Debatt: Debatt: Svenska EU-politiker vilse i upphovsrätten

På tisdag tar Europaparlamentet ställning till ett nytt, kompromissat förslag om upphovsrättsdirektiv, där man har svarat upp mot frågor som rests under processen. Men oberoende av vad som står i direktivet, har en del svenska parlamentariker, som Max Andersson (VP) och Fredrick Federley (C), uttalat sig dystopiskt och vridit frågan till att handla om internets vara eller inte. Det visar på en oförståelse för hur dagens marknad för musik och kulturellt innehåll fungerar.  

Upphovsrätten är en äganderätt. För att sprida sin musik och få betalt för det säljer man som upphovsperson rätten att använda musiken. Det görs via Stim och alla andra rättighetshavarorganisationer varje dag. Vårt jobb är alltså att få ut våra medlemmars musik till så många som möjligt, och se till att de får betalt för användningen. 

Om vi märker att ett företag använder musik utan att betala för sig så är responsen inte att stänga ner eller förbjuda användningen. Vi försöker istället få dem att betala för sig, så att musiken kan fortsätta att sprida glädje. 

Musikkonsumtionen har förändrats kraftigt under kort tid. Tekniken har skapat möjlighet för musikskapare att sprida sina verk, samtidigt som det kulturella innehållet är helt centralt i plattformarnas affärsmodeller. 

Musikskaparna är helt beroende av ett fritt och öppet internet. Det faller på sin egen orimlighet att vi på Stim, tillsammans med över 250 andra organisationer över hela Europa, skulle arbeta för att nedmontera plattformar som kan utgöra en viktig intäktsbas för våra medlemmar. 

Direktivet handlar om att skapa en bättre balans och få de stora nätjättarna som Google och Facebook att betala mer för material som de tjänar mycket pengar på. Enligt lagförslaget ska plattformar med syfte att tjäna pengar på att sprida musik, teckna licens och därmed betala skäligt. Detta vill inte nätjättarna och har därför lanserat en enorm motkampanj.

Skrämselpropagandan har gått ut på att med uppdaterade regler så försvinner musiken från internet på grund av en illa kalibrerad blockering. Det är en obegriplig idé som tyvärr fått fäste.  

Musikbranschen har utvecklat affärsmodellerna och säljer licenser för nästan all form av användning. Bygger missförstånden och överdrifterna kring direktivet på att man inte hängt med i branschens utveckling?

Anledningen att vi behöver modernisera upphovsrätten bygger på att dagens regler är nästan 20 år gamla, alltså innan Youtube ens etablerats. Detta har skapat en legal osäkerhet som är problematisk. Bland annat för att rena musiktjänster som Spotify blir lidande av den osunda konkurrensen. För dem är lagstiftningen solklar: Spelar du musik och tjänar pengar på det behöver du en licens. 

Mot denna bakgrund har EU-kommissionen lagt fram direktivet. De har insett att för en långsiktig hållbar digital musikmarknad, måste pengarna som det kreativa innehållet genererar också komma tillbaka till skaparna. 

Karsten Dyhrberg Nielsen
Vd Stim