Arbetsmarknaden i EU ska övervakas

EU:s lagstiftare enades på tordagsmorgonen om mandatet för den nya Europeiska arbetsmyndigheten, ELA, som ska hjälpa medlemsländerna att följa EU-lagar.

För de 17 miljoner arbetstagare som bor i ett EU-land och arbetar i ett annat EU-land gäller EU-regler om den fria rörligheten, men det har funnits svårigheter med efterlevnaden.

– Här är ELA ett väldigt användbart och nödvändigt instrument, sade arbetsmarknadskommissionären Marianne Thyssen när överenskommelsen presenterades i dag, torsdag.

Myndigheten, som alltså främst är till som stöd för denna grupp EU-medborgare, är tänkt att ha flera olika funktioner. Den ska kunna bistå länderna i att genomföra inspektioner på arbetsplatser samt medla vid konflikter om hur EU-regler ska tolkas mellan medlemsstater. Det kommer att vara frivilligt för medlemsstaterna att medverka men om man tackar nej kommer det att krävas en förklaring.

Myndigheten ska även informera arbetstagare och arbetsgivare om EU-regler. 

LO positivt

Claes-Mikael Jonsson, jurist på den fackliga paraplyorganisationen LO, tycker det är bra att den europeiska arbetsmyndigheten blir av.

– Vi ser att det finns väldigt många problem i Europa på arbetsmarknadsområdet med underutbudskonkurrens och människor som utnyttjas och den här myndigheten kan bli ett instrument för att motverka de här negativa konsekvenserna av EU-samarbetet.

Claes-Mikael Jonsson ser att man från fackligt perspektiv främst kommer att ha nytta av ELA för att komma i kontakt med myndigheter i andra länder som i sin tur kan ge insyn i utländska företag som verkar i Sverige.

Han tar exemplet med ett polskt företag i Sverige som hävdar att de redan betalar arbetsgivaravgifter i Polen och därför inte ska betala i Sverige, eller som hävdar att verksamheten i Sverige bara är tillfällig.

– Då kan byrån vara ett verktyg för att utreda vad för verksamhet som bedrivs i andra länder och vilka villkor som tillämpas. Det stärker möjligheten att ta sig an aktörer som försöker nyttja EU-rätten på ett oschysst sätt, i strid med intentionerna.

Claes-Mikael Jonsson ser inte att skapandet av en europeisk arbetsmyndighet hotar den svenska modellen där villkoren på arbetsmarknaden främst kommer till genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter istället för genom lagstiftning. Detta eftersom man fått med en klausul om att överenskommelsen inte ska påverka nationella förhandlingar eller kollektivavtal.

– Det har hela tiden varit en förutsättning för de svenska facken att en sådan här klausul förs in – nu fick vi med den.

Moderaterna kritiska

Men den moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark gör inte samma analys som LO.

– Det är självklart att varje lag som påverkar arbetsmarknaden påverkar den svenska modellen – det är ofrånkomligt. Vi har ju i Sverige en tradition av väldigt lite lagar medan man i andra länder har mer lagstiftning på arbetsmarknadsområdet och då är det klart att det blir kompromisser.

Gunnar Hökmark menar att kompromisser på EU-nivå är viktiga i många frågor men på arbetsmarknadsområdet ser han ingen mening med det.

– Jag vill inte att regler på den svenska arbetsmarknaden ska bestå av en kompromiss med exempelvis polacker, italienare och malteser.

Sverigedemokraterna och Allianspartierna i riksdagens EU-nämnd gick förra året emot regringen och beslutade att Sverige skulle säga nej till hela förslaget om den nya myndigheten. Men eftersom de allra flesta EU-länder och Europaparlamentet är för kommer beslutet att högst sannolikt att gå igenom.

Förslaget ska härnäst formellt antas av EU-länderna och Europaparlamentet.