Nya EU-vallagar döms ut av svenska politiker

Valdeltagandet i EU-valen har sedan det första valet 1979 haft en nedåtgående trend. I det senaste valet 2014 deltog endast 42,5 procent.

EU-parlamentets breda koalition, högergruppen EPP, socialdemokratiska S&D och liberala Alde drev i förra veckan igenom en resolution om att ändra unionens vallagarna för att få fler att rösta

Parlamentet vill stärka och befästa systemet med ”toppkandidater” som introducerades vid fjolårets EU-val. Där utser varje partigrupp varsin kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande, en post som tidigare utsågs av medlemsländernas stats- och regeringschefer. Senast tolv veckor innan valet ska kandidaterna nomineras, dessa bör även kandidera till EU-parlamentet.

I samband med valet vill parlamentarikerna att de europeiska partigruppernas namn och logga ska vara med på valsedlarna, i tv-debatter och valaffischer, inte bara de nationella partiernas.

Ledamöterna vill dessutom att Tyskland återinför den valspärr som landets författningsdomstol tog bort inför förra EU-valet. Miljöpartiets EU-parlamentariker Max Andersson som sitter i det ansvariga utskottet är dock kritisk till detta.

– Det är ett uppenbart försök från de största partierna att komma över de små partiernas mandat. Det handlar om miljoner väljare som inte längre kommer att kunna bli representerade, sade Max Andersson i ett uttalande.

Andersson är även kritisk till förslaget att införa en gemensam EU-valkrets som toppas av toppkandidaterna.

– Transnationella listor skulle öka avståndet mellan väljare och invalda. Listorna fråntar väljarna makt och försämrar demokratin, sade Max Andersson.

Kristdemokraternas EU-parlamentariker Lars Adaktusson som röstade nej till de nya vallagarna håller med och menar att de detaljreglerar utan “respekt för lokala valtraditioner eller de nationella partiernas vilja”.

“Man försöker laga något som inte är trasigt. Det finns olika traditioner och olika system för hur man genomför val i Europa. Varje land har sin egen demokratiska tradition. Att Bryssel ska likrikta dessa fungerande olikheter tjänar inte något annat syfte än att skapa ett större avstånd mellan EU och medborgarna.”, skriver Adaktusson på sin blogg.

De nuvarande EU-vallagarna är från 1976 och ledamöterna vill uppdaterade dessa genom att göra det lättare för EU-medborgare att rösta från andra medlemsländer och i framtiden även via nätet.

Medlemsländerna ska nu behandla frågan som kräver enhällighet.