunnar Hökmark i en kommentar.

Men den digitala rättighetsorganisationen European Digital Rights, EDRi, menar att lagen inte kommer att innebära nätneutralitet utan att internetoperatörer kan göra upp med olika tjänster att ge dem företräde på nätet.

– EU-parlamentet har undvikt att ta beslut på alla avgörande punkter, sade Joe McNamee, direktör för EDRi i ett uttalande.

Miljöpartiets EU-parlamentariker Max Andersson varnar för konsekvenserna.

– Det förslag som nu godkändes undergräver nätneutraliteten och riskerar att försämra nätanvändningen för dagens användare. Man kan få betala mer för något som fungerar sämre. Gundprincipen borde vara att all internettrafik ska behandlas lika. Det får inte bli så att småföretag och nya tjänster tvingas betala extra för att människor ska kunna använda dem, sade Max Andersson.

Internetleverantörer måste när lagen träder i kraft dessutom förmedla till kunden vid tecknandet av en ny tjänst hur snabba upp- och nedladdningshastigheter de har att vänta sig och inte bara de hastigheter som marknadsförs som möjliga.